Stig-Joel bygger sin egen Aluminiumbåt

Stig-Joel Karlsson har aldrig tidigare byggt någon båt. Trots att han saknade kunskaper om aluminiumsvetsning köpte han en halvfärdig aluminiumbåt för ett eget byggprojekt, och i december förra året satte han målmedvetet igång med svetsarbetet. Vid PB:s besök, fyra månader senare, var Stig-Joel nästan klar med svetsningen, trots att han bara jobbat med båten på fritiden.

Det var när Stig-Joel började med kitesurfing som idén föddes. Där står man ensam på en bräda med ett draksegel uppe i skyn:

– Stockholms ytterskärgård, som har tämligen jämna vindar, passar utmärkt för kitesurfing. Jag och några kompisar har åkt dit med min plastbåt, en bowrider, några gånger. Men den har aldrig passat mig. Den tål inte att dras upp på ytterskärgårdens steniga ständer och övernattningsmöjligheter saknas ombord.

För att få en större, stryktåligare och övernattningsbar båt var första tanken att själv bygga en i aluminium. Projektet skulle genomföras i Stig-Joels 150 kvadratmeter stora verkstadsbyggnad som han själv uppfört.

I verkstaden driver han ett svets- och smidesföretag och som utbildad smed kan han svetsa plåt och stål. Men innan båtprojektet började hade han aldrig svetsat aluminium.

– Genom att bygga en aluminiumbåt kunde jag vidareutbilda mig på egen hand, för att även kunna åta mig aluminiumrelaterade svetsjobb.

Under projektet fick Stig-Joel tips från kompisen Classe, som har byggt en 26-fots öppen aluminiumbåt efter en Hummerfishritning. Stryktåliga Hummerfish-aluminiumbåtar tillverkas av Hummerfish Boats på Ljusterö. Men det finns alltså hemmabyggda exemplar.

Stig-Joel ville bygga en egen båt, snarlik Classes, men en meter längre och med överbyggnad, samt tre, fyra kojplatser. Men när Classe berättade att hans aluminiumbygge tog över 1 000 timmar kände Stig-Joel att projektet skulle bli alltför tidsödande. Förutom smidesjobben har han även ett vedklyvningsföretag.

Sommaren 2020 funderade han istället på att köpa en fabriksny rysktillverkad 28-fots bobar aluminiumbåt av det ryska fabrikatet V-boat, som är betydligt billigare än en svensktillverkad motsvarighet. Med en 200 hästkrafters utombordsmotor och trailer var priset 800 000 kronor. Men båten saknade toalett och kök.

Kort därefter fick han höra talas om ett aluminiumskrov som var till salu. Skrovet var byggt av en båtbyggare som tröttnat på sitt båtprojekt.

– Jag köpte skrovet för 85 000 kronor. Enligt säljaren tog det cirka tre månader att svetsa ihop skrovet, även det byggt efter en Hummerfishritning.

När vi kliver in i verkstadsbyggnaden luktar det svagt av svetsrök. Men en så kallad punktutsug ventilerar bort det mesta av röken. Det är rent och prydligt i den vitmålade lokalen. Intill aluminiumbåten finns ett flertal maskiner som behövs för projektet, som en kallbandssåg, svetsaggregat, en rörbockningsmaskin och en gradsax.

Stig-Joel har inte använt någon färdig ritning, utan istället studerat Classes båt och utgått från en egen planskiss. Det är fascinerande, med tanke på de hundratals delar båten består av. Den är uppbyggd av ett svetsat ramverk som förenar däck, räcken, badplattform, pollare, skrov och överbyggnad till en superstark enhet.

Skrovet är byggt av 5 millimeter tjocka aluminiumplåtar som är hela 8 meter långa. Överbyggnadens utsida består bland annat av hopsvetsade 3 millimeters plåtar och ramar för rutor. Innanför finns ett ramverk med L-profiler.

Under kabintaket och fördäcket, vilka består av durkplåt av räfflat aluminium, finns ett ramverk med en uppsjö L-profiler i olika vinklar.

– Det har tagit åtskilliga veckor att bygga ramverket. Det roligaste var när jag under några timmar svetsade fast aluminiumdurkarna och plåtarna ovanpå. Då kunde jag äntligen se resultatet av mödan.

Sedan projektstarten har lysrörsskenet under vinterhalvåret i verkstaden slocknat sent.

– Hittills har jag lagt ner 300 timmar i projektet. Svetsjobb som återstår är att bygga klart takluckan, dörr och förarkonsol. Paneler och durkar skruvas fast efter isolering och eldragning för att kunna tas loss i framtiden, berättar Stig-Joel när vi kliver ombord.

Aluminiumsvetsning innebär att man hettar upp metallstycken och sedan sammanfogar dem genom sammansmältning vid en temperatur på minst 1 500 grader, med en elektrisk ljusbåge.

Stig-Joel använder två svetsmetoder, MIG och TIG. När han MIG-svetsar håller han i ett handtag och när handtagsknappen trycks in kommer en 1,2 millimeters aluminiumtråd ut ur handtaget (se bildserie). TIG-svetsning används för att få snyggare svetsfogar efter MIG-svetsningen. I TIG- svetsningen utgörs aluminiummaterialet av en 3-millimeterspinne som han håller i ena handen. Trots svetshjälm och annan skyddsutrustning lyckas ändå brännheta svetsloppor emellanåt leta sig in på huden.

– Det tar tid att lära sig att svetsa aluminium. Det kan också vara knepigt att få en snygg svetsfog. Är ljusbågen för varm är risken stor att man bränner hål i det som ska svetsas ihop. Om den är för kall lägger sig tillsatsmaterialet utanpå. Men jag har fått många bra tips av Classe som underlättat jobbet.

Rent aluminium är mjukt och korrosionsbeständigt. När det ska göras starkare i tillverkningsprocessen måste materialet därför legeras. En legering innebär en fast blandning av två eller flera metaller. Ju mer man legerar, desto starkare blir det. Men samtidigt blir materialet också sprödare och mindre korrosionsbeständigt. Det finns olika beteckningar på legeringar av aluminiumplåtar som används för skrov. Varje legering skiljer sig något åt när det gäller att motstå saltvattenskorrosion och kemikalieangrepp.

– Aluminiumplåtarna på mitt skrov har en legering kallad EN-AW 5754. Jag valde likadan legering i plåtarna för överbyggnaden.

TEXT: JOHAN COOKE

FOTO: JOHAN COOKE & STIG-JOEL KARLSSON

I nästa del kan ni läsa om installationen. Förutom att montera en 300 hästkrafters utombordare med hydraulstyrning ska Stig-Joel bland annat installera instrumentpanel, elsystem, förarstol, kabinrutor, kök och portabel toa.