Artiklar

Mälar 25 – En pigg 65-åring

Många får rysningar av tanken att skaffa en segelbåt av trä på grund av att det blir så mycket underhåll. Camilla Gustafson och Pontus Andersson - ägare till en Mälar 25 byggd 1950 - håller inte med. Artikeln var först publicerad 2010 i Praktiskt Båtägande.

Text: Redaktionen • 2015-01-20 Uppdaterad 2021-06-09
Mälar 25 - En pigg 65-åring
TV: Här kraschar träbåtarna in i varandra
Bilder: Svenske filmstjärnans lyxbåt k-märks
Bilder: Se drömbåtarna från förr
Bilder: Båtlivet på det ljuva 70-talet

På Jakobsbergs Båtsällskap i Mälaren norr om Stockholm ska paret Camilla Gustafson, 28, och jämngamla Pontus Andersson snart kasta loss för säsongens sista höstsegling.

Bom- och sittbrunnskapell har stuvas in i ruffen, bullar och kaffe landar i sittbrunnen när jag kliver ombord på deras långsmala Mälar 25:a (M25) under en vacker höstsol. Paret är inne på sin fjärde säsong med sin M25.

– Det är en helt annan känsla att segla i en segelbåt av trä jämfört med plast. Jag skulle ha mycket svårt att skaffa en plastbåt om jag framöver skulle byta upp mig. Kanske beror det på att jag under uppväxttiden seglade med i mina föräldrars M25 och lånade deras Neptunkryssare innan vi köpte vår egen båt, konstaterar Camilla Gustafson.

Mälarbåtar eller M-båtar är en klass av segelbåtar av trä. Det började 1929, när dåvarande Mälarens seglarförbund konstruerade M22 och den större M30. Sedan tog man fram sjötåliga båtar för öppen sjö: M25 och M15. Syftet med M-båtarna var att skapa snabba, rymliga båtar som kunde köpas eller byggas av folk med normala inkomster. Och den tanken håller än i våra dagar, i alla fall på begagnatmarknaden. Camilla och Pontus gav 70 000 kronor för sin M25:a, och det priset är ungefär vad de skulle få vid en försäljning idag.

Jättefint skick

Deras M25 med nummer 31 ser ut att vara i ett jättefint skick. Båten är byggd 1950 i Västerås och fyller alltså snart 60 år. Den är konstruerad i ett så kallat kravellbyggt mahognyskrov. Däcket består av obehandlad teak som en tidigare ägare monterat. Annars är det vanligare med vitmålad plywood på däck. Gjutjärnskölen på 1,15 ton sitter fast med 16 par kölbultar på en kölplanka av ek. Det innebär att man helt har kunnat utesluta det så kallade dödträet, vilket kan behöva bytas på andra båtkonstruktioner.

M25 sticker 1,3 meter, och det är en fördel när paret ska in i grunda naturhamnar.

Vi kliver ner i den långsmala ruffen, som endast har en takhöjd på 135 centimeter. Interiören är främst tillverkad av mahogny och mahognyplywood.

På babordsidan vid ruffsteget finns spis med täcklucka och om styrbord en garderob. Vid sidan av mittgången finns två sovplatser. Här inne är det långt ifrån dagens serietillverkade, breda segelbåtar fyllda med moderna bekvämlighetsprylar och ny teknik. Lyxen härinne består av fotogenvärmare och gasolkök. Någon plastinredning finns förstås inte.

Det är mysigt och ombonat. Åtta mässingsventiler släpper in ljus från höstsolen. Längst fram finns en V-koj med plats för två vuxna eller tre barn. Ovanför V-kojen finns en taklucka. Allra längst fram skymtar några stuvade seglarsäckar. På väggarna hänger några vita nätkassar med tampar. Här finns även några LED-lampor som hålls igång av ett 75 Ah-batteri.

Gott om stuvutrymmen

– Varje gång båten ska packas inför en längre seglats blir vi lika förvånade över hur mycket plats det finns för förvaring. Det finns gott om styvutrymmen både i ruffen och i sittbrunnen, berättar Pontus.

Men Camilla och Pontus sticker inte under stol med att det känns för instängt i ruffen då det regnar ihärdigt under mer än ett dygn.

– Då är det a och o att använda sittbrunnskapell, till den här modellen kallat supstuga. Fotogenvärmaren och några tända ljus gör att det känns riktigt behagligt under kapellet, säger Camilla.

Det erbjuds tämligen lite plats i sittbrunnen, som består av höga sarger. Skotskenan finns strax framför rorkulten. Efter förtöjning kan ett litet matbord sättas fast på skenan. Bakom sittbrunnen finns ett akterdäck med en lucka som döljer ett stuvutrymme för fendrar, paddlar, tampar och ankare.

– Innan vi ska semestersegla och behöver gå in i gästhamnar hänger vi fast en fem hästkrafters utombordare på akterspegeln. Annars använder vi inte motorn. Vi brukar segla fram till berghällar eller bryggor, säger Pontus.

Förutom storsegel använder Camilla och Pontus fock eller spinnaker. Den drygt elva meter höga masten, som står på däck, är ihålig och är tillverkad av gran. Partialriggen är utrustad med backstag.

Segelegenskaperna är goda, enligt paret. I måttlig vind forsar M25:an fram i pigga sex-sju knop. Som de flesta andra segelbåtar går hon bäst på halvvind. På kryss är det en fördel att gå på höjd i stället för fart.

– Vi har seglat över Ålands hav i hård vind och hög sjö, och vi behövde inte reva, säger Camilla.

Lite underhåll

Många får rysningar av tanken på att skaffa en segelbåt av trä på grund av att det blir så mycket underhåll. Camilla och Pontus håller inte alls med:

– Underhållet tar fyra helger, sedan är hon klar för sjösättning, säger Camilla.

Nyckeln till att få ett minimalt underhåll är att hålla koll på träets fuktighet, menar paret. Under sommaren och hösten måste man se till att inte regnvatten samlas i kölsvinet. Det handlar även om att lufta ur båten så mycket som möjligt. När båten täcks måste de se till att det blir luftdrag vid täckställningens nock så båten torkar ur.

Efter årsskiftet minskar luftfuktigheten och då kan man täcka ner till marken för att träet inte ska torka för mycket eller isär inför sjösättning.

– Många tror att vi årligen måste renskrapa skrovets botten. Det är något som endast behöver göras vart 20:e år om man sköter om båten väl, säger Pontus.

Innan vårens bottenmålning räcker det med att skrubba bort beväxning med vatten och borste. Men man får räkna med att ett och annat behöver fixas emellanåt. När paret köpte båten var de tvungna att byta akterspegeln, eftersom den blivit rötskadad. Camilla och Pontus måste också hålla koll på limmet mellan borden i skrovet. Om limmet släpper, löser man det genom att fräsa ut ett smalt spår för att sedan limma fast en ny kilformad mahognynåtlist i spåret.

Längre bort i hamnen seglar en M25 med nummer 4 på seglet. Det är Camillas föräldrars båt. Ombord på båten vinkar Camillas pappa Kjell Gustafson, som är M25:s klassrepresentant.

– Många M-båtsägare vi träffar har tidigare ägt stora moderna plastbåtar. De uppger att de har gått tillbaka till den “riktiga” seglingskänslan efter att deras barn flyttat hemifrån. Men intresset bland ungdomar och yngre vuxna att skaffa M-båt är också stort, det är vi ett bevis på, slutar hon.

Av: Text och foto Johan Cooke

Mälar 25 - En pigg 65-åring Mälar 25 - En pigg 65-åring Mälar 25 - En pigg 65-åring

Faktaruta

Mälar 25
Längd: 10 m
Bredd: 2,10 m
Konstruktion: Mahogny
Storsegel och kryssfock: 25 m²
Genua: 14 m²
Spinnaker: 40 m²
Deplacement: 2,21 ton
Lystal: 1,08
Motor: Utombordare
Rigg: Partialrigg på däck
Byggd: 1947-1964
Konstruktör: Erik Nilsson
Fakta
Den första M25:an byggdes 1947. Det lär finnas 72 stycken byggda M25, de
flesta i mahognyskrov, några få i furu. Nästan alla M25 lär finnas kvar.
Det finns ritningar för att bygga nya M25. Men då får man räkna med att lägga
ner 2 000 mantimmar och 1,5 miljoner kronor.
De gamla Mälarbåtarnas mecka är förstås Mälaren, men båtarna är även tämligen
vanliga i Stockholms skärgård.
Med jämna mellanrum genomförs regattor med M25. En stor arrangör är Sigtuna
Båtklubb.
Läs mer om M25 och andra M-båtar på www.mbat.nu.


Text: Redaktionen • 2015-01-20
ArtiklarLivetOmbordbegagnatKöpguiderSegelbåt
Scroll to Top