Fyra klassiska utombordare i hård kamp

Fyra motorer av fem möjliga finns på plats när vi ställer marknadens 80-hästars utombordare mot varandra i en stenhård ­kraftmätning. Vi saknar Selva som inte lyckas få hem sin ­direktinsprutade 80-hästars tvåtaktare, men modellen är heller ingen storsäljare. 

Startfältet består av Honda BF80, Mercury F80, Suzuki DF80 och slutligen Yamaha F80.

Vi mäter fart, bränsleförbrukning, acceleration och bullernivå, allt med två personer ombord. Samtliga fyra motorer är fyrtaktare och kvalar in enligt gällande miljökrav. 

För att utföra delmomenten så seriöst som möjligt har vi god hjälp av diverse mätinstrument såsom GPS, genomströmningsmätare, tidtagarur och dBA-mätare (bullermätare).

Läs mer: Här är världens största utombordare

Svenska Ryds 628 MidC agerar denna gång testbänk och är en sportig styrpulpetare med kompetenta gång­egenskaper. Båten är byggd i glasfiberarmerad plast och är 6,25 meter lång och 2,34 meter bred. Vikt utan motor är 720 kilo och rekommenderad motor är 80-150 hästar. Som ni ser kör vi med det minsta rekommenderade motoralternativet för att sätta mesta möjliga press på testdeltagarna. Testen går av stapeln på Bergshamra Varv och ­representanter från samtliga motortillverkare finns på plats.

Fart

När vi mäter toppfarten så skiljer det faktiskt en del mellan 80-hästarna. Yamaha F80 är snabbast på topp med hela 34,5 knop följd av Mercury F80 med 32,2 knop. Med “plattan i mattan” presterar Suzuki DF80 och Honda BF80 31,8 respektive 31 knop. De 3,5 knop som diffar mellan snabbaste och långsammaste är faktiskt en klart märkbar skillnad.

Det är klart att topprestanda betyder en del vid val av utombordare, men man ska absolut inte lägga alltför stor vikt vid detta. De flesta använder trots allt toppkapaciteten ytterst sällan. 

Läs mer: Här är världens vackraste utombordare

För en tid sedan var jag hos en båthandlare där jag kopplade upp mig med diagnosinstrument mot ett tiotal moderna utombordare av olika fabrikat mellan 80 och 200 hästar för att få en bild av hur motorerna brukas. Det visade sig faktiskt att maskinerna i genomsnitt endast använts mellan fyra och fem procent av sin totala gångtid på toppvarv eller strax under. Ett par av maskinerna hade inte toppvarvat alls. Förbluffande, eller hur?

Yamaha vinner fartmomentet före Mercury.

Bränsleförbrukning

Bränsleförbrukningen mäter vi vid fem fasta ­hastigheter och vid toppfart, en effektiv metod att jämföra utombordare mot varandra. 

Tittar vi noga på alla bränslenoteringar så ser vi att förbrukningen faktiskt inte diffar så mycket mellan maskinerna som man kanske önskade. Märkbara skillnader ger av naturliga skäl mer krydda åt artiklar som denna. Vi kan dock trösta oss med att Suzuki DF80 sticker ut en smula genom att dra minst bränsle vid 15 och 20 knop samt vid toppfart. 

Vid 25 och 30 knop tar Yamaha F80 över som den snålaste, om än marginellt.

Tittar vi närmare på förbrukningen vid 15 och 20 knop, där Ryds 628 MidC går som mest ekonomiskt, kan vi slå fast att det skiljer fickpengar mellan testmotorerna.

Som mest diffar det vid 30 knop där Honda sörplar i sig 0,9 liter bensin per sjömil medan Yamaha endast förbrukar 0,77 liter. 

Räknar vi ut genomsnittsförbrukningen vid våra givna farter mellan 15 knop upp till toppvarv så blir Yamaha F80 snålast på 0,72 l/nm, sedan kommer Suzuki DF80 på 0,73 l/nm, Mercury F80 på 0,76 l/nm och sist Honda BF80 som drar 0,77 l/nm. Förbrukningen är väldigt jämn mellan de olika fabrikaten även om Yamaha är marginellt snålare än de andra.

Acceleration

När vi mäter accelerationen 0–15, 0–25 samt 15–25 knop har samtliga motorer en bra dag på jobbet trots att 80 hk faktiskt är det minsta möjliga motoralternativet för denna Ryds 628 MidC. Allesammans orkar dra upp det 6,25 meter långa skrovet med klart godkänt resultat. Det skiljer knappt något mellan kombattanterna vid något av de tre momenten. 

Mercury F80 är rappast mellan 0 och 15 knop medan Honda och Suzuki är piggast mellan 0 och 25 knop. Mellan 15 och 25 knop tar Honda hem segern. Måste vi utse en vinnare i accelerationsmomentet får det bli Honda BF80 som tar hem två grensegrar av tre möjliga.

Ljudnivå

I bullermomentet, som är en nog så viktig faktor vid val av utombordare, kan vi fastställa att Yamaha F80 bullrar minst vid samtliga givna hastigheter förutom vid 15 knop där Honda är mindre högljudd. Sämst presterar Suzuki DF80 som bullrar mest vid alla fem ljudmoment.

Jämför vi dessa moderna utombordare med gamla tvåtaktare med förgasare så kan vi med lätthet konstatera att dagens motorer inte bara är avsevärt snålare utan också märkbart behagligare att köra vad gäller bullernivån. Och det gäller faktiskt i hela varvtalsregistret. Med gasen i botten dånade exempelvis gårdagens tvåtaktare i den här storleksklassen mellan 90 och 95 dBA, idag ligger motorerna mellan 82 och 84 dBA. En grym skillnad och en fantastisk teknikutveckling som jag hoppas kommer att fortsätta så långt det är möjligt. Med dagens moderna ­utombordare, i marschfart, kan man ju faktiskt föra en hygglig ­konversation utan problem. 

Med gårdagens tvåtaktare på motsvarande varvtal fick man skrika sig hes för att göra sig hörd och svaret man fick tillbaka blev ofta i stil med: VA? JAG HÖR INTE!

Yamaha F80 kammar hem segern i bullermomentet.

Vinnare med knapp marginal

Sammanfattar vi hela kalaset så gör samtliga maskiner ett bra jobb. Alla är prestandamässigt godkända även om det finns brister i utrustningslistan på vissa.

Amerikanska Mercury F80 vinner den här utombordarbataljen med knapp marginal. Mercury F80 är förvisso varken sammanlagt snabbast, rappast, bränslesnålast eller minst bullrig, men den gör tillräckligt bra ifrån sig i samtliga moment för att ligga i toppskiktet. Det som egentligen avgör kampen till Mercurys fördel är andra favörer som bra prislapp, 5 års garanti, att startspärr och nätverksinstrument (Smartcraft) ingår i priset samt det faktum att Mercury har ansträngt sig för att nya F80 ska vara enklare att utföra ­service på. Plus för det!

På andra plats finner vi japanska Yamaha F80 som också har startspärr och nätverksinstrument inbakat i priset och som faktiskt är bäst i tre av fyra prestandagrenar trots att konstruktionen lanserades för hela 15 år sedan. Starkt! Det som får Yamaha att falla på målsnöret är endast 3 års garanti samt att den är dyrast i gänget. 

Yamaha F80 kostar exempelvis 10 700 kronor mer än segraren Mercury F80.

Tredjeplatsen delar Honda BF80 och Suzuki DF80. Honda med fördelar som bland annat billigast i inköp, 5 års garanti samt att märket kniper grensegern i accelerationsmomentet. Det negativa är att varken nätverksinstrument eller startspärr ingår i priset.

Suzuki har i sin tur favörer som hela sju års garanti samt snål bränsleförbrukning. 

På minussidan hittar vi den motor som är näst dyrast, bullrar mest och precis som Honda saknar startspärr och närverksinstrument inbakat i priset.

Läs mer om motorerna här nere.  

Honda BF80 är baserad på lika motorblock som storasyster BF100, en fyrcylindrig fyrtaktare med överliggande kamaxel och fyra ventiler per cylinder.
Motorn introducerades till säsongen 2014 och är bland annat utrustad med trollingkontroll som ger exakt kontroll av låga varv, upp eller ned med steg om 50 varv/minut, en smart funktion för den kräsna sportfiskaren. BF80 är NMEA 2000-kompatibel och medger “plug and play”-anslutning till inbyggd elektronik via CAN bus-nätverksteknik.
Önskar man nätverksinstrument som visar motordata, bränsleförbrukning och annat smått och gott så kostar det från 5 200 kronor extra. Vi tycker att denna godbit borde ingå i priset! Har man redan en NMEA-kompatibel plotter räcker det med att köpa till en NMEA-kabel för 700 spänn. Man får med den upp all data på plottern istället. Garantitiden på alla utombordare är 5 år, förutsatt att man följer serviceboken och låter en auktoriserad verkstad serva motorn årligen.

Mercury F80 och storasystrarna F100 och F115 introducerades så sent som till säsongen 2015, alla tre med elektronisk bränsleinsprutning. Maskinerna har en låg profil och hygglig totalvikt i förhållande till konkurrenterna i det här storlekssegmentet. Alla tre modeller är baserade på lika motorblock med fyra cylindrar och hela 2,1 liters cylindervolym. Störst i klassen. Föregångarna hade 1,7 liter och vägde mer. Mercury F80 är utrustad med SmartCraft, en finess som ingår i priset. Systemet är kopplat till motorns dator som ser till att man kan utläsa massor av data på tillhörande instrument.
Motordata, varvtal, motortemperatur, powertrimvinkel, oljetryck, batterispänning, bränsleförbrukning och fart är några exempel. Det finns fler. Man kan även länka ihop båtens system med GPS och ekolod med mera som talar samma elektroniska språk. Även startspärr ingår. Brunswick ger 5 års garanti förutsatt att man följer serviceboken och lämnar in motorn hos en auktoriserad verkstad en gång per säsong.

Suzuki DF80 är tillsammans med lillasyster DF70 och storasyster DF90 baserade på lika motorblock. Modellen introducerades redan 2009 och cirka tre år senare tillkom också trollingfunktion.
DF80 är, liksom övriga konkurrenter, också förberedd för nätverks­instrument (NMEA 2000).
Till kringutrustningen hör endast en “vanlig” varvräknare som omfattar ett komplett varningssystem som informerar användaren om eventuella felaktigheter i motorn. Vill man uppdatera till digital mätare (Multi Function Gauge) kopplad till NMEA 2000 hamnar prislappen på 4219 kronor. Denna mätare kan utläsa det mesta av motordata inklusive felmeddelanden och larmkoder samt bränsleförbrukning, varvtal, sjövattentemperatur med mera. Mätaren har även inbyggt NMEA 2000-interface som passar direkt in i Suzuki-kablaget.
Andra finesser är reglerbar tiltkontakt, två spolmunstycken för färskvatten samt enkel start som innebär att det räcker att vrida på nyckeln en gång och sedan ­släppa taget. Startmotorn fortsätter sedan på egen hand tills motorn startar.
Suzukis utombordare har hela 7 års garanti. Servicen ska utföras av en auktoriserad verkstad årligen för att garantin ska gälla.

Yamaha F80 introducerades faktiskt redan år 2000 och var på den tiden bestyckad med förgasare.
Fem år senare uppdaterades modellen med multiport-bränsleinsprutning och 2007 släpptes en uppdaterad version förberedd för LAN-instrument. Sedan en tid tillbaka ingår även Yamahas egen startspärr Y-Cop. Plus för det!
F80 är förberedd för nätverks­instrument som arbetar tillsammans genom ett lokalt nätverk (Local Area Network, LAN) kopplat till motorns dator. Nätverksbaserade instrument ingår i priset och på dessa kan man utläsa det mesta av motordata, trimläge, bränslenivå, justerbar trollingfart, och bränsleförbrukning i alla dess former. Instrumenten har även bakgrundsbelysning i fem steg. Plus i kanten för dessa finesser! Yamaha använder protokollet NMEA 2000 vilket gör att man enkelt kan koppla till plotter, radar och ekolod av ett fabrikat som pratar samma språk. Yamaha ger endast 3 års garanti på hela modellprogrammet.