En orgie i trähantverk

Extrem passion, vansinne eller bara kärlek?

Ja, någon extra ingrediens utöver båtintresset måste nog till för att äga och sköta en 15 meters Grand Banks med mahognyskrov. Men det är klart, vem vill inte äga vad som anses vara en ikon bland trawlerbåtar? – Den här båten var vad vi gått och drömt om, säger Jan Sterner, som får medhåll från hustrun Lena Eklund. De hade inte precis planerat att byta båt, men när de en dag hamnade bredvid sin drömbåt och det dessutom satt en till salu-skylt på den var saken klar. Den dåvarande ägaren hade haft båten i 35 år och skött den pedantiskt.

Som grädde på moset hette båten La mer, vilket är franska och betyder Havet.

Ombordstigning sker via en dörr i relingen. Takutsprånget över sidodäck förstärker skeppskänslan när jag tar mig föröver och vidare upp mot styrhytten. Till skillnad från Grand Banks Heritage har Alaskanmodellen ingen flybridge. Istället har den försetts med en högre stäv och ett rejält fördäck. Alaskan har därför mer klassiska linjer och ett tydligare språng. Just det här exemplaret från 1974 lär vara den 72:a av 75 tillverkade. 

Enligt uppgift är det också en av de sista modellerna innan Grand Banks gick över till glasfiberskrov. Totalt finns runt 5000 Grand Banks i världen och båtarna tillverkas fortfarande, dock inte längre i fabriken i Hongkong.

Precis som förväntat är styrhytten en orgie i trähantverk, med snidade detaljer och böjlimmat trä.

Tittade man noga skulle man antagligen upptäcka små skillnader i de svarvade spjälorna vid trappan, eftersom de är handgjorda, som all övrig inredning i en Grand Banks. En mässingsskylt bekräftar det jag redan anat: “If God had meant us to have fibre-glass boats He would have grown fibre-glass trees.”

Från förarplatsen har man full överblick och vill man högre upp kan man ställa sig i stolen och sticka upp huvudet genom takluckan. Dessutom finns det plats för sällskap. Sex personer sitter ledigt i U-soffan, som gärna blir favoritplatsen ombord. Här finns också en extra bädd för den som vill ha lite avskildhet. En svängd trappa leder ner till en hytt med egen toalett och plats för fyra personer. Strax akterut, ungefär i mitten av båten, finns master bedroom med dubbelsäng, ett litet bibliotek, toalett samt dusch. Härifrån tar man sig vidare upp i salongen, och det är väl här man börjar ifrågasätta uttrycket flytande sommarstuga.

För vem har teakparkettgolv i en sommarstuga?

Dubbeldörrar ut mot akterdäck, orientmattor och en Jetsonfåtölj i ett hörn för under en millisekund tankarna till en Östermalmsvåning. Grand Banks är kända för sina fina inredningar och den här båten är inget undantag. Även i salongen finns det gott om utrymme. Att ordna middagar med åtta personer är inget problem, eller ett dussin om man känner varandra väl. För det här är en båt att umgås på. En båt som passar när man börjar känna sig mätt på segling eller snabba motorbåtar och vill ha det bekvämt med mycket svängrum. 

Vi återvänder till styrhytten. De gamla Forddieslarna startar direkt, och det ser enkelt ut när Jan och Lena kastar loss och långsamt manövrerar den nästan fem meter breda båten ut ur hamnen. – Många har för bråttom. Bara man tar det lugnt och är förberedd är storleken inga problem, menar Jan.

När vi kommit ut på fjärden tar jag över ratten och visst är det en magnifik känsla.

Inte särskilt spännande med en marschfart på åtta knop, men väldigt vuxet. La mer känns tung, trygg och säker. Det tar en liten stund innan hon reagerar på rattutslag, men man lär sig. Att gå över från Stockholms skärgård till Gotland i den här båten är väl ungefär som en promenad i parken, tänker jag. Vi möter en skärgårdsbåt i reguljärtrafik och jag noterar att man känner sig hyfsat stor i en Grand Banks. Vågorna klyver hon elegant utan att solstolen på fördäcket rör sig.

Vi avslutar provturen och Jan får ta över ratten när vi lägger till vid Biskopsudden. Underhåll och målning görs vart femte år. Utöver det är det väldigt lite som behöver göras, eftersom hon ligger i vattnet året runt och dessutom är kopparskodd vid vattenlinjen.

Så det där med stor träbåt kanske inte är så vågat, trots allt?

Texten är publicerad i Praktiskt Båtägande 2019 Träspecial