Att ha masten kvar på en större segelbåt vintertid är enkelt och bekvämt // Foto: Johan Cooke

Gör det själv

Så funkar det – behåll masten på

Risken för riggskador blir mindre jämfört med att ta ner masten, men täckningen kan bli besvärlig. Vart tredje år bör du masta av och göra en riggkontroll

Text: Johan Cooke • 2021-10-05

På en större segelbåt med en hög mast som väger drygt 250 kilo, riggad med stag, vant och en otymplig rullfocksprofil, är det be­kvämt att låta riggen vara kvar vintertid om det går. Förutom jobbet med att ta ner mast­ en kan det vara stressande om flera båtar står på kö intill mastkranen. En mast eller dess rigg kan också skadas när den tas ner eller hissas upp med en kran. Dessutom krävs det helst tre personer som mastar av för att sedan rulla masten på en vagn till ett mastskjul med viss risk för stötskador. Om du behåller masten på kan du oftast vara ensam när en sublift kör din påriggade båt till upp­ ställningsplatsen.

Men det finns några viktiga saker att tänka på om du väljer att torrsätta båten med masten på. Först ska du an­ passa stöttningen så att båten klarar det vindfång mast­ en skapar. För en 32-­fotsbåt med masten kvar under vin­tern behövs åtminstone sex stöttningspunkter, helst mitt för skott eller andra invändiga förstärkningar. En segelbåt utan mast klarar sig med en klassisk vagga eller med fyra separata segelbåtsstöttor.
Vissa marinor och båtklubbar tillåter inte längre att båtägarna använder egna pallningar på uppställnings­platserna. Istället finns förutbestämda vaggor som alla segelbåtsägare ska använda, oavsett om masten tas ner eller inte.

– När segelbåten är stöttad och klar bör du slacka un­dervanten av 19-­trådiga riggvajern ungefär tre varv för att minska lite av belastningen på skrovet under vintern. En rodrigg är stummare och bör lösgöras något mer. Men ingen del av den stående riggen får vara slack. Då slits den mycket snabbt under en vintersäsong, säger Anders Teiner på Benns Mast/Gransegel.

När masten sitter kvar blir det svårare att täcka båten så att snö eller is inte kan leta sig in vid mast, vant och stag. Låt därför gärna en kapellmakare göra en form­ skuren presenning med uttag för masten, vanten och stagen. Men det går också att använda krympplast. Lägg ingen presenning på bommen. Rodkickens gasfjäder kan då tyngas ner och gå sönder. En annan nackdel om masten inte tas ner är att riggen blir smutsig av förore­ningar från regn och snö på uppställningsplatsen.

Men den största nackdelen med masten uppe är att en mastinspektion på båten försvåras eller kanske inte görs alls. Det är då lätt att missa eventuella skador eller slitage som kan leda till riggrelaterade problem efter sjö­sättningen. En metod är att inspektera masten från en båtsmansstol. Men det kan vara svårt. Betydligt bättre är det att masta av ungefär vart tredje år, för att noggranna­re kunna undersöka och eventuellt byta ut skadade delar.

– Det blir inte fler defekter på en rigg som står på båt­ en under vintern, jämfört med en avriggad mast. Men det blir lättare att missa skador på grund av att många sällan eller aldrig gör någon inspektion, säger Anders Teiner.

På Bullandö marina utanför Stockholm kan båtägar­na anlita Benns rigginspektör som står på en skylift för att syna alla delar på masten.

– Om vi finner skador på mast och rigg ombord är det liknande skador som på en mast som plockas ner varje år. Det är bland annat fel på spridarnockar och sprickor i spridarinfästningar. Ibland måste även förstagets svirvel bytas, säger Anders Teiner.

Efter inspektionen får båtägaren en offert på vad som behöver bytas på masten som sedan tas ner för reparation.

På en liten båt med en lätthanterlig rigg är det enklare att masta av än på en större båt. Två personer som hjälps åt räcker. Passa även på att undersöka och tvätta riggen varje år när den vilar på bockar.

Den 17,5 meter höga masten av fabrikatet Seldén på min egen 38-fotsbåt, tillverkad år 2004, mastades aldrig av under mina tre första år som ägare. Och det var säkert åtskilliga år innan dess som masten senast hissades ner för inspektion. Så inför hösten 2020 mastade Doghouse Marine i Svinninge av och gjorde en rejäl översyn av riggen i våras.

SÅ SÄGER FÖRSÄKRINGSBOLAGEN

Skadorna är inte fler om masten är på under vinterförvaringen än om den tagits ner, enligt försäkringsbolagen. Men var noggrann för att undvika aktsamhetsavdrag i ersättningen om olyckan är framme.

Segelbåtar har vinterförvarats påmastade under decennier. Därför borde försäkringsbolagen ha skadestatik och höjt premierna om det varit en högre skadefrekvens när masten är på. Men försäkringsbo- lagen har inte höjt premierna, visar vår rundringning.

– Vi har haft skadeärenden när segelbåtar med masten på har vält under höst- eller vinterstormar. Men då har inte någon mast lossnat från båten. Snarare har segelbåten troligen vält lättare på grund av att riggen har utgjort ett betydande vindfång med en hävstångseffekt på masten. Å andra sidan välter ibland även avmastade båtar av mycket hård vind, säger Per Lilliehöök, utredare hos Alandia.

Försäkringsbolaget har inte några särskilda villkor för segelbåtar som är påmastade under vintern. Om båten skulle välta ersätter Alandia skadan om det var en plötslig och oförutsedd händelse. Det innebär, förutom att skadan inte gick att förutse, att händelsen haft ett snabbt förlopp. För att få ersättning måste båten ha varit korrekt uppallad. Inga andra handhavandefel får heller ha bidragit till skadan.

Det handlar om att inte ha lösa stöttor, ordentliga vaggor med bra förankring. Stående och löpande rigg ska vara ordentligt uppspända och allt löst surrat väl. Lös rigg skapar vibrationer och ryckning i vaggan.

– Om det av väderleksrapporten framgått att en storm kommer om några dagar under vintern ska båtägaren egentligen masta av. Om man inte gjort det och båten välter med riggen i stormen ersät- ter vi troligen inte skadan fullt ut. Ersättningen bestäms efter skadeutredningen, säger Per Lilliehöök.

En båtägare ska alltid göra vad denne kan för att förebygga skador och olyckor, menar han. För att undvika aktsamhetsavdrag på din försäkringsersättning ska pallningen vara korrekt utförd.

– På vintern ska man regelbundet besöka båtens uppställningsplats för att kontrollera att stöttorna inte har börjat röra på sig, säger Per Lilliehöök.

Segelbåtsägare ska inte använda skruvar och låsmuttrar när mastens vant och förstag monteras på däck. Det gäller oavsett om masten är på eller inte under vintern.

– Använd istället riggbultar och saxpinnar. En riggbult har den hållfasthet som krävs för att klara av hård belastning, säger Per Lilliehöök.

Han anser även att man ska kontrollera riggen varje säsong och masta av ungefär vart tredje år för en noggrann inspektion.

Inte heller försäkringsbolaget Svenska Sjö kan se påtagligt fler skador om masten är på under vinterförvaringen.

– Var extra noga med stöttorna när du står med riggen på. Båtar med nedtagen mast ska också vara rejält stöttade. I annat fall kan det bli aktsamhetsavdrag om de skulle välta, säger Fredrik Björk, skadereglerare på Svenska Sjö.

Snarlika villkor gäller också hos försäkringsbolaget Svedea.

Så här gör man – steg för steg


Vid inspektion av en Seldénmast ska den löpande riggen knytas ihop. Smutsiga skot kan maskintvättas i en nätkasse. Fallen till stor, fock och spinnaker spänns fast på masten. Kontrollera alla schacklar och fästen på bommen och på blocken.

En rekommendation är att byta den stående riggen, både vajer- och rodrigg, efter 10 000 sjömil, eller efter 10–15 år. Intervallen beror också på hur riggen har skötts. Min båt är utrustad med en rodrigg på drygt sju millimeter, som jag planerar att byta inom tre år.

Elkablarna till lanternor och vindinstrument i den genomgående masten skruvas bort i kabinen vid kopplingslisten intill mastfoten.

Vid mastkranen placeras lyftstroppen runt de övre spridarinfästningarna. Först lossar Björn vantskruvarna på den stående riggen. Rodriggen består av en tjock kardel av rostfritt stål, till skillnad från den betydligt vanligare 19-trådiga riggvajern.

Vantskruvarna rengörs med stålborste och smörjs med vantskruvsolja. Om gängorna skär ihop måste skruven bytas ut.

Sedan lösgörs akterstag, sidovant och förstag med rullfocksystemet Furlex. Olle vevar upp den genomgående masten som måste lyftas högt för att kunna föras genom däckringen.

Rullfocksystemet spänns fast på masten som sedan firas ner. När masten ligger på bockar monteras de två bakåtsvepta spridarparen bort.

Båten torrsätts och är en av få segelbåtar som är avmastade på Svinninge marina.

Masten med den stående riggen rullas in i riggverkstad. Vi börjar med att kontrollera den löpande riggen, bland annat om det finns något onormalt slitage på tampar, splitsar och taglingar. Det sistnämnda förhindrar att till exempel änden i en tamp slår upp.

I samma veva kontrollerar Björn masten och att trissorna snurrar felfritt. Om det skulle finnas en buckla måste masten troligtvis bytas ut. Men det bedöms från fall till fall. Detsamma gäller bucklor på bommen.

För att göra masten ren sprejar vi på rengörings- och polermedlet Fulgentin Marin. Det giftfria medlet innehåller mineraloljor med små tillsatser av alifatiska kolväten och destillerat vatten. Fulgentin fungerar även lika bra på lackade ytor och på plast.

Vi stryker ut medlet med en svamp, och efter en halvtimme torkas masten ren med en trasa. Resultatet blir mycket fint.

I motorlanternan, kombinerad med däckbelysning, byter vi till ledlampor som bara förbrukar en bråkdel av de gamla glödlampornas effekt
Fall som slår på masten på en påmastad båt under vintern orsakar grövre märken, som kan poleras bort med Autosol

Gamla limrester tas bort med ett limborttagningsmedel.

Vi kontrollerar att vantinfästningarna inte har sprickor och att infästningarnas rostfria skruvar sitter fast. Sedan granskas alla monterade beslag och deras nitar eller skruvar. Om någon rostfri del skulle ha korrosionsskador, som inte går att polera bort, bör delen bytas ut.

Om ett beslag, av till exempel ett rostfritt material, eftermonteras ska det finnas hårdplast eller lack mellan beslaget och aluminiummasten för att undvika galvanisk korrosion. Den röda pilen visar en så kallad B-linje på mastsidan. Linjen är ett litet spår, som utgår från var någonstans ett beslag ska monteras.

Ett beslag av komposit som en fallbox kan monteras direkt på masten. Då ska man använda monelnitar eller rostfria skruvar som är maskingängade. Den här fallboxen är monterad på A-linjen som finns på mastens framkant.

Om du eftermonterar ett beslag med rostfria skruvar ska du till exempel använda Tef-Gel på skruvarna för att eliminera galvanisk korrosion mellan olika metaller.

Min rodrigg, vanlig på kappseglingsbåtar, är starkare, väger mindre och är stummare än en vajerrigg. Rodriggens övre spridarnockar för de yttre vanten ser bra ut, anser Björn. Detsamma gäller de nedre nockarna, som för rodrigg kallas för Tip-cup. Se bild 43.

En äldre rodrigg ger ingen förvarning innan den i värsta fall går av. Om det finns böjningar eller veck på den tjocka rodden är det dags att byta rigg. Har du vajerrigg ska du söka efter brustna vajerkardeler. Om någon kardel gått av måste vajerriggen bytas direkt eftersom riggen annars också kan gå av.

Undervant och mellanvant har i sina övre ändar kulterminaler, som vi kontrollerar. Det är A och O att en rodriggs skål (vid pekfingret) kan röra på sig. Annars kan tråden kallbearbetas. Vi synar även toppvantens två hakändsstycken som sitter fast på masten ovanför det översta spridarparet.

Toppvantens under- och överdelar ser bra ut.

Vid inspektion av masttoppen upptäcks att en av de två falltrissorna rullar trögt.

Toppbeslaget skruvas bort.

Det visar sig att trissornas bussning, med ett spännstift inuti, kärvar.

Med en dorn kan Björn slå ut spännstiftet.

Spännstiftet är skevt på grund av att det har glidit ur sitt läge inne i bussningen som då blivit oval.

Björn ska tillverka en ny bussning …

… som kapas i rätt längd.

Bussningen ändsvarvas för att passa i beslaget.

Kanterna på bussningen gradas med en fil.

Istället för ett spännstift använder Björn en riggnit på tolv millimeter som låses med en saxpinne. Storfallet löper nu lätt i trissan. Den andra trissan är avsedd för ett reservfall eller för en dirk.

Vindexfästet har korroderat …

… och byts ut mot ett nytt.

Sedan görs en översyn på Furlex-rullfocksystem. Ett tips är att använda en polygrip för att klämma till togglets båda sidor så att de blir parallella (blå pil). Annars kan det bli omöjligt att trycka in saxpinnen i riggbulten när man ska masta på.

Den lilla vajern för förmataren, som inte används längre, tas bort. Därpå smörjs lagringsdelarna med fett, bland annat genom att lossa skruven (röd pil) för att trycka in fett i adaptern som sitter ihop med halshornsringen nedanför.

Två saxpinnar måste bytas vid underdelen, kallad terminalen, och i riggbulten i togglet.

En korrekt monterad saxpinne ska ha en vinkel på cirka 20 grader (tio grader per ben).

Manöverlinan kan lindas upp till 25 varv på lintrumman genom att vrida profilen för hand. Obs! När focken är hårt inrullad ska det finnas minst fem varv kvar i trumman.

En ny mastkrage av gummi träs på masten.

Snart ska förstagsprofilen och övriga tampar knytas fast på masten som sedan rullas ut till mastkranen.

Här förbereds att montera den stående riggen. De undre spridarnockarna till rodrigg som de yttre under- och mellanvanten går till kallas för Tip-cup.

Spridarna sätts fast med riggnitar och låses med saxpinnar. De inre under- och mellanvanten närmast masten sätts fast i spridarfästenas kulterminaler.

Därefter monteras övriga spridarnockar med vant på spridarna som ska göras rena med Fulgentin.

Båten sjösätts och körs fram till mastkranen. Dags att masta på.

Vanten kopplas till vantskruvarna och Furlexsystemet (förstaget) monteras fast på fördäck. Däckringen för genomgående master har ett kilningssystem för inspänning av masten. Sedan appliceras tätningsmedel i likrännans nedre del.

Innan mastkragen skruvas fast med en stor slangklämma används vulktejp för att få mastkragen tätare. Sedan sätter man an riggen till 15–20 procent av vajerns brottlast. Därefter iordningställs den löpande riggen. Nu är jobbet klart!


Text: Johan Cooke • 2021-10-05
Gör det självGör det självJohan CookeLivetombord.sePraktiskt BåtägandeSegelbåt
Scroll to Top