1015515.jpg

Artiklar

Så får du rätt propeller

Känns båten seg och tung, eller har motorn en tendens att övervarva när du kör fullt? Valet av propeller påverkar båtens egenskaper mer än man kan tro. Här kan du läsa om allt du behöver veta inför propellerbytet på din utombordare eller inombordare med drev.

Text: Redaktionen • 2014-12-18
TV: Kört sönder propellern – vad göra?
Köpguide: Nimbus 2600
Köpguide: Saga 27
Så långt kommer du på en tusenlapp med lyxbåten

Bara den är hård och blank, så är den väl bra. Så resonerar vissa båtägare. Men faktum är att just valet av propeller påverkar båtens gång i vattnet, manöverförmåga och sjöegenskaper avsevärt. På en modern propeller finns det många parametrar som ska samverka för att få fram just de egenskaper som önskas och det finns mycket att vinna på att välja rätt.

Köper man en båtmotor idag så får man en standardpropeller som är anpassad för att vara lagom bra på allt och visst funkar den oftast helt okej. I bästa fall är propellern anpassad efter båtens vikt, skrovlängd och motorns rekommenderade maxvarvtal, men det är inte säkert. 

För motortillverkarna finns det en lönsam eftermarknad, vilket gör att de just monterar standardpropellrar på motorerna. Det finns mycket prestanda att vinna genom att anpassa propellern helt efter båtens användningsområde och vilka egenskaper man eftersträvar.

Klicka här för att gå direkt till tipsen inför propellerbyte

Är det accelerationen som är det primära, som vid till exempel wakeboard- eller vattenskidåkning? Eller är kanske toppfarten eller ekonomin viktigare? Utbudet av eftermarknadspropellrar är stort och idag finns det en propeller för varje behov.

Så får du rätt propeller

Men ju mer man lär sig om propellerns egenskaper desto mer kräsen blir man. Så om du ännu inte börjat fundera över ett propellerbyte och är helnöjd med vad du har så kan det vara klokt att sluta läsa här.

Men det är förstås inte förbjudet att läsa vidare. På nästa sida går vi metodiskt igenom allt du behöver veta inför ett propellerbyte.

Användningsområde

Kul. Jag märker att du fortfarande är med.

Fredrik Ljungdahl, på Propellertrim i Stockholm, har varit i branschen nästan 25 år. Han menar att det allra viktigaste när man ska köpa en ny propeller är att tänka igenom vad man ska använda båten till och ställa upp realistiska mål. En propeller kan inte öka effekten i motorn, men kan påverka hur effekten tas om hand och används.

Är ändamålet att åka snabbt med kanske bara en person i båten, eller ska båten optimeras för acceleration eller för att gå ekonomiskt i marschfart med full packning och hela familjen ombord? För att kunna välja rätt propeller behöver man först skaffa sig en uppfattning om totalvikten.

– Då menar jag inte den vikt som stod i försäljningskatalogen utan den verkliga vikten, med vatten, bränsle, packning och kanske fyra gubbar i båten, säger Fredrik.

Båttillverkarna vill med största sannolikhet påvisa en låg bränsleförbrukning och en hög toppfart. Därför kan man räkna med att de inte tagit till i överkant när de räknat på vikten.

– När båten är i bruk kan den i själva verket vara 500-1000 kilo tyngre än den angivna vikten, menar Fredrik.

Ekonomi och varvtal 

Sedan gäller det att kolla i instruktionsboken vilket som är motorns rekommenderade maxvarvtal. På en tvåtaktare brukar det ligga mellan 5000-5600 varv per minut. Det är viktigt att man kommer upp till det varvtalet och helst till den övre gränsen när man drar på full gas.

Så får du rätt propeller

– Många vill ha en stor propeller som varvar lågt för att de tror att det är ekonomiskt, men det blir tvärt om.

Orkar motorn inte arbeta sig upp till det varvtal där den är mest effektiv så jobbar den i fel område och det ökar bränsleförbrukningen. Om maxvarvtalet blir rätt så hamnar även marschvarvtalet på en ekonomisk nivå. Eftersom en båtmotor bara har en växel framåt så är det genom propellern som man kan påverka utväxlingen.

Varvar din motor för mycket på full gas så har du sannolikt en för liten propeller eller en propeller med för liten stigning. Varvar den för lite har du antagligen en för stor propeller eller en med för kraftig stigning.

Eftersom man ofta är ensam i båten vid provkörning så brukar man sikta på att nå den övre gränsen för maxvarvtalet. Om du vid provkörning upptäcker att du till exempel ligger 400 varv under gränsen för rekommenderat maxvarvtal så kan en propellerhandlare räkna ut hur mycket du ska gå ner i storlek och stigning för att hamna rätt. Grovt kan man räkna på att en tums ökning eller minskning av stigningen påverkar varvtalet 150-200 varv. Innan du kontaktar din propellerhandlare, se till att du har uppgifterna enligt checklistan här intill till hands, så blir det lättare att välja rätt. 

Material 

De flesta propellrar som säljs idag är av aluminium. Men för att inte vara för ömtåliga behöver bladen göras relativt tjocka. Eftersom metallen är ganska mjuk betyder en eventuell bottenkänning oftast att bladen skadas. Det gör i gengäld att kraftöverföring och propelleraxel inte tar skada. Fördelen är också att en aluminiumpropeller är billig i inköp.

Plast och kompositmaterial är inte så vanligt i propellrar, men förekommer. Fördelen är att det inte korroderar, men materialet flexar och tål därför inte lika hög belastning som metaller.

Brons är vanligt till deplacementsbåtar och halvplanande motorbåtar med rak propelleraxel, men inte till utombordare och drev.

Propellrar i rostfritt stål har tidigare varit förbehållet tävlingsmarknaden, men har nu blivit billigare. De är vackrare att titta på, ja. Men det är främst möjligheten att forma materialet som gör att de rostfria propellrarna kan få bra egenskaper. Materialet är mycket hårt och därför kan bladen göras tunna. Greppet blir bättre vilket inverkar positivt på accelerationen och även ger en aning högre toppfart. Nackdelen med hårdheten är att det blir större påfrestning på propelleraxeln vid en grundstötning.

Även om de gått ner i pris är de fortfarande det dyraste alternativet. Till priset av en rostfri propeller kan man få tre stycken aluminiumpropellrar. Samtidigt gör de fina egenskaperna att bränsleförbrukningen minskar. Särskilt på stora motorer finns besparingar att göra som väger upp det högre inköpspriset.

Slitage och skador 

En propeller har egentligen ingen begränsad livslängd. Allt beror på hur den sköts. Har båtägaren varit noga med att byta offeranoder och inte kört på något så kan även en gammal aluminiumpropeller hänga med ett bra tag. Fredrik säger att han fått in propellrar från 60-talet som fortfarande varit i bra skick. Men om man har kört med en skadad propeller och haft obalans så slits den fortare.

– Det kan vara obalans även om du inte känner det när du kör. Det är långt mellan dig och propellern.

Så får du rätt propeller

Vad som händer när propellern vibrerar är att navet, av nylon eller gummi, spricker eller separerar från metallen och till slut slirar propellern. Så det kan vara värt att se över propellern om du vet med dig att du kört emot något, för att undvika följdskador. Gummi- eller nylonnav fungerar som stötupptagare och skyddar propeller och drev när man lägger i växeln. Nu för tiden använder man inte heller brytpinnar på propellrar, men naven fungerar lite på samma sätt och är ofta det första som går sönder när man kör på grund. På många propellrar är naven lätta att byta ut själv.

Ett annat klassiskt exempel på hur propellrar slits är att metallen korroderat på grund av galvaniska strömmar, vilket leder till att materialet helt enkelt förbrukas. Därför är det viktigt att byta offeranoder regelbundet och låta dem förbrukas istället.

Är det då värt att reparera en skadad propeller eller ska man satsa på en ny istället? Det beror såklart på hur gammal propellern är och vilken kvalité den har. Det lönar sig oftast att reparera en propeller som var dyr i inköp.

– De flesta kunder som kommer in med en propeller som de tror är skrot, blir förvånade när vi säger att det går att laga, menar Fredrik.

Nästa sida: Förbättra acceleration och toppfart + checklista inför propellerbyte

Förändra båtens egenskaper 

Om du ändå tänkt byta propeller, varför inte passa på att förändra några av båtens egenskaper. De huvudsakliga parametrarna man arbetar med för att få ett korrekt varvtal är diameter och stigning. En större diameter ger en större yta som för över kraften till vattnet. Ju större diameter desto större blir den vattenmassa som propellern förflyttar och desto högre blir dragkraften. En högre stigning gör att propellern teoretiskt sätt rör sig en längre sträcka i vattnet per rotationsvarv.

Man talar också om DAR, Developed Area Ratio, som är ett mått på hur stor bladarean är. Alltså hur stor del av cirkeln som är fylld om man tänker sig att man plattar ut propellerbladen till en talrik. En normal 3-bladig propeller brukar då fylla upp 50-60 procent av ytan medan en 4-bladig fyller 75-85 procent av en tänkt cirkel.

Här kan man påverka acceleration och toppfart. En propeller med en liten diameter har mindre motstånd i vattnet och tillsammans med en hög stigning är det gynnsamt för en hög toppfart. Är det däremot accelerationen som är det viktigaste är en större diameter och mindre stigning att föredra. Med båda dessa alternativ kan man få samma toppvarv för motorn, men olika egenskaper för båten. I praktiken blir det nästan alltid en kompromiss och man brukar också ta hänsyn till vilken marschfart som är mest ekonomisk.

Antal blad 

Som du förstår så kan en 4-bladig propeller ha en mindre diameter än en 3-bladig och ändå ha samma bladarea, DAR. Det borde betyda att den har ett mindre motstånd i vattnet, men det är mer komplicerat än så. En 4-bladig propeller innebär ytterligare en kant som ska skära vattnet, vilket ökar rotationsmotståndet. En fyrbladig propeller inverkar därför mer positivt på grepp och acceleration, medan en 3-bladig i allmänhet ger en högre toppfart. Andra skillnader är att en 4-bladig propeller har mindre vibrationer, men fortfarande är tre blad det absolut vanligaste alternativet.

För att krångla till det lite finns det ännu fler parametrar att ta ställning till i valet av propeller. Bladens lutning i förhållande till propelleraxeln kallas rake. En propeller utan rake har blad som står vinkelräta rakt ut från propelleraxeln. En propeller med en positiv rake har blad som lutar bakåt. Beroende på propellerns rake påverkas vattnets flöde och det har i sin tur inverkan på hur båten beter sig. Ju högre rake, desto mer lutande blad, vilket lyfter båtens för och leder till att mindre del av skrovet kommer i kontakt med vattnet. Det betyder mindre motstånd och högre toppfart.

En standardpropeller har i allmänhet låg rake eftersom tillverkaren vill att den ska vara universal och fungera till allt. Vill man ha en propeller som är optimerad efter sina egna önskemål finns det många detaljer att finjustera.

Greppet i vattnet 

Eftersom det finns ett motstånd i form av en båt som bromsas av sin framfart genom vattnet så slirar propellern alltid lite. Man talar om hur mycket slip propellern har. Med en stigning på till exempel 17 tum tar sig propellern teoretiskt sett 17 tum framåt per rotationsvarv. I praktiken blir det en kortare sträcka, kanske bara 15 tum. 10-20 procents slip är normalt och en rostfri stålpropeller har alltid bättre grepp i vattnet än en av aluminium, och därmed mindre slip.

Så får du rätt propeller

Om du har dåligt grepp i propellern märker du att varvtalet sticker iväg snabbare än vad båten gör när du drar på. Det kan jämföras med en bil med dåliga däck på en isgata. En större diameter, fler blad eller tunnare blad ger bättre grepp. Tänk dock på att motorn ska orka med. Ett bättre grepp betyder att motorn får jobba hårdare och därför behöver ett bra vridmoment. Har du en mindre motor kan det vara bättre att ha lite mer slip och på det sättet låta motorn snabbare komma upp till det varvtal där mest effekt finns.

Hydrodynamiken 

Ett propellerblad fungerar på samma sätt som en flygplansvinge, eller ett segel för den delen. Aero- och hydrodynamiken runt en vinge, ett segel och ett propellerblad gör att det skapas övertryck på baksidan och undertryck på framsidan. Vattnets strömning ger alltså ett undertryck på propellerbladets framsida vilket drar propellern framåt. En korrekt utformad propeller gör att vattnet rör sig i en jämn ström utmed propellerbladen.

Är bladen formade så att undertrycket blir för stort eller om bladens kanter har skador som påverkar strömningen inträffar något som kallas kavitation. Förenklat kan man säga att det bildas ett hålrum av vakuum framför propellern. Vid undertryck börjar vattnet att koka redan vid låga temperaturer och det gör i sin tur att propellern roterar i förångat vatten. Propellern slirar och motorn övervarvar. Så kallade kavitationsskador kan uppstå på bladens framsida. En propeller som kaviterar får med tiden skador som liknar kratrar eller frätskador och har det gått långt kan delar av materialet lossna.

Att trimma 

För att förbättra båtens egenskaper och få ut mer av hästkrafterna i motorn vill man ha propellern så högt upp som möjligt, alltså nära vattenytan. När man vid hård trimning rör sig i gränslandet för vad båten klarar kan det hända att propellern ventilerar. Det betyder att luft sugs ner i propellern vilket resulterar i att propellern tappar greppet och motorn övervarvar. Detta är vanligt när båten hoppar i vågorna och propellern tillfälligt kommer för nära ytan och suger luft.

Så får du rätt propeller

Moderna propellrars blad är ofta lite stukade i bakkant. Det kallas kupp och bidrar till att samla ihop vattenpelaren som bildas bakom propellern. Genom att ha en kraftigt kuppad propeller får man ett bättre grepp och kan trimma båten genom att höja propellern så att den kommer närmare vattenytan. Man får också bättre grepp i svängarna med ökad kupp.

Fredrik förklarar att man kan likna det vid en trädgårdsslang där man justerar munstycket. Öppnar man lite så får man stor spridning på vattnet och skruvar man tills munstycket är helt öppet så blir strålen stark och tunn. En kuppad propeller ger en starkare vattenpelare och ökar propellerns effektivitet och grepp, men kräver också mer kraft av motorn eftersom den får jobba hårdare. 

Köpa online

Det kan skilja en del i pris beroende på om man beställer på webben eller köper sin propeller genom en handlare. Fredrik menar att det inte är några problem att köpa över webben eller från utlandet om man vet exakt vad man ska ha. Men ska man förändra några egenskaper eller vill ha rekommendationer så tipsar han om att kontakta en propellerhandlare alternativt en kunnig marinhandlare.

Så får du rätt propeller

– Då får du expertis och hjälp att välja rätt.

Hos många handlare har man också bytesrätt efter att man har provkört propellern. Det går också att ställa in eller ändra vissa egenskaper i efterhand i verkstaden.

– Blir det inte rätt så byter vi eller bygger om, säger Fredrik.

Man ska också komma ihåg att det inte går att få tag i en propeller som är bäst på allt. Men man kan göra den bästa kompromissen utifrån behoven man har.

 

Text och foto: Johannes Nordemar

Faktaruta

Checklista inför propellerbyte: Ta reda på dessa saker så är du väl förberedd när du kontaktar din propellerhandlare.

Användningsområde och ändamål
Båt och årsmodell
Verklig totalvikt
Motor och motoreffekt
Drevets utväxling
Rekommenderat maxvarvtal
Uppnått maxvarvtal
Uppnådd maxhastighet
Nuvarande propellerdimension

Enkel lathund för propeller:

Motorn varvar för mycket = gå upp i stigning eller diameter.
Motorn orkar inte upp i varv = gå ner i stigning eller diameter.
Du vill ha bättre acceleration = gå upp i diameter och ner i stigning.
Du vill ha bättre toppfart = gå upp i stigning och ner i diameter.

ORDLISTA Diameter: – Storleken på propellern. Avståndet från propellernavets centrum till ena bladets ytterkant multiplicerat med två. Mäts i tum. Stigning: Sträckan på den teoretiska väg som propellern skruvar sig framåt under ett rotationsvarv. Mäts i tum. DAR (Developed Area Ratio): Bladens sammanlagda area i förhållande till ytan av den cirkel som bildas utifrån propellerns diameter. Rake: Bladens lutning bakåt i förhållande till propelleraxeln. Slip: Skillnaden mellan det teoretiska avståndet som propellern tar sig framåt under ett rotationsvarv och den faktiska sträckan. Alltså ett värde på hur mycket propellern slirar. Mäts i procent. Kavitation: När det bildas ett för kraftigt undertryck på bladens framsida som ger upphov till vakuum. Ventilation: När propellern suger ner luft från ytan. Kupp (cup): Den skålformade kant på propellerbladet som samlar ihop vattenstrålen. Offeranod: Den utbytbara del av zink som är till för att skydda propellern mot korrosion. Den minst ädla metallen är den som korroderar, offras. Splines: Räfflor på propelleraxeln där axelhylsan passar. Rotation: De flesta propellrar till utombordare är högergängade. Det vill säga att de roterar medurs, sedda akterifrån. En vänstergängad propeller roterar motsols, sedd akterifrån. Har man dubbla motorer eller dubbla propellrar på samma axel har man en vänster- och en högergängad.

RELATERAT

Mars: dags att rusta båten

 

Så får du rätt propeller Så får du rätt propeller Så får du rätt propeller

Så får du rätt propeller Så får du rätt propeller Så får du rätt propeller Så får du rätt propeller


Text: Redaktionen • 2014-12-18
ArtiklarLivetOmbord
Scroll to Top