Insändare: Toaavfall är bra för fiskarna

På tidigt 50-tal var jag 10–15 år och levde en stor del av min tid i och runt Säveån som rinner genom Partille utanför Göteborg. Det är en ganska lugn å, 10– 15 meter bred, med ett fåtal fall/strömmar. Där var vi flera ungdomar som åkte hemgjorda, vad vi kallade badbåtar, fiskade, la långrev, plockade flodmusslor, grodor/yngel, och utforskade ån från Jonsered ner till utloppet i Göta älv. På den tiden gick toaavloppen orenat rakt ut i floder, åar, bäckar, sjöar och hav. Detta gav mat åt det som levde där, och i Säveån vimlade det av fisk. Man kunde se stora stim av, vad vi kallade “pisselöja”, som blänkte i vattnet. Mörten stod i mängder utanför avloppsrören, och det fanns abborre, gädda och ål. Fisk fick man alltid. Jag fick till och med upp en skädda (plattfisk) på långrev, alldeles nedanför Partille kyrka. Sedan, på 60-talet, lade man ner rör och ledde allt avlopp till Rya reningsverk på Hisingen i Göteborg. Och likadant gjordes över hela Sverige. Inget släpptes längre ut i vattendrag, sjöar eller hav. Så på 70-talet började man klaga på att fisken i havet började ta slut. Alla fiskebåtarna hade fiskat slut på fisken sas det, så man måste minska antalet fiskebåtar. Numer finns det inte många fiskebåtar kvar men fisken har inte återkommit. Men inte beror detta på fiskebåtarna, vi hade ju slutat mata dem! Allt toaavfall som vi släppte ut i floder, åar, bäckar, sjöar och hav är ju utmärkt föda för allt som lever där. Och alla floder, åar, bäckar mynnar ut i havet och ger föda åt torsken, vitlingen, skäddan m.m. Så orsaken till att fisken tagit slut/minskat i havet är att vi slutat mata den. Och numer när jag går ner till Säveån kan jag inte se någon fisk längre. Inte några mörtar som skrämda sticker ut i ån när jag kommer, inga stim av “pisselöja” ser jag. Givetvis har fiskmängden minskat, vi matar ju dem inte längre. Egentligen är ju toaavfallet en värdefull tillgång som vi borde ta tillvara bättre, och fritidsbåtarnas toautsläpp är därför en fördel för fisket i havet och har aldrig varit till någon olägenhet eller orsakat någon övergödning. På min tid var ån mycket klar och fin, utom nedströms utsläppen, men det försvann ganska snabbt. Och man badade även i den. Numer väntar man på att fisken ska återhämta sig, men mängden levande är alltid beroende av tillgång på föda. På 60-talet tog man bort en stor del av födan till fisken, därav minskade mängden. Det kan då heller inte bli någon återhämtning förrän tillgången återkommit. Så förbudet att tömma toatankarna i havet är helt fel och det borde rekommenderas i stället, men inom vissa begränsade områden som exempelvis efter djup, avstånd från land, strömmar och dylikt.

Hälsningar
Rune Pettersson, Sävedalen