Kitesurfingbitne Stig-Joel Karlsson hade högtflygande planer för en oöm båt, men hittade ingen som passade. Lösningen blev att själv svetsa ihop en // Foto: Johan Cooke

Reportage

Stig-Joel bygger sin egen Aluminiumbåt

"Genom att bygga en aluminiumbåt kunde jag vidareutbilda mig på egen hand"

Text: Johan Cooke • 2021-11-04

Stig-Joel Karlsson har aldrig tidigare byggt någon båt. Trots att han saknade kunskaper om aluminiumsvetsning köpte han en halvfärdig aluminiumbåt för ett eget byggprojekt, och i december förra året satte han målmedvetet igång med svetsarbetet. Vid PB:s besök, fyra månader senare, var Stig-Joel nästan klar med svetsningen, trots att han bara jobbat med båten på fritiden.

Det var när Stig-Joel började med kitesurfing som idén föddes. Där står man ensam på en bräda med ett draksegel uppe i skyn:

– Stockholms ytterskärgård, som har tämligen jämna vindar, passar utmärkt för kitesurfing. Jag och några kompisar har åkt dit med min plastbåt, en bowrider, några gånger. Men den har aldrig passat mig. Den tål inte att dras upp på ytterskärgårdens steniga ständer och övernattningsmöjligheter saknas ombord.

För att få en större, stryktåligare och övernattningsbar båt var första tanken att själv bygga en i aluminium. Projektet skulle genomföras i Stig-Joels 150 kvadratmeter stora verkstadsbyggnad som han själv uppfört.

I verkstaden driver han ett svets- och smidesföretag och som utbildad smed kan han svetsa plåt och stål. Men innan båtprojektet började hade han aldrig svetsat aluminium.

– Genom att bygga en aluminiumbåt kunde jag vidareutbilda mig på egen hand, för att även kunna åta mig aluminiumrelaterade svetsjobb.

Under projektet fick Stig-Joel tips från kompisen Classe, som har byggt en 26-fots öppen aluminiumbåt efter en Hummerfishritning. Stryktåliga Hummerfish-aluminiumbåtar tillverkas av Hummerfish Boats på Ljusterö. Men det finns alltså hemmabyggda exemplar.

Trots att Stig-Joel saknade kunskaper om aluminiumsvetsning köpte han en halvfärdig aluminiumbåt för ett eget byggprojekt.

Stig-Joel ville bygga en egen båt, snarlik Classes, men en meter längre och med överbyggnad, samt tre, fyra kojplatser. Men när Classe berättade att hans aluminiumbygge tog över 1 000 timmar kände Stig-Joel att projektet skulle bli alltför tidsödande. Förutom smidesjobben har han även ett vedklyvningsföretag.

Sommaren 2020 funderade han istället på att köpa en fabriksny rysktillverkad 28-fots bobar aluminiumbåt av det ryska fabrikatet V-boat, som är betydligt billigare än en svensktillverkad motsvarighet. Med en 200 hästkrafters utombordsmotor och trailer var priset 800 000 kronor. Men båten saknade toalett och kök.

Kort därefter fick han höra talas om ett aluminiumskrov som var till salu. Skrovet var byggt av en båtbyggare som tröttnat på sitt båtprojekt.

– Jag köpte skrovet för 85 000 kronor. Enligt säljaren tog det cirka tre månader att svetsa ihop skrovet, även det byggt efter en Hummerfishritning.

När vi kliver in i verkstadsbyggnaden luktar det svagt av svetsrök. Men en så kallad punktutsug ventilerar bort det mesta av röken. Det är rent och prydligt i den vitmålade lokalen. Intill aluminiumbåten finns ett flertal maskiner som behövs för projektet, som en kallbandssåg, svetsaggregat, en rörbockningsmaskin och en gradsax.

Stig-Joel har inte använt någon färdig ritning, utan istället studerat Classes båt och utgått från en egen planskiss. Det är fascinerande, med tanke på de hundratals delar båten består av. Den är uppbyggd av ett svetsat ramverk som förenar däck, räcken, badplattform, pollare, skrov och överbyggnad till en superstark enhet.

Skrovet är byggt av 5 millimeter tjocka aluminiumplåtar som är hela 8 meter långa. Överbyggnadens utsida består bland annat av hopsvetsade 3 millimeters plåtar och ramar för rutor. Innanför finns ett ramverk med L-profiler.

Under kabintaket och fördäcket, vilka består av durkplåt av räfflat aluminium, finns ett ramverk med en uppsjö L-profiler i olika vinklar.

– Det har tagit åtskilliga veckor att bygga ramverket. Det roligaste var när jag under några timmar svetsade fast aluminiumdurkarna och plåtarna ovanpå. Då kunde jag äntligen se resultatet av mödan.

Sedan projektstarten har lysrörsskenet under vinterhalvåret i verkstaden slocknat sent.

– Hittills har jag lagt ner 300 timmar i projektet. Svetsjobb som återstår är att bygga klart takluckan, dörr och förarkonsol. Paneler och durkar skruvas fast efter isolering och eldragning för att kunna tas loss i framtiden, berättar Stig-Joel när vi kliver ombord.

Aluminiumsvetsning innebär att man hettar upp metallstycken och sedan sammanfogar dem genom sammansmältning vid en temperatur på minst 1 500 grader, med en elektrisk ljusbåge.

Stig-Joel använder två svetsmetoder, MIG och TIG. När han MIG-svetsar håller han i ett handtag och när handtagsknappen trycks in kommer en 1,2 millimeters aluminiumtråd ut ur handtaget (se bildserie). TIG-svetsning används för att få snyggare svetsfogar efter MIG-svetsningen. I TIG- svetsningen utgörs aluminiummaterialet av en 3-millimeterspinne som han håller i ena handen. Trots svetshjälm och annan skyddsutrustning lyckas ändå brännheta svetsloppor emellanåt leta sig in på huden.

Trots svetshjälm och annan skyddsutrustning lyckas ändå brännheta svetsloppor emellanåt leta sig in på huden.

– Det tar tid att lära sig att svetsa aluminium. Det kan också vara knepigt att få en snygg svetsfog. Är ljusbågen för varm är risken stor att man bränner hål i det som ska svetsas ihop. Om den är för kall lägger sig tillsatsmaterialet utanpå. Men jag har fått många bra tips av Classe som underlättat jobbet.

Rent aluminium är mjukt och korrosionsbeständigt. När det ska göras starkare i tillverkningsprocessen måste materialet därför legeras. En legering innebär en fast blandning av två eller flera metaller. Ju mer man legerar, desto starkare blir det. Men samtidigt blir materialet också sprödare och mindre korrosionsbeständigt. Det finns olika beteckningar på legeringar av aluminiumplåtar som används för skrov. Varje legering skiljer sig något åt när det gäller att motstå saltvattenskorrosion och kemikalieangrepp.

– Aluminiumplåtarna på mitt skrov har en legering kallad EN-AW 5754. Jag valde likadan legering i plåtarna för överbyggnaden.

TEXT: JOHAN COOKE

FOTO: JOHAN COOKE & STIG-JOEL KARLSSON

I nästa del kan ni läsa om installationen. Förutom att montera en 300 hästkrafters utombordare med hydraulstyrning ska Stig-Joel bland annat installera instrumentpanel, elsystem, förarstol, kabinrutor, kök och portabel toa.

Stig-Joel anländer med sitt 8,5 meters aluminiumskrov till sin verkstad utanför Järna december 2020. Skrovet är byggt efter en Hummerfishritning.
Förutom det färdigställda skrovet har den tidigare ägaren svetsat klart ramverket för durkarna och delar av skarndäck.
Under projektet studerar Stig-Joel sin kompis Classes Hummerfishbåt, uppställd intill verkstaden. Den har i stort sett ett likadant skrov som Stig-Joels båt, men är en meter kortare och saknar kabin.
Med träreglar, plywood och kartonger som mallar bygger Stig-Joel en grundform för överbyggnaden och fördäcket. Kabinen är 3 meter lång och 2 meter bred. Ståhöjden blir 1,95 meter.
För att konstruera överbyggnadens yttre kabinväg- gar använder Stig-Joel 3 millimeter tjocka aluminiumplåtar. Han mäter mallarna noggrant innan han markerar var plåtskivorna ska klippas.
Med en motordriven hydraulisk gradsax klipps aluminiumplåtarna till rätt storlek. Gradsaxen kan klippa stålplåt ända upp till 7 millimeters tjocklek.
De färdigklippta aluminiumplåtarna ska MIG-svetsas för att bli en överbyggnad. Aggregatets skyddsgasflaska (t.h.) innehåller argon. Gasen skyddar de stelnande fogarna från att oxidera genom luftens syre och att förorenas av partiklar och fukt.
När pistolhandtaget trycks in under svetsningen tillförs skyddsgasen och ström, och en aluminiumtråd matas fram. Ljusbågen, även kallad svetslågan, bildas sedan av en kontrollerad kortslutning.
Aluminiumtråden är 1,2 millimeter tjock och finns på en rulle på baksidan av svetsaggregatet.
När Stig-Joel MIG-svetsar är temperaturen på ljusbågen drygt 1 500 grader. Svetsfogarna på varje plåt punktsvetsas först med ett mellanrum på drygt 10 centimeter för att fixeras. Därefter blir det en helsvetsfog.
Snart ska ramen byggas vid två kabinrutor, riktade mot fördäck. Varje plattjärn mellan rutorna haren tjocklek på 5 millimeter. För att plattjärnen ska få snygga hörn bockas de med en pressmaskin i verkstaden.
Rutramen är på plats.
På grund av en tung utombordsmotor förstärks akterspegeln med pluggsvetsning på två 5-millimeters aluminiumplåtar på varje sida om ett nytt konstruktionsrör (blå pil). Pluggsvetsning innebär konkret att hål stansas i plåtarna, som sedan fylls med svets som förbinder plåtarna med konstruktionsrören.
Den andra plåten (röd pil) ska flyttas akteröver och svetsas fast på konstruktionsrörets andra sida. Därefter ska rektangulära rör integreras mellan den förstärkta akterspegeln och akterdäckets ramverk.
Rören kapas med en kallbandssåg. Det är ett slags bandsåg som kapar profiler, rör och stänger.
De rektangulära rören mellan den förstärkta akterspegeln och akterdäckets ramverk svetsas fast. Han svetsar även fast ett rör som blir ett stag, från insidan av akterspegeln ner mot kölen.
Nästa steg är att skapa utrymme för utombordsmotorn intill akterspegeln (röd pil). Utrymmet tillverkas av en 5-millimetersplåt som vinkelpressas och sedan svetsas fast.
Nu är det dags att färdigställa ramverket för däcket framför överbyggnaden. Det består av L- profilrör som kapas med kallbandssågen. Det blir mycket jobb när alla L-profilrör ska MIG-svetsas fast i olika vinklar. Vinkelslipen till höger används för att få rätt vinklar på L-profilrörens ändsidor.
Ramverket för överbyggnaden är klart.
Däcket består av durkplåt av aluminium. Plåten klipps i rätt storlek med gradsaxen. En travers med kran gör det enkelt att hissa upp svetsaggregatet för att kunna svetsa på däcket och överbyggnaden.
Så här fint blir det. Med en vinkelslip ska Stig-Joel sedan såga upp ett hål för en taklucka ovanför förpiken.
Nästa steg är att svetsa ihop överbyggnadens ramverk med ännu fler tillkapade L-profilrör. På insidan av de yttre aluminiumplåtarna, under sidorutorna, förstärks väggarna med likadana rör i lodrät vinkel.
Väggarna förstärks i toautrymmet. Mellan L- profilrören i ramverket, på väggar och inre tak, i förpik, salong och toa ska allt isoleras med skummad polyeten. Därefter ska allt isoleringsmaterial täckas med 2-millimetersplåtar av aluminium.
I en ringvalsmaskin bockar han rör som ska blipulpit och andra räcken. Pulpit svetsas fast på fördäcket och på det integrerade peket som den tidigare båtägaren byggde. På skarndäck svetsar han sedan fast rejäla förtöjningspålar.
Stig-Joel bockar till två ännu kraftigare rör för två badplattformar på ömse sidor om utombordsmotorns framtida placering. Rören svetsas fast på akterspegeln.
Durkplåten på rören kapas och svetsas fast. Om några veckor ska även durkplåt kapas och skruvas fast på golvet inne i båten och på akterdäcket.
Han MIG-svetsar hela vägen längs durkplåtarna runt bågarna. Därefter är det dags att svetsa fast pushpit.
Även babordssidans pushpit och grabbräcken på överbyggnaden är på plats.
Två plattjärn pressas till 90-gradiga vinklar i pressmaskinen och svetsas därefter fast på akterspegeln under badplattformarna. På de färdigställda plattjärnen monteras zinkanoder.
Rektangulära rör för en taklucka ovanför förar- och passagerarplatsen svetsas. Luckan ska förses med plexiglas.
Även i förpiken ska det isoleras med polyeten mellan L-profilrören i ramverket, både på innertaket och på insidan av väggarna. Vissa paneler ska skruvas fast för att kunna komma åt eldragningar i framtiden.
Efter MIG-svetsningen är det dags att TIG-svetsa för att få snyggare svetsfogar. I TIG-svetsningen tillförs aluminiummaterialet med en 3-millimeterspinne som han håller i ena handen. I motsats till MIG-svetsningen slipper han under TIG- svetsningen dessbättre brännande svetsloppor.
Svetsfogarna på pollarna är en av flera ytor där han TIG-svetsar för att få en fin fogfinish.
Ibland går det att använda vinkelslip för att jämna till knöliga svetsfogar.
Drygt tio dagars svetsjobb återstår innan det är klart. Därefter ska skrovet blästras och installationerna påbörjas.

Text: Johan Cooke • 2021-11-04
ReportageAluminiumbåtHemmabyggeHummerfishJohan CookeStig-Joel KarlssonV-boat
Scroll to Top