Josefin Arrhenborg och Maria Rindstam.

Artiklar

Nationell båtskrot startar i höst

Snart kan du få hjälp att skrota båten i hela Sverige. Nätverket för båtskrotar skulle varit klart i sommar men försenades och ska presenteras på båtmässorna i augusti.

Text: • 2015-07-09 Uppdaterad 2015-07-09
Här är kartan över landets alla sugtömningsstationer
Fem roliga vattenleksaker till sommaren
Fem tips för att ha koll på gasolen
TV: Skärhamn är årets gästhamn

Projektet att bygga upp ett system för återvinning av fritidsbåtar i hela landet drivs sedan januari 2014 av båtbranschens riksförbund Sweboat i samarbete med Båtskroten Sverige och Stena Recycling. Projektet finansieras av samarbetsparterna och projektbidrag från Tillväxtverket och Havs- och vattenmyndigheten. Praktiskt Båtägande frågade Maria Rindstam på Båtskroten hur det nya nätverket ska fungera.

När startar nätverket för båtskrotning?

– Vi kommer att presentera att allting är klart på de flytande båtmässorna 22 och 23 augusti* på Orust och i Gustavsberg 28–30* augusti, säger Maria.

Hur ska skrotningen fungera?

– Nätverket bygger på 25 Stena-filialer runt om i Sverige. På varje ort där de ligger finns företag som kan transportera båtarna, sanera dem från miljöfarliga ämnen och förvara dem om det behövs innan de körs till Stena. Vi vill helst inte transportera båtarna mer än fem mil, men ibland blir det något längre.

Vad kommer det att kosta?

– I dag kostar skrotningen hos oss på Båtskroten 2 500 kronor per ton** plus transport. Transportkostnaden kan vara allt från 1 000 till 1 400 kronor i timmen** beroende på vilken kranbil man skickar. Det är därför vi inte vill transportera båtar så långt. När det nya systemet är klart kommer priset inte att vara lägre, men ungefär där någonstans.

Varför är det så dyrt?

– Det är inte så dyrt. Om du jämför med att ha båten liggande på land i tre år extra och betalar den avgiften, så ska det vara billigare att skicka båten till skrotning innan dess. Ofta ligger båtarna lite för länge innan man väljer att skrota dem.

Varför får man ingen premie som när man skrotar bilen?

– Det finns inget producentansvar på båtar, så det är svårt att sätta en premie. Sen är det väldigt många båttillverkare som inte finns kvar idag. Och de nya tillverkarna vill inte betala för de gamla båtarna, drygt 900 000 stycken. Vi hoppas ju att när vårt system är klart ska man kunna få någon kampanj eller söka statliga bidrag för att reducera kostnaden, så att vi kan få in fler båtar. Men det kommer självklart att bli en utmaning för oss att få in alla skrotbåtar.

Kommer det att vara möjligt att köpa reservdelar?

– Absolut! Det kommer att finnas möjlighet att skicka förfrågningar till Båtskroten. Istället för att vi plockar bort alla delar från båten från början och lagerför dem, så kan man skicka en förfrågan i mejl där man beskriver vad man vill ha. Nästa gång det kommer in en sådan båt kan vi kontakta kunden. Vi kommer att ha koll på var i Sverige alla de här båtarna kommer in. Sedan kommer det även att finnas en hänvisning på Båtreturs hemsida till Sweboats webbsida www.sokbat.se, där de också säljer begagnade delar.

Kan man inte finansiera skrotningen genom att sälja reservdelar?

– Nej, det är omöjligt att finansiera hela skrotningen så. Det ska vara om det kommer in en båt från ett försäkringsbolag och vi kan sälja en motor. Men på de vanliga skrotbåtarna är det svårt att leva på att sälja delarna. De ligger för länge på hyllan. Det finns inte tillräckligt många båtmodeller och det finns så få exemplar av varje att det är svårt att få det att snurra. Vi brukar säga till folk att de får plocka av grejor som de vill ha innan vi hämtar båten.

Hur har ni valt orterna där filialerna ligger?

– Vi har valt ställen där Sweboat har många medlemmar, där många båtar säljs och där varven ligger. När systemet är igång kommer vi att få revidera det beroende på hur många båtar som kommer in på olika orter. Men det här är startpaketet för att utveckla systemet.

Återvinner ni alla material?

– Metallerna går till återvinning. Trä och plast är brännbara material som går till förbränning för värmeproduktion där det finns rökgasrening. Glasfibern blir fyllnadsdeponi vid byggen och vägar. När det gäller miljögifter så tömmer vi alltid båtarna innan på brandsläckare, gasolflaskor, drivmedel och andra vätskor.

Hur ska man göra om man vill skrota sin båt?

– Antingen ringer eller mejlar man, men man ska också kunna få hjälp via vår hemsida www.batretur.se. Det kommer att finnas ett telefonnummer som man kan ringa oavsett var man befinner sig i Sverige. Om man går in på Båtreturs hemsida ska man automatiskt komma till ett formulär som man kan fylla i.

Vad ska man göra om man vill bli av med båten snabbt?

– Vi skrotar redan båtar på Båtskroten. Vi får ju förfrågningar från hela Sverige, och det är jättebra för oss, så att vi kan testköra. Nu kanske det tar två veckor istället för en vecka att få bort båten, men det är ändå möjligt att kontakta oss för att få hjälp. Om det inte är några specialförhållanden, till exempel att båten har sjunkit, så ska det i framtiden ta som mest en vecka att få bort båten.

Är skrotbåtarna ett stort miljöproblem?

– Även om det inte är ett stort miljöproblem är det ändå ett problem. Ligger de för länge sjunker båtarna och då blir det miljöproblem. Så det är både ett problem med nedskräpning och för miljön i stort. Man ser också att där det ligger båtar längs vägar och i naturen, samlas det mycket andra sopor. Det är ett problem för markägare, som inte får flytta båtar som ligger på deras egen mark. Lagförslag för att ge markägare och kommuner rätt att ta bort båtar på sin mark har diskuterats länge. Men än har man inte fått ihop det.

Vad är det vanligaste sättet att hantera skrotbåtar i dag?

– Att de får ligga kvar där de ligger och kosta ägaren pengar om de inte ligger på en egen tomt. Det är inte jätteofta vi ser att folk sänker båtar. Det var mer förr när man borrade hål i sin träeka och drog ut den på isen. Sen när våren kom smälte isen och båten sjönk. Att elda båtar är inte heller något man gör obemärkt.

*2015
**Priser per 2015


Text: • 2015-07-09
ArtiklarLivetOmbord
Scroll to Top