Inslussning till Kielkanalen – mångas väg mot nya äventyr // Foto: Jonas Arvidsson

Artiklar

RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr

Kiel hör till världens mest kända seglingsmetropoler, inte minst för Kieler Woche, så staden rekommenderas som ett seglingsmål i sig. Men de flesta som tar sig hit med egen båt gör det för att passera Kielkanalen söderut mot vidare äventyr.

Text: Praktiskt Båtägande • 2021-01-28

 

Den tyska Östersjökusten är inte speciellt välbesökt av svenska seglare. Det är synd. Här finns bra och välordnade hamnar, fina stränder och en annorlunda kultur, både på land och kring båtlivet. Avstånden är relativt korta, speciellt om man ändå tänkt segla i södra Danmark. Vår favorit är Kiel – en stad som lever kring vattnet och sjöfarten.

Kiel har anor från 1200-talet och var ett tag en del av Hansaförbundet, men skuggades av framgångarna för grannstäderna Lübeck och Hamburg. I dessa gränstrakter har landstillhörigheten skiftat under historiens gång, så 1773 blev Kiel danskt och förblev så ända till dansk-tyska kriget 1864, med ett kort avbrott 1814–1815 då Kiel tillhörde Sverige. Kort efter att Kiel åter blev tyskt flyttade den tyska flottan från Danzig (Gdansk) till Kiel, och det var detta som inledde utvecklingen till storstad.

Med stora skeppsvarv och mekaniska verkstäder växte befolkningen snabbt.

Öppningen av Kaiser-Wilhelm-kanal (numera Kielkanalen) gjorde Kiel till tyska marinens huvudhamn med ytterligare tillväxt som följd. Efter första världskriget försvann större delen av flottan och varvsindustrin på grund av Versaillefördraget, men Hitlers upprustning under 1930-talet gjorde att Kiel blomstrade igen. Under andra världskriget utförde de allierade massiva bombningar för att radera ut den tyska marinen och krigsindustrierna i Kiel. Det finns alltså inte speciellt mycket kvar av den gamla staden idag, så Kiel saknar charmen av en gammal stadskärna, även om det finns ett område som kallas Altstadt.

RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr
Mer imponerande än så här är inte entrén till anrika Düsternbrook. // Foto: Jonas Arvidsson
RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr
Badstranden i Laboe med det välkända krigsmonumentet i bakgrunden // Foto: Jonas Arvidsson

 

Kiels historia rymmer inte bara militära marina aktiviteter. Längs Kieler Förde (Kielfjorden) finns ett stort antal hamnar, båtklubbar och roddklubbar. Det är alltid aktivitet ute på vattnet. Kielfjorden är ingen egentlig fjord utan en 17 kilometer lång vik bildad vid senaste istiden. Storleken och det mycket skyddade vattnet gör platsen perfekt för vattenaktiviteter – det kan ju blåsa ganska mycket utan att det blir besvärande sjö här. Det är väl där- för ingen slump att man valt att lägga två olympiska seg- lingar i Kiel – vid OS i Berlin 1936 utgick seglingstävlingarna från Düsternbrook och för OS i München 1972 byggde man en helt ny anläggning i Schilksee med stor hamn och förläggningar för deltagarna.

Den första organiserade seglingstävlingen gick av stapeln 1882 med 20 båtar och start från Düsternbrook. Arrangemanget låg i tiden, så seglingstävlingen i Kiel blev ett populärt årligt event.

Tävlingarna fick ytterligare publicitet 1889 genom att kejsar Wilhelm II deltog i seglingarna.

Efter tio år hade antalet båtar ökat till hundra, och 1894 använde man begreppet Kieler Woche för första gången, troligen inspirerade av Cowes Week i England. Kejsar Wilhelm II hade deltagit i dessa seglingar i Eng- land under några år med sin berömda Meteor och ville ha något liknande i Kiel. Kieler Woche fick ytterligare publicitet 1895 när Kaiser Wilhelm-kanal öppnades i samband med seglingarna. Under 1900-talet utvecklades seglingarna alltmer, men med två tråkiga avbrott för första och andra världskriget. Engelsmännen genomförde dock en egen Kiel Week i augusti 1945 tillsammans med sina allierade. Tyskar var inte välkomna, utan det var först 1948 som Kieler Woche återuppstod.

RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr
Trängsel i Düsternbrook. Räkna inte med någon gästplats här under Kieler Woche // Foto: Jonas Arvidsson
RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr
Det är ofta gott om folk på Holstenstraßse i centrala Kiel // Foto: Jonas Arvidsson
RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr
Tät och tung trafik på Kielkanalen – håll dig undan // Foto: Jonas Arvidsson

 

Idag är Kieler Woche världens största seglingsregatta, och en av de största folkfesterna i Tyskland, som drar miljontals besökare till en stad med endast cirka 300 000 invånare. Seglingarna har flyttat från Düsternbrook till Olympiahafen i Schilksee. Coronaåret 2020 anordnades en begränsad version av tävlingarna i början av september, annars är alltid Kieler Woche runt midsommar.

Utvecklingen av Kieler Woche har gjort att själva seglingstävlingarna fått en underordnad betydelse för många besökare. Området kring centrum och kajerna är fyllda med mattält, levande musik och uppträdanden av allt från kända, internationella band till gatuartister – här finns något för alla, även för dem som inte är speciellt intresserade av båtar och segling.

Planerar du att besöka Kiel med båt sista veckan i juni behöver du antingen boka plats i god tid (om det finns något ledigt) eller lägga båten i en hamn utanför Kieler Förde och ta bussen in för att uppleva Kieler Wo- che. Kommer du tidigare eller senare än sista veckan i juni har du gott om hamnar att välja mellan, men de flesta ligger en bit från centrum.

Du måste därför bestämma dig för vad som är viktigast – bad, atmosfär, shopping, kultur eller allt.

Det är lätt att ta sig från de flesta hamnar till centrum med buss, men roligast är att åka med Fördefährlinie – en regelbunden färjelinje från kajen vid järnvägsstationen till ett antal platser på båda sidor av fjorden (se kartan), inklusive en del av hamnarna. Finns det cyklar med ombord har du runt 20 kilometer från Olympiahafen till centrum och 15 kilometer från Laboe till centrum att trampa. Det går att ta med sig cykeln på färjan.

RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr
Kiel har fortfarande en i högsta grad aktiv varvsindustri // Foto: Jonas Arvidsson
RESMÅL: Kiel – porten till nya äventyr
Entrén till evenemangsområdet är ofta full av turister och liv // Foto: Jonas Arvidsson

 

I centrala Kiel är det Holstenstraße mellan det stora varuhuset Karstadt och Sankt-Nikolai-Kirche som är det stora shoppingstråket, men om det är tråkigt väder går det bussar till Citti Markt – ett stort shoppingcenter en liten bit utanför staden. För de mer historiskt intresserade finns det gott om museer och monument, men det mest kulturella här är Kieler Sprotte – rökt skarpsill. Missa inte denna kulinariska upplevelse. Det finns även snaps med samma namn. De passar tillsammans. Och språket då? Tyska är givetvis enklast, men det funkar med engelska.

Det snabbaste och enklaste sättet att komma ut på Nordsjön, antingen för att segla utsidan eller Staande Mastroute i Nederländerna är att ta den grävda genvägen mellan Kiel (Holtenau) och Brunsbüttel vid Elbe. Sträckan är knappt 100 kilometer (54 sjömil). Det är inte tillåtet att segla på kanalen, men man får ta hjälp av seglen om man samtidigt har motorn igång – glöm då inte dagersignalen i sejnfallet (svart kon med spetsen nedåt)!

Hela Kielkanalen, inklusive slussningarna, går att göra på en lång dag, men det finns platser att stanna på längs vägen. Vanligast är att man övernattar i Brunsbüttel för att kunna gå ut till Cuxhafen nästa morgon vid lämpligt tidvatten. Brunsbüttel är också ett bra ställe att bunkra på.

Avgiften för Kielkanalen betalas i Holtenau. Tilläggningen är inte helt enkel i slussarna, eftersom flytbryggorna ligger nästan i vattenbrynet – sätt fendrarna så lågt som möjligt. Utanför högsäsongen är det vanligt att man slussar med yrkestrafiken. Det gäller då att ta det försiktigt både in och ut ur slussen. Under högsäsong används ofta de äldre, mindre slussarna.

Själva kanalresan är ganska tråkig, men det krävs noggrann uppmärksamhet på de stora fartyg som passerar. Håll därför ut så långt mot kanten som möjligt utan att störa metarna och titta ofta akterut. Det är svårt att höra när de stora fraktfartygen kör ifatt dig.

När du slussar ut i Elbe börjar äventyret på riktigt, oavsett vart den tänkta färden går. Har du planerat rätt kan du dra ordentlig nytta av tidvattnet – 10 till 12 knop över grund är inte ovanligt – och resan ut till Cuxhafen går fort.

Text och Foto: Jonas Arvidsson

Fotnot. Texten är tidigare publicerad i Nya Praktiskt Båtägande 2021/1

Prenumerera på Nya Praktiskt Båtägande

BESTÄLL HÄR

RESMÅL: Strömstad

Resmål: Gullholmen

Resmål: Hitta till den underbara jungfrukusten

RESMÅL: Slät granit och turkosa vatten

Resmål: Stora Nassa och Lilla Nassa

RESMÅL: Värmlands långa sjö

Resmål: Ven – sundets lilla pärla

Resmål: Mälaren


Text: Praktiskt Båtägande • 2021-01-28
ArtiklarpraktisktbatagandeMotorbåtPraktiskt BåtägandeResmålSegelbåtSemesterTyskland
Scroll to Top