Salongsbåten är en oslagbar året runt-båt. Här presenterar vi fem köpvärda modeller, tillverkade 1995 eller senare. Foto: Joakim Hermansson/ Johan Cooke/Thomas G Hyrén

Artiklar

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar

Öppna båtar i all ära, men motorbåtar med stängd salong vinner i långa loppet i vårt bistra klimat. Den stängda hytten gör det också mer lockande att använda båten året runt. Här lyfter Praktiskt Båtägandes experter fram 5 bra – och moderna – begagnade motorbåtar med dörrstängning mot akterdäcket. Alla med priser mellan 350 000 och en miljon kronor.

Text: Praktiskt Båtägande • 2017-10-13

Salongsbåtar karaktäriseras främst av att de har ett fast akterskott, med en skjutdörr mot akterdäcket eller skarndäck, eller i vissa fall någon form av kapellvägg som stänger av mot akterdäcket.

Genomgående för de ägare till salongsbåtar som Praktiskt Båtägande träffat, är att de framhåller hur mycket mer användbar båten blir med en stängd hytt, utan stora, fladdriga och läckande kapell.

De menar att man kommer snabbt iväg, man kan snabbt stänga igen och lämna båten när man är framme och den varma ombonade hytten inbjuder till att använda båten en större del av året. Vissa vittnar till och med om att de använder båten året runt.

Här presenterar vi fem moderna salongsbåtar av lite skiftande typ, byggda från mitten av 1990-talet och framåt. Praktiskt Båtägande har träffat ägarna för att få höra om båtarnas fel och förtjänster, men även talat med båtbesiktningsmän, som genom sitt yrke närstuderat dessa båtar och ger bra tips på vad man ska kika lite extra på som spekulant på dessa modeller.

Trevlig läsning! 

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Nimbus 320. Foto: Johan Cooke

Dennas sida: Nimbus 320
Sidan 2: Flipper 787
Sidan 3: Delta 25
Sidan 4: Targa 25 Mk II
Sidan 5: Segmo 30

Nimbus 320

Allvädersbåten Nimbus 320 Coupé toppar varvets historiska bästsäljarlista. Modellen har vuxit fram ur tidigare familjemedlemmar. Hög kvalitet rakt igenom ger ett skyhögt andrahandsvärde. 

Det är en mogen dam – 31-fotaren Nimbus 320 Coupé. Hon presenterades 2003 som en vidareutveckling av Nimbus 310 med ett större akterdäck och modernare interiör. 

– Nimbus 320 är i särklass en av våra största säljframgångar både i Sverige och utomlands med över 1 000 byggda exemplar, säger Jonas Göthberg på Nimbus. 

 Nimbus 320 har sina rötter i Nimbus 3000 från 80-talet. Båda modellerna är halvplanande, har axel, roder och mittmonterad motor. Där slutar likheterna. Störst skillnad, förutom att 320 är en fashionablare båt, är att hon har kupé med aktersittbrunn, medan 3000 har akterruff.    

Nimbus 320 är utrustad med roder och skädda. Därför är det en utmaning att hantera båten. 

– De höga friborden gör att hon blir vindkänslig då man ska manövrera i hamnar. Därför valde vi till en bogpropeller och en tvärsgående akterpropeller när vi beställde henne, säger Nimbus 320-ägaren Per Ekholm.
Det innebär att Per enkelt kan manövrera ut båten tvärs från bryggan där hon ligger långsides. 

Accelerationen är bra. Marschfarten är drygt 18–20 knop, och hon toppar 25. Båten tar girarna med snits medan Volvo Penta D4-motorn på 260 hästkrafter spinner på. 

Dieselförbrukningen är i snitt 1,8 liter per sjömil. Modellen är byggd för att vara halvplanande, båten är tung, drygt 3,7 ton. Trimplan är en stor fördel, anser Per. 

– Om jag kör i 20 knop utan att ha aktiverat trimplanen drar den nästan två liter. Om jag då trycker ner trimplanen för att lyfta upp aktern kan jag hitta ett optimalt läge för bränsleförbrukningen, som då är 1,6 liter per distansminut. Bränsleförbrukningen läser jag i realtid.

1995 kom Nimbus 31, som blev N-310, den första kupéversionen i familjeserien med stängbara dörrar och akterdäck. Steget därefter blev Nimbus 320 Coupé, som tillverkades mellan 2003 och 2010. 

Genom åren fick 320 förändringar av kosmetisk karaktär, som rostfri gösstake på kupétaket istället för laminerad targabåge och snyggare snickerier. Sedan år 2009 har 320-modellen ersatts av Nimbus 335 Coupé. Men smakar det så kostar det. Begagnatpriserna för en tio år gammal 320 ligger på 900 000 kronor. En nyare går på drygt 1,2 miljoner kronor. 

Interiör

Per Ekholm konstaterar att 320 är en optimal familjebåt för ett svenskt klimat.
– Förvisso är det mysigt med sol- och badmotorbåtar med rejäla sittbrunnar. Men blir det dåligt väder är det inte lika roligt. Rejäla utrymmen inne gör att vi kan vara länge ombord. Det blir inte någon stress att åka hem då det blir regn och rusk några dagar, säger Per.  

När vi från styrbordssidan kliver igenom glasskjutdörren möter jag en omfångsrik kabin med hög mysfaktor. Det råder nybåtskänsla med hög finish inne i familjen Ekholms Nimbus. Det är fint och praktiskt men ingen lyx. Välgjorda träsektioner och kantlister i lackad mahogny bryter av snyggt mot de i  övrigt vita ytskikt som präglar väggar och tak. Runtomrutor och två solluckor i taket bidrar till mycket ljusinsläpp.

Utefter styrbordssidan finns långpentry, en modul med vita täckluckor ovanpå en integrerad gasolspis och diskho. Modulen, byggd i mahogny, innehåller nio utdragbara lådor. Bristen på avställningsytor gör att man får använda sig av matbordet för detta.
Kylskåpet är placerat under förarstolen.

Förarplatsen är ett ess. Rorsman sitter högt med god sikt. Framför föraren och passagerarsoffan finns rejäla kartbord som täcks av praktiska genomskinliga luckor. Kompass och kartplotter är integrerade strax under solluckan närmast föraren.

Kojerna är sex om man räknar in soffgruppen, som kan bäddas om till en dubbelsäng då bordet fälls ned, säger Per. Två trappsteg nedåt förut finns en rymlig V-koj med plats för två vuxna. Om babord finns en midkabin med ytterligare två kojer. En av kojerna där inne går tvärs under kabinen. På styrbordssidan intill nedgångsstegen finns toautrymme med dusch. 

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Nimbus 320. Foto: Johan Cooke

Exteriör

Nimbus 320 Coupé har axel, roder och mittmonterad motor. Designen är motsatsen till USA-båtarnas. Modellen känns som en Volvo på sjön. Båten präglas av tämligen raka linjer, snudd på fyrkantig. Praktisk. Och hög. Båten är byggd för vårt tuffa nordiska klimat. Trygg och bastant. Precis som interiören andas exteriören kvalitet. Skrovet är byggt i ett glasfiberarmerat handupplagt sandwichlaminat med Divinycell som distansmaterial med en rejäl bottenmodul.

Sittbrunnen är inramad av höga sarger med reling i rostfritt ovanpå. På grund av kabinens storlek är svängrummet i sittbrunnen begränsad. Bakom skjutdörren till kabinen finns en vinkelsoffa med marinblå dynor om babord. När ett löstagbart klaffbord är på plats kan fem personer samlas för att spisa runt bordet. På kabinens aktervägg, intill skjutdörren, finns också en klaffstol för ytterligare en besättningsmedlem. 

– Med tanke på den stora kabinen kanske många tycker att kapell är onödigt. Fast vi använder ändå kapellet över sittbrunnen ofta när vi kör. Det är enkelt att fälla upp, säger Per.  

Under sittbrunnens två rejäla durkluckor i teak döljer sig två djupa stuvutrymmen.
– De är båtens i särklass bästa förvaringsutrymmen. Här förvarar jag utombordaren till gummibåten, och stora slussfendrar som annars är svåra att stuva undan. Här inne finns också en servicelucka till motorn, säger Per.

Utmed skarndäck, med gott om plats för fötterna, finns en bastant reling i rostfritt. På det något sluttande fördäcket, från förarrutorna till pulpit, är det öppna ytor som gäller. 

Båten avslutas med en integrerad badplattform. Dubbla förvaringsmoduler finns på var sin sida om plattformen, varav babordsmodulen samlar tampen från ankarspelet.  En tjock gummiklädd avbärarlist sveper strax ovanför vattenlinjen runt om plattformen. 

Per har egentligen bara en sak att anmärka på när det gäller exteriören.
– Badplattformen skulle vara längre. De två modulerna är praktiska men stjäl utrymme när barnen ska bada. Jag skulle själv vilja få plats med en solstol. Om jag ska köpa en ny båt kommer jag att överväga en båt med en större badplattform.

Besiktningsmannen Stephan Birke om Nimbus 320

Båtbesiktningsmannen Stephan Birke vill bara höja en liten varningsflagga för Nimbus 320 Coupé för dem som är i köpartagen. 

– Exemplaren är så pass fräscha och välvårdade att spekulanterna kan bli okritiska, säger han. 

I regel består felen han upptäckt enbart av delar som måste bytas. Det gäller de
första 320-exemplaren, som börjar nått tioårsstrecket (texten är från mars 2016). Det handlar om reservdelar som gasol- och bränsleledningar. Man bör också kontrollera genomföringar, även till propelleraxeln. 

I övrigt har Stephan Birke hittills inte stött på några modellrelaterade fel som kan kopplas till Nimbus 320 Coupé.
– Det råder toppkvalitet rakt igenom. Båten är byggd för att hålla länge i ett nordiskt klimat. Allt är propert gjort, även på detaljnivå. Man finner till exempel inga skruvskallar som kan sticka upp i inredningen. Det kan jag göra på konkurrerande kvalitetsfabrikat, säger Stephan.

När en fabriksny Nimbus 320 och en “USA-båt” i liknande storleksklass visades upp på båtmässor för tio år sedan såg de lika fina ut, menar han. Skillnaden visar sig efter tio år.
– Nimbusen ser i princip ut att vara i nyskick medan USA-båten chanserat på grund av att grejorna inte håller, säger Stephan.  

Majoriteten 320-ägare håller sina båtar välvårdade. Det är en grupp båtmänniskor som har råd med fullservice och vinterförvaring inomhus. Även om det är en gedigen kvalitetsbåt präglas 320 av en design och inredning som inte tilltalar alla.
– En del upplever båten som alltför alldaglig, säger han.    

Spekulanter bör välja en 320 med den största motorn, anser Stephan.
– Det är en tung båt. Med en stor motor behöver man inte pressa motorn så hårt. Bränsleförbrukningen på 1,8 liter per sjömil blir ungefär densamma som med den mind-re motorn om man håller sig till marschfarten, säger Stephan.

Den stora nackdelen är den höga prislappen.
– Begagnatpriserna för en tio år gammal 320 ligger på över 900 000 kronor. Däremot är 320 inte alls lika priskänslig som många andra nyare begagnatbåtar den dagen man ska sälja den om konjunkturpilen pekar nedåt, säger han.  

Modellen är ursprungligen tänkt för en familj på fyra personer som ska bo länge ombord under säsongen.
– Men det är inte så många barnfamiljer som har råd att köpa en 320. Jag ser snarare medelålders par som gör dagsturer eller övernattar i gästhamnar med landström.

Text & foto: Johan Cooke

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Begagnatpriser per mars 2016.
Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Flipper 787. Foto: Thomas G Hyrén

Flipper 787

Det kompetenta skrovet är konstruerat av Mr Flipper himself, Sigurd Isacson. Notera skrovet. Inte skroven. I princip är det en fast badbrygga, som adderar 70 centimeter i längd, som skiljer den åt från föregångaren Flipper 717, som kom 1988. I 787-inkarnationen har dock Håkan Södergren försett skrovet med ett fönster på vardera sidan.

Tillsammans med de kromade ventilationsgallren till maskinrummet bidrar de dels till att föryngra utseendet, dels till att sprida lite dagsljus under däck. Om babord är fönstret placerat vid stickkojen inunder salongens U-soffa. Och om styrbord återfinns det på toaletten.

För Lasse Carlsson, ägare till 787:an Julius Orkan från 2001, var det en kombination av det praktiska och det estetiska som resulterade i att han växlade in sin gamla Uttern mot en Flipper. 

– Jag är lite allergisk mot kapell och ville ha skjutdörr till akterdäck. Sedan tyckte jag att båten på något vis hade en kombination av moderna och klassiska linjer. Så jag fastnade både för utseendet och konceptet. Innan den här hade vi en hardtop-båt, en Uttern 630, med kapell. Grundkoncepten är lite lika dem emellan, fast allt var mycket mindre på Uttern, plus att den har kapell, säger Lasse, som sammanfattar sina synpunkter på kapell i en mening – bökigt, smutsigt, fågelskit och spindelbon. 

Lasse Carlsson är nu inte ensam att omfamna salongsbåtskonceptet. På våra breddgrader är det många båtägare som tilltalas av tanken på en större, ombonad överbyggnad, som inte är lika väderkänslig som ett kapell. Tidigt på våren, sent på hösten och för all del  under kyliga sommarkvällar kommer salongsbåten allra bäst till sin rätt. 

– Det här konceptet gör att det bara är att slå igen dörren och dra iväg. Du behöver inte ens sätta på värmen, den kommer ändå.

Interiör

Dynorna är marinblå. Och visst har snickerierna sina rötter i regnskogen. Ändå känns Flipper 787 modern snarare än traditionell. 

 Det krävs ett kliv ned genom dörren som skiljer akterdäck och salong på Flipper 787. Men med fönster i alla väderstreck, plus i takluckan, har du steget ned till trots full kontakt med omgivningen. Om babord, ett halvt trappsteg upp igen – på samma nivå som akterdäck, återfinns en U-soffa och ett stabilt matbord som enligt Lasse Carlsson funkar jättebra för fyra, sådär för fem. I soffans framkant finns ett ryggstöd som kan flippas framåt eller bakåt. 

Om styrbord i salongen finns ett längsgående pentry utrustat med ett kylskåp på 50 liter, diskho med kallt och varmt tryckvatten samt en spis med keramikhäll från finska Wallas som hämtar sitt bränsle från båtens dieseltank. Belackarna hävdar att Wallasspisen är långsam, något som Lasse håller med om. Men han tycker att den fungerar jättebra och sätter hellre på potatisen fem minuter tidigare än installerar gasol ombord.

Förarplatsen är helt okej, tycker Lasse. Takluckan, lika bred som överbyggnaden, gör det möjligt att stå upp och köra om tillfället så kräver. Fast vill du variera körställningen när du står upp behöver du vara lite kreativ med fötternas placering, säger Lasse med ett snett leende. 

Toalett med dusch, garderob, stickkojen om babord under matplatsen, och förpikens dubbelkoj är placerad en trappa ned från salongen sett. Vilken koj som är båtens bästa beror på vem du är.

– Är man två som är lika långa som jag, 187 centimeter, då funkar det inte för bägge att sova i förpiken, säger Lasse.

Enligt varvets specifikation erbjuder Flipper 787 fem kojplatser. Det är inte ljug, konstaterar Lasse. Men dels blir det rejält trångt om så många ska samsas ombord samtidigt, dels är det inte helt självklart var all packning ska förvaras. 

– När det gäller stuvfack kan jag tycka att det är lite dåligt med den varan när det gäller personliga saker. Garderoben i salongen fylls rätt snabbt med flytvästar, paraplyer och sådant där. Ute är det kanonbra, med två stuvfack både på badbryggan och på akterdäck, säger Lasse.
Han konstaterar också att två vuxna bor gott ombord medan två vuxna och två barn också borde funka fint. Inte fler.  

Med båtmått mätt är det relativt sparsamt med snickerier ombord. Inredningen, som domineras av vitt laminat och vita skrovmattor, känns ljus, fräsch och modern. Matbordet, delar av pentryt och allt listverk är tillverkat av teak.

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Flipper 787. Inbjudande entré från akterdäck till den ombonade salongen. Foto: Thomas G Hyrén

Exteriör

De relativt höga friborden, i kombination med den kilformade överbyggnaden, gör att Flipper 787 utstrålar pondus. Tillsammans med den integrerade targabågen ser båten snabb ut redan vid bryggan. För att underlätta ombordstigning i fören har Lasse låtit montera ett peke med integrerad stege. Den som inte är så sugen på att vandra längs skarndäck med semesterpackning och matkassar kan med fördel skicka in dem via fördäcks- eller takluckan. 

Annars är skarndäcken breda, pulpit är dragen nästan hela vägen till akterdäck – och där den tar slut tar rejäla grabbräcken vid. 

– Båten är jättestabil att röra sig på. Den ligger bra i vattnet. Det känner man om man kliver upp och går fram längs sidan och upp på fördäck, säger Lasse.

Ett rejält stuvfack på vardera sidan om akterdäcket sväljer massor med prylar och dubblerar som både fotsteg och sittbänkar. Längst akterut en rejäl badbrygga, med två stuvfack, avskild från resten av båten med en grind i rostfritt. 

Flipper 787 har levererats med motorer från både Volvo Penta och Yanmar på 165 till 230 hästar. Med en Volvo Penta AD41 på 200  angav varvet 32 knop som toppfart. I 27 knop anges bränsleförbrukningen till 1,17 liter/sjömil.

Lasse, vars Julius Orkan är bestyckad med en Volvo Penta KAD43:a på 230 hästar, kan delvis verifiera de siffrorna. Fast hans båt har 30 extra hästar toppar den inte heller mer än 32 knop. Under en treveckors semestertur sommaren 2012 – med drygt 21 knop som marschfart – stannade den genomsnittliga bränsleförbrukningen på 1,13 liter/sjömil (inklusive bränsle till spisen). 

– Innan jag köpte min båt lyssnade jag runt lite och tittade på vad som fanns. Då fick jag en liten varning om att det inte är samma rapp i de båtar som har svagare motorer. På den här är det både kompressor och turbo, så det svarar bättre när du trycker till på gasen. 

– Det är ju en rätt kraftig V-botten och den går bra i sjön, det måste jag säga. Men om jag ska nämna några nackdelar, så är det som vanligt med den här typen av båtar att de i princip vill vända sig runt sin egen axel.   Kommer du in fel i en våg och samtidigt slår av gasen, ja då vill hon vända sig och gå baklänges om man inte är med och rattar. Det är för att det är så otroligt mycket tyngd placerat bak i aktern, säger Lasse. Detta kan kompenseras med att packa rätt och alltid ha färskvattentanken fylld.

Besiktningsmannen Stephan Birke om Flipper 787.

 Stephan Birkes första kommentar när Flipper 787 förs på tal är den tydliga kopplingen till föregångaren 717. Med brasklappen att det finns tydliga skillnader mellan båtarna.   

– Fast man har hottat upp 787:an lite till. Jag skulle vilja, om man säger så här, jämföra den med Aquador. Normalt sett sätter man Aquador lite högre kvalitetsmässigt än Flipper. Men det här var ett steg som togs där man gjorde en Aquador som kallades för Flipper. Så skulle iallafall jag vilja se det, säger Stephan Birke. 

Formspråket är ett avsteg åt det modernare hållet jämfört med tidigare Flipper. 

– Jag tycker fortfarande att den känns modern, jämfört med vad Flipper gjorde från början. Det blev en riktig ansiktslyftning, säger Stephan. 

När det gäller bestyckning tycker inte Stephan Birke att den hugade spekulanten per automatik ska rata ett objekt med bensinmotor. Diesel har sina förtjänster i många sammanhang. Men ingen regel utan undantag.

– Många har fastnat för det här med diesel, men jag skulle vilja säga att den här båten går mycket bättre, och ja egentligen, om du tittar på totalkostnaden, mycket billigare med en bensinmotor. En direktinsprutad V8 tror jag är det absolut bästa motoralternativet, säger Stephan som syftar på en 5,0- eller 5,7-liters Mercruiser MPI eller Volvo Penta GXi-maskin. 

Ett objekt med en äldre diesel, exempelvis Volvo Penta AQ41 kan, givetvis beroende på skötsel, underhåll och skick i övrigt, vara på god väg mot ett nödvändigt och kostsamt motorbyte. 

– Jag tycker definitivt att man ska välja en båt med högre motoreffekt. Det värsta för motorerna, det som sliter mest, det är när båten ska upp i planing. Med liten effekt ligger du för länge och maler. Bättre då att ha för mycket hästar och kunna pruta på farten uppe i plan. Du går billigare då på slutet. 

När det gäller skrov, och båtens uppbyggnad i övrigt anser Stephan Birke att nyare Flipper håller en hög och jämn kvalitet helt jämförbar med Aquador. 

– Hur man upplever inredningen och layouten är upp till var och en. Det här är ett modernare stuk. Personligen tycker jag om hur de gjort den här båten. För övrigt tycker jag inte att man har snålat någonstans. Utan det är genomgående bra kvalitet. 

Sista ordet på vägen för den hugade Flipper 787-spekulaten. Ägna motor och drev lite extra uppmärksamhet. Är det gammalt och slitet väntar kostsamma byten eller renoveringar. Och sedan är det elsystemet. Taffligt gjorda inkopplingar av eftermonterad elektronisk utrustning kan i värsta fall störa ut insprutningssystem och annan känslig elektronik i nyare motorer.

– Mera generellt, när det gäller nyare insprutningsmotorer så sitter det inte sällan för dåliga startbatterier i båtarna. Det är för dålig kapacitet helt enkelt. Första, andra året kanske det går ändå. Men år tre räcker det inte till längre, säger Stephan som brukar rekommendera ett CCA-värde på minst 800 och minst 105 ampere. Vilket är betydligt kraftfullare än ett fritidsbatteri på 75 ampere som många väljer som startbatteri för att i stället fokusera på batteribankens förbrukarsida.  

Text & foto: Thomas G Hyrén

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Priser per augusti 2014.
Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Delta 25. Foto: Joakim Hermansson

Delta 25

Färskvatten, pentry och toalett har rationaliserats bort för att sänka vikten och höja farten, men en komfortabel dubbelbädd finns kvar i Delta 25. Hög fart, goda sjöegenskaper och låg bränsleförbrukning lockade för tio år sedan Percy Jarehem att köpa sin Delta 25. Han har inte blivit besviken.

Interiör

 För att komma in i Delta 25 måste man gå från fören runt hytten och in från akterdäcket, där ett delbart kapell i hyttens akterkant kan rullas upp. Då kliver man ner på babordssidan om förarplatsen, där föraren sitter mitt i båten och ser bra åt alla håll genom de gröntonade rutorna.

– Att vindrutan lutar framåt är extremt bekvämt. Det ger mer plats härinne och mindre regn och skvätt ute på rutan, men framför allt mindre störande reflexer, säger Percy Jarehem, som sällan drar fram den stora glasade skjutluckan över förarplatsen.
– Jag sitter gärna och kör, hellre än att stå upp med huvudet ovanför hyttaket, skrattar han.

På förarplatsen har Percy hela instrumentpanelen inom räckhåll och en extra sittplats för navigatör eller passagerare innanför sig. Båda kan sitta ombonat och väderskyddat utan att behöva frysa.

– Gångvärme och defroster på rutorna ingick som standardutrustning, men jag har ändå satt in en dieselvärmare, som jag kör när båten ligger stilla, berättar han

Framför förarplatsen erbjuder en längsgående soffa på var sida om mittgången plats för upp till fyra passagerare, som då sitter med sidan mot färdriktningen. Mellan sofforna kan ett litet mahognybord för en fika, några drinkar eller på sin höjd enklare måltider sättas upp, men något pentry finns inte ombord. Färskvatten och toalett är andra bekvämligheter som rationaliserats bort till förmån för lättviktig sportighet och fartresurser. Men två vuxna sover bekvämt i den för båtstorleken rymliga ruffen, och ytterligare en person får plats om de dubbla iläggsskivorna med tillhörande dynor läggs på plats. 

Under dynorna här framme finns flera rymliga stuvfack, med gott om plats att förvara extra tampar, kablar och andra prylar som kan behövas ombord. Till och med nivåskillnaden mellan ruff och hytt har utnyttjats, till en utdragbar låda.

Bakom rostfria stänger i recesser i skrovsidorna är det meningen att en uppsättning fendrar ska kunna förvaras, men den platsen fungerar precis lika bra till passagerarnas skor. I Delta 25 används vartenda litet skrymsle, och även under de båda soffdynorna ute i hytten erbjuds en hel del förvaringsplats. Inuti stuvfacken bidrar mjuka mattor till ljudisolering från skrovet, samtidigt som eventuellt skrammel från prylar minimeras. Trädetaljerna är inte så många i Delta 25, men snickrade av tjock och gedigen mahogny, som högglanslackats många gånger för att fylla alla porer ordentligt.

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Framför förarplatsen erbjuder en längsgående soffa på var sida plats för upp till fyra passagerare, och mellan sofforna kan ett bord för enklare måltider sättas upp. Foto: Joakim Hermansson

Exteriör

 Det spetsiga skrovet, det låga hyttaket och den framåtlutande vindrutan för tankarna till Stridsbåt 90, men Delta 25 har istället sina rötter i racingvärlden. Skrovets vassa V-form, med så mycket som 26 graders vinkel längst akterut, ger fartresurser utöver det vanliga. Med de större motoralternativen ska 50-knopsgränsen vara inom räckhåll, medan Percy Jarehems båt maxar på 41 knop med Volvo Pentas D3 på 190 hästkrafter.
– Min båt drar 0,7 liter per sjömil, när jag ligger på 3 000 varv. Då gör den 29 och en halv knop, förklarar han

– Att båten är så pass lång och smal gör den känslig för sidvind och vågor, men jobbar man lite med trimplanen så fungerar det fint, berättar Percy Jarehem och slår ett slag för de båda bogstrålkastarna i fören:
– Jag använder dem alltid när jag ska lägga till i mörker, även här i hemmahamnen.

Under luckan uppe på fördäck kan ankarboxen rymma både fendrar och ankare med lina, men att hantera sådana attiraljer här uppe är en balansakt utöver det vanliga, och kanske är det därför som boxen är skinande ren och förefaller helt oanvänd.

Det kraftiga rostfria räckverket fortsätter visserligen snyggt och propert i hyttakets förlängning, så att det finns något ordentligt att hålla i när man är här framme, men ända längst fram i fören når det inte.Skarndäcken är inte heller speciellt breda, men tack vare nedfällbara mittknapar och hyttakets grabbräcken törs man ändå ta sig fram på fördäck för att lägga till eller loss. 

Det stora akterdäcket är täckt med Flexiteek, en syntetisk ersättare till vanlig teak, som ska vara underhållsfritt, vattentätt och ha bra halkskydd, samt dessutom vara miljövänligt.
Från akterdäcket kan man kliva ner till badplattformen, och har då två rejäla rostfria bågar att hålla sig i. Den stolte båtägaren poängterar att hans Delta 25 är en Mk II med hel badplattform istället för delad.

– Det är kanske en minimal skillnad, men ändå trevligt, säger Percy Jarehem och avslutar med att lyfta på den gasfjädrade motorluckan och visa det minutiöst skötta motorrummet, där det också finns plats att förvara prylar runt omkring motorn.

Besiktningsmannen Stephan Birke om Delta 25

 Delta 25 har ett riktigt djupt V-skrov med rejäla steglister. Det är ett skrov som visar tydligt släktskap med 1970-talets racinginspirerade Smuggler 28. Flertalet båtar med fräcka V-skrov erbjuder båtåkarna grymma sjöegenskaper, och går alltså både fort och bra i olika typer av sjö. I synnerhet gäller detta om båtarna också har försetts med ändamålsenliga motorer, och det har många Delta 25:or. Det brukar sitta Volvo Penta-dieslar i Delta 25, och jag skulle nog rekommendera de större alternativen. Med dem måste man inte maximera hela tiden, utan kan dra av på gasen och åka snålare och billigare med mindre slitage än på de mindre motorerna. Men visst fungerar även exempelvis Volvo Pentas D3 på 190 hästkrafter, i alla fall vad jag har upplevt. Man ska dock vara medveten om att de djupa V-skroven är något mer tungdrivna i lugnt väder, så att man får använda mera hästkrafter då.

Delta 25 är ju en modern båt, och därmed är också motorerna så pass nya att det sällan är några större problem med dem. Men man tjänar alltid på att kolla att offeranoderna är bytta med rätt intervall, så att det inte har uppstått korrosionsskador på motorn eller drevet. Hydraulslangarna är en annan kritisk detalj som behöver kontrolleras, eftersom det kan uppstå torrsprickor som på sikt leder till läckage. Volvo Penta har faktiskt haft en kampanj på just detta, med utbyte av hydraulslangarna. Det gäller både powertrim och styrning, men kanske framför allt styrningen, eftersom det är allvarligare om den skulle paja.

Jag har inte sett några speciella problem med dynor, kapell eller rutor, men som alltid beror det ju väldigt mycket på hur just det aktuella exemplaret har använts och pysslats om. Som med alla andra båtar är uthyrningsbåtar och båtar med många ägare mer slitna än båtar som körts sparsamt av långvariga privata ägare. Byggtekniskt har jag inte märkt några större konstigheter avseende gelcoat och plastjobb, utan Delta 25 känns gediget producerad med polyesterplast och riktade glasfibermattor. Den metoden ger ett starkt och vridstyvt skrov, som också är förhållandevis lätt.

Delta 25 är inte någon lågprisbåt, och därför förvånar det att jag sett exemplar där smådetaljer såsom olika beslag eller gångjärn till stuvluckor helt enkelt har lossnat. Det beror då oftast på att popnitar har släppt, vilket inte ska behöva ske i en så pass ny båt. Att bulta fast beslagen hade nog varit bättre. Inget av detta har dock med säkerheten att göra, och man fixar lätt problemen själv om man är normalhändig.

Text & foto: Joakim Hermansson

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Priser per oktober 2017.
Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Targa 25. Foto: Joakim Hermansson

Targa 25 Mk II

Targa 25 Mk II fungerar utmärkt såväl för hummerfiske eller sommarstugependling som för badutflykter och mysiga helgturer på tu man hand. En riktig bruksbåt alltså.

 Ulf Tengroth har som många andra Targa-ägare båten sjösatt året om, alltid redo för utfärder och aktiviteter eller bara snabba och ombonade transporter mellan A och B.

– Vi tar upp båten två gånger om året och gör ren botten, eftersom det hinner växa en hel del på den. Och på vintern har vi alltid yxa och spade med oss för att kunna hugga upp isen som gärna lägger sig vid båtplatsen, berättar han, och tillägger att motorbälgen byts ut så ofta som vartannat år.
– En ren försiktighetsåtgärd, bara för att vara på den säkra sidan, förklarar han.

Ulf Tengroth berättar att den är ruskigt stark och kan vara nästan ett dussin människor ombord utan att det märks, poängterar han.
– Jag kan få upp den i 30 knop, men omkring 24 knop är en bra marschfart, då varvar motorn 3 500 ungefär.

Tomgångsfarten på tre knop gör att de med nöd och näppe klarar att dörja makrill, men vissa andra båtar går ju inte att köra saktare än fem knop, framhåller Tengroth vidare, och slår ett slag för bogpropeller.
– Den är lika självklar på båten som backvarnare är på bilen, skrattar han.

Targa 25:an Annie tillverkades 2004, och är därmed en av de senast byggda. Ulf Tengroth köpte den begagnad sex år senare av den förste ägaren, då den bara hade gått 150 timmar.

– Min far har en Minor och finska båtar känns fantastiskt gedigna, så det var inget svårt val. Vi trivs så bra i båten, och för mig var det lite av en pojkdröm som uppfylldes, erkänner han, och tipsar om att man kan vara mycket spontan med en båt som det är så lätt att komma iväg i.

Interiör

Med finurliga lösningar kan lilla Targa 25 Mk II erbjuda i stort sett samma funktioner som de större systrarna, även om utrymmet förstås är mer begränsat.

När man kliver innanför någon av de väl tilltagna skjutdörrarna och kommer in i Targa 25:ans hytt är där inte bara full ståhöjd, utan också utsikt genom stora rutor åt alla håll. Vid förarplatsen är alla instrument och reglage överskådliga och inom förarens räckhåll. 

Under navigationsbordet på babordssidan blottas diskhon och de båda kokplattorna, som kan användas för enklare matlagning, eller kanske för att värma glögg när man är ute och njuter av en vintrig skärgård. Pentryt kompletteras av kylskåpet, som har frysfack och är väl placerat under förarstolen.

Akter om förarens och navigatörens båda stolar kan ytterligare två till tre vuxna sitta bekvämt på den uppfällbara passagerarsoffan. Eftersom sitthöjden är en nivå högre än stolarna framför, blir även “baksätesutsikten” över färden god, precis som i en biosalong. Med passagerarsoffan uppfälld blir det ännu rymligare och luftigare i hytten, även om sikten akteröver skyms en del, och så kommer man enkelt ner till båtens innandöme via nedgångstrappan mellan stolarna.

Där nere är det betydligt mindre ljust än uppe i styrhytten, men ändå ganska trivsamt. En rejäl stickkoj på var sida ger två vuxna fin plats att bo, om eventuella väskor placeras på durken mitt emellan eller där uppe.

Ännu en smart lösning är det nedfällbara bordet nere i båten, som fästs upp mot styrhyttens aktre vägg när det inte används. Bakom den uppfällda bordsskivan döljer sig ändamålsenliga hyllor för dricksglas, kaffekoppar, stearinljus eller annat smått som kan behövas för att skapa mysig stämning ombord. Kylda drycker nås på armlängds avstånd från kylskåpet under förarplatsen – större är inte Targa 25:an. Trevliga måltider på tu man hand går fint, men skulle man vara fler så blir det lite trångt.

– Det är väl inga trerätters middagar som har serverats här nere, men vi fikar en hel del och några lättare luncher har det nog också blivit, berättar Tengroth.

Targa 25:an har till och med en toalett, men med entré framifrån fördäck. Den är inget för gäster med klaustrofobi, men erbjuder ändå förvånansvärt mycket. Riktig porslinsskål med vattenspolning, och möjlighet att ta en snabbdusch. Det är verkligen inte illa för en liten 25-fotare.

 

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Med passagerarsoffan uppfälld blir det ännu ljusare och luftigare i hytten, och så kommer man enkelt ner till kojerna via nedgångstrappan mellan stolarna. Foto: Joakim Hermansson
Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Vid förarplatsen finns allt överskådligt och inom räckhåll. Ratten kan vinklas nedåt och det finns gott om plats att breda ut riktiga papperssjökort.. Foto: Joakim Hermansson

Exteriör

Att kunna sitta upphöjd och styra som på en flybridge, med storslagen utsikt över färden, är få ägare av 25-fotsbåtar förunnat. Men på Targa 25 Mk II funkar det fint.

Från för till akter löper stadiga rostfria grabbräcken, som i kombination med de höga friborden och de förhållandevis breda gångdäcken gör att det känns både tryggt och säkert att vistas ombord.
Förarhyttens skjutdörrar är stabila och täta, med rejäla handtag uppifrån och ner. Ändå stjäl de inte alltför mycket plats från gångdäcken.

I det förliga stuvfacket ligger däcksbordet hopfällt och upphängt med stativ och allt, för att inte stjäla för mycket plats utan istället ge plats för förvaring undertill. Bordet kan sättas upp både på fördäck och på akterdäck, beroende på vad besättningen föredrar, och ger möjlighet för en dryg handfull människor att samsas kring en fika eller en svalkande sommardrink. Vill man ha ännu större yta på akterdäck, så går det fint att lyfta iland stuvfacken och lämna dem, men då missar man ju förstås en bra möjlighet att förvara allehanda småprylar:

– Jag brukar för det mesta ha de löstagbara stuvfacken kvar i båten. De är väldigt rymliga och man får snabbt tag i landströmskabel, kapell och annat som jag brukar förvara där, påpekar Ulf Tengroth.

På styrhyttens aktersida kan två personer sitta på varsin nedfällbar och snyggt teakklädd sits, med hyttens lutande vägg som ett skönt ryggstöd som läar från fartvinden under gång. Eller så tar man ett par rejäla kliv upp till det som enligt ägaren är båtens stora behållning; den yttre styrplatsen som har fällts in i hyttens akterdel. Med en snabb justering av ett reglage nere i hytten kopplas styrningen hit upp, och föraren kan njuta av vindrufs i håret och ännu bättre sikt och överblick än nere i hyttens ombonade tillvaro.

Besiktningsmannen Bengt Arvidsson om Targa 25

 Jag har genom åren besiktigat minst 25 båtar av märket Targa, främst av de mindre modellerna, som är betydligt vanligare. Targa 27 är en väldigt populär båt, och det är 25:an också. Gemensamt för dem är att de har varit mycket välbyggda, med enkellaminat i botten och med sandwichkonstruktion i skrovsidor och däck. Det är en beprövad och hållbar uppbyggnad. Targa 25 är helt klart en kvalitetsbåt, som kan hålla väldigt länge med rätt skötsel. Båtar av just den här båttypen används också ofta som arbetsbåtar, vilket kan föra med sig en hel del extra slitage. Märken efter linor som dragits mot den svarta relingslisten är ett exempel på sådan förslitning att hålla utkik efter.

Motorn viktig

Det brukar generellt sett inte vara så mycket fel på dessa båtar, och det är ganska sällan som själva båten är problemet. Snarare brukar det då handla om att motorns skötsel inte blivit gjord. Det är viktigt att kolla så att motorn fått den omsorg den ska ha, och att serviceböckerna blivit ifyllda. Med normal skötsel kan en motor fungera väldigt länge, 3 500 timmar eller ännu mer, utan större renoveringar. Kolla om båten gått i yrkesmässig trafik och jämför med timräknaren så att det verkar stämma. Är displayen tom kan man byta ut bara den istället för att ersätta hela varvräknaren, till en bråkdel av kostnaden. Då finns dessutom datan lagrad i minnet och du kan enkelt få upp de gamla värdena igen. 

I motorrummet måste eventuell korrosion på avgaskrökarna kollas, så att de inte är på väg att rosta sönder. Elsystemet är väldigt gediget gjort, med rejäla batterilådor i glasfiberarmerad plast, och gasolinstallationerna har jag inte heller sett några problem med.

Krackeleringar

Korrosion på rutramarna, med läckage som följd, kan vara ett problem på båtar som blivit några år, liksom att limningarna i det lamelllimmade teakräcket som löper runt båten kan gå upp. Krackeleringar i skarven mellan hytt och däck kan också förekomma, men det är mer ett kosmetiskt problem som inte har så mycket med styrka och hållfasthet att göra. Jag har också sett sprickbildningar i gelcoaten i spygatterna på vissa båtar, eller längsgående hårsprickor i de aktre hörnen. Det kan vara mekanisk påfrestning, solljus eller lyft med för tajta sling som gör att båten krymper eller kläms ihop, med dessa små fina krackeleringar och bristningar i gelcoaten som följd.

Text & foto: Joakim Hermansson

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Priser per februari 2017.
Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Segmo 30. Foto: Joakim Hermansson

Segmo 30

 Redan på1960-talet började Segmo-Pelle på LP Plastindustri i Uppsala bygga racerbåtar ritade av piloterna Herman Henriksson och Lennart Ebbekke. Smuggler 28 segrade bland annat i Roslagsloppet och är den båt som legat till grund för Segmo 30, som lanserades 30 år senare. Den 26-gradiga djupa V-bottnen och det långsmala förskeppet har Smuggler 28 och Segmo 30 gemensamt, medan den senare inte har lika många steglister utan 

istället ett slag under vattenlinjen för att göra båten stabilare vid stillaliggande. Prestandan och förmågan att ta sjö kvarstår i allra högsta grad, något som för ett år sedan lockade Linda Lennerhed och Petter Olofsson att byta till en Segmo 30.

– Det var en kompis kompis som hade en Segmo 30 och fick oss intresserade av just den modellen, minns Petter, som tänkte att ett skrov som inte hade behövt ändras på så lång tid måste ju vara riktigt bra.

Segmo 30 byggs i starkt handrullat enkellaminat i skrovet, medan däcket är av isolerande sandwichkonstruktion. Med väl tilltagna ventilationsspjäll på hyttsidorna och takluckorna låsta i ventilationsläge när båten ligger vid hemmabryggan har Linda Lennerhed och Petter Olofsson inte känt tillstymmelse till mögel eller dålig lukt ombord.

Deras Segmo 30 ger inte heller ifrån sig minsta gnisslande eller knakande när vi kommit ut ur Skurusundet och kan dra upp båten i omkring 40 knop. Maxhastigheten ligger ytterligare några knop högre, men att marscha i 30–32 knop passar både plånbok och miljö bättre.

Interiör

Även interiört är skrovet förstås smalt och spetsigt. Segmo 30 kan inte erbjuda lika mycket rymd som en riktig bobåt, men är schyst för att vara en pendlarbåt.

 Skjutdörren är hälften så bred som hytten och rullar lätt åt sidan när vi kliver in i Linda Lennerheds och Petter Olofssons Segmo 30. Pentryt på styrbordssidan är inte stort men desto mer funktionellt, med enkel diskho och dito spritplatta. Smarta skjutluckor och dörrar döljer tallrikar, glas, bestick och köksredskap.

– Egentligen är det lite väl mycket camping för oss, vi hade nog hellre haft större soffa och mer packutrymme, men tack vare pentryt har det blivit att vi är ute mer med båten, konstaterar Petter.

Sofforna är ändå tillräckligt breda för att rymma två vuxna på var sida om det skjutbara bordet på babordssidan, där runtomsikten genom de stora hyttrutorna imponerar. 

Under aktersoffan hittar vi både landströmsaggregat och batterier samt förtöjningstampar. Den främre soffan kan vändas och skruvas fast med ett enkelt handgrepp, för att passagerarna ska kunna sitta i färdriktningen och se ut. I konsolen framför döljer sig en riktig vattentoalett, men en lätt klaustrofobisk känsla infinner sig om dörren stängs till vid sittningen.

Förarplatsen är väldimensionerad och ändamålsenlig, med det mesta av reglage och elektronik inom räckhåll, och med kylskåpet traditionellt placerat under stolen.

I konsolen framför förarplatsen ryms inte bara en hel del stuvade prylar, utan också de elektriska installationerna i föredömligt prydlig ordning, samt dieselvärmare med utblås åt flera håll. Linda och Petter har inte använt värmaren ännu, utan klarat sig med den kylvattenuppvärmda gångvärmesfläkten, som räcker mer än väl den småkyliga försommardag när Praktiskt Båtägande är på besök.

Den goa värmen når ända in under däck, där det är förvånansvärt rymligt med tanke på den spetsiga skrovformen. Med iläggsskiva och extradyna bildar de båda längsgående sofforna en jättebädd över hela båtens bredd.

– Där sover vi två vuxna, ett barn och jycken, och så får en unge till gott om plats längst fram, skrattar Petter.

Skrovrutorna ser inte mycket ut för världen, men med integrerat myggnät ger de härlig fläkt genom kabinen.

 

 

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Fyra vuxna kan samsas ganska bekvämt inne i hytten, med ett par på var sida om det skjutbara bordet. Runtomsikten genom de stora rutorna är riktigt bra.

Exteriör

Trots sin sportigt spetsiga form är Segmo 30 också praktisk och förhållandevis lätt att röra sig ombord på, med bra grabbräcken på rätta ställena.

De låga och snyggt lutande aluminiumräckena är till god hjälp både för att häva sig upp på fördäck och för att tryggt och säkert kunna röra sig där. Skarndäck är inte heller smalare än att man kan gå där utan att det känns obehagligt, med kraftiga grabbräcken att hålla sig i uppe på hyttaket, där sökarljus, antenner, takluckor och Raymarines nya Quantumradar samsas om utrymmet.

– Vi försöker uppdatera prylarna löpande, så när plottern byttes ut tog vi radarn också på samma gång, säger Petter Olofsson, som äger sin Segmo 30 tillsammans med sambon Linda Lennerhed.

För att vara på en 30-fotsbåt är akterdäcket riktigt stort, med två–tre sittplatser på vardera sidobänken, som smart vinklas uppåt och följer med när motorluckan öppnas. Luckan är klädd med en heltäckningsmatta som sitter fast med tryckknappar, och Petter viker upp en av kanterna och pillar lite där under.

– Här är det något slags fuskteak som inte har klarat UV-ljuset, så det får bli ett projekt framöver att ta bort den och snygga till akterdäcket, fastslår han, och lägger till att det tar evigheter för mattan att torka efter regn eller bad.

I motorrummet under akterdäck bor Yanmardieseln på 315 hästkrafter, men ändå finns det gott om plats kvar på sidorna för att stuva prylar i överskådliga plastbackar. Här har Petter också monterat en kamera, som kontinuerligt visar att kylvattnet cirkulerar och att generatorremmarna är hela. Vill man ha varmvattenberedare eller elektriskt akterankarspel ombord, kan lämplig placering vara vid någon av motorns sidor.

– Jag har aldrig haft bogpropeller på någon båt förut, men några tryck med den kan faktiskt underlätta när det är trångt, erkänner han.

Precis som allt annat på Segmo 30 är förtöjningsknaparna inte bara väldimensionerade och gediget fastgjorda, utan också smart placerade på platåer nedanför de insvängda akterdäckssargarna. Infällda i sargarna är de stora ventilationshålen som säkerställer att motorrummet får tillräcklig kylning, och akterut nås badplattformen genom en passage med ankarboxen som välplacerat fotsteg. Här är också det absolut bekvämaste sättet att ta sig ombord när båten ligger långsides eller med aktern mot en pontonbrygga.

Besiktningsmannen Stephan Birke om Segmo 30

 Det första jag tänker på med Segmo 30 är att den är en helt perfekt åretruntbåt, som är praktisk och hållbar snarare än lyxig. I en Segmo 30 behöver man aldrig slåss med något kapell och inte heller vara rädd för grov sjö. Båten tar sig fram i alla väder, och det väl beprövade skrovet fungerar väldigt bra i hård sjö. Med sin djupa V-form kan dock båten vara aningen tungdriven, men det har man å andra sidan igen när vågorna tornar upp sig. Det är nödvändigt med en lite större maskin, och den Yanmar på 315 originalhästar som de flesta går med räcker gott, även om jag tror att många är uppvridna mot 350 hästkrafter. Ändå är bränsleförbrukningen för det mesta helt okej.

De första Mercruiserdreven hade en tendens att rasa ihop, och flera har korroderat inifrån, troligen på grund av väldigt hög temperatur på dieselavgaserna. Täta byten av oljan i drevet, så ofta som var 50:e timme, är lika nödvändiga som att drevet är försett med drevkylning. Och tänk på att använda Mercruisers originalolja, det är viktigt. Nyare båtar, och vissa som har utbytta drev, kör istället med Mercruiser Bravo XR. XR-dreven är förstärkta och försedda med kylflänsar på drevet redan från början, så de håller betydligt bättre. De flesta motorer i Segmo 30 är nog ganska hårt körda, för det verkar vara tomgångskörning eller fullgas som gäller, sällan mellanregister. Luftintagen till motorrummet är visserligen stora för att ge effektiv kylning, men försedda med vattenlås och placerade så att båten själv slår undan vattnet när man kör. Jag har aldrig varit med om att något vatten slunkit in den vägen.

Segmo 30 är överlag väldigt välbyggd, med mycket plast på rätt ställen. Även om detaljer förstås kan bli utmattade till slut när man kör båten hårt, finns det i princip inget som går sönder, åtminstone inte på de exemplar jag besiktigat. Interiören står sig också väl, utan fuktskador, tack vare hytten och att man slipper otäta kapellösningar. Hytten är dock en ordentlig resonanslåda, så man måste se till att eftermonterade tillbehör sätts fast ordentligt med stötupptagare för att undvika skrammel och oljud. Skjutdörren håller ihop fint men kärvar efter ett tag, så hjulen kan behöva bytas. Det är inte specifikt för Segmo 30, utan gäller alla båtar med liknande lösning.

Att motorluckan öppnas inifrån, så att man inte kan kliva över den för att hämta verktyg eller delar när man mekar, är lite irriterande. Något vidare lastutrymme för plank eller större last till stugan i skärgården finns inte heller. Annars är väl det besvärligaste för den som vill ha en Segmo 30 att de är väldigt eftertraktade och säljs snabbt. Folk vet att de går fint och håller. Skrovet skulle säkert funka även på västkusten, men istället byter de flesta Segmo 30 ägare i Stockholms skärgård.

Text & foto: Joakim Hermansson

Begagnatguide: 5 bra moderna salongsbåtar
Priser per augusti 2017.

Bilder: Klassiska sportbåtar från 70- och 80-talet

Guide: 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet

Lista: Fem köpvärda segelbåtar från 70-talet


Text: Praktiskt Båtägande • 2017-10-13
ArtiklarpraktisktbatagandeKöpguiderMotorbåtPraktiskt BåtägandeSalongsbåt
Scroll to Top