Segling och humor går hand i hand. Per är strikt icke-rökare men poserar gärna som sjöbuse vid ratten på vägen över till Skottland // Foto: Martin Leisborn

Artiklar

Per Fritzell – galenskapare som trivs ombord

Ligger i startgroparna för ett riktigt drömprojekt till havs.

Text: Martin Leisborn • 2021-02-02

Per Fritzell – galenskapare som trivs ombord

Det kan förmodas att nästan hela svenska folket, åtminstone 40-åringar och äldre, känner till humorgruppen Galenskaparna och deras många tv-serier, sketcher, sånger och scenshower.

Vem har exempelvis inte sett Macken, Grisen i säcken eller En himla många program?

Ett av de återkommande inslagen i den sistnämnda serien var På vinden, där Per Fritzell och hans kollega presenterade nya, fantastiska prylar för båtlivet, exempelvis focklocket, bomlådan, ankarklistret, självlänskikaren, skotsågen, de garanterat raka tell-tailsen och många andra produkter – alla med det gemensamt att de inte existerar i verkligheten.

Förutom att inslaget rent allmänt var roligt avslöjade det också att personerna bakom produktionen faktiskt kan en hel del om båtliv och segling. Det är heller inte så konstigt, för huvudpersonen själv är en inbiten seglare och har så varit sedan barnsben.

Praktiskt Båtägande tittar in hos Per Fritzell för att prata båt.

”På vinden”

Var ett återkommande båtlivsinslag i Galenskaparnas TV-serie “En himla många program”. Några av inslagen, som kanske är extra roliga att se som båtmänniska.

Se klippet här nedan: 

Det doftar hav när jag öppnar bildörren utanför huset hemma hos Per, vilket inte är så konstigt, eftersom det inte är långt till det blå och bryggan där en av hans båtar ligger förtöjd. Per bjuder på en kopp nybryggt kaffe i köket. Jag vet att han är båtintresserad och är nyfiken på hur det kom sig att han började med segling.

– Det började redan när jag var liten, i 8–9-årsåldern. Jag och min kompis Gunnar byggde om en gammal eka till en segelbåt, snickrade ihop en mast, gjorde eget roder av gamla fönstergångjärn. Mamma sydde segel av gamla tygstycken och lakan. Den gick inte att kryssa med, men vi var så sugna på att segla att vi rodde ut mot vinden, hissade upp seglen och seglade tillbaka i medvind. Och så hade vi byggt en liten ruff längst fram, där vi kunde åla oss in. Det var stort, berättar Per och skrattar.

– Så småningom fick vi varsin Trissjolle, Gunnar och jag, och min har jag fortfarande kvar. Med dem seglade vi runt här bland öarna. När han senare köpte en Stortriss blev det hela Bohuslän, över till Läsö och så vidare, för man kunde ju sova i den.

Per hade nu fått smak för segling, och båtarna fortsatte att växa i storlek. Efter eka, Trissjolle och Stortriss köpte familjen nu en 26-fots Accent som Per använde flitigt under ett antal år. Men det var först 1986 som det blev båtliv helt på egen köl.

– Jag köpte då en Norlin 37 som jag hade kvar fram till 1997. Sedan var jag utan båt ett par år, men 2005 köpte jag en CB365, ritad av Carl Beyer och byggd i Lysekil.

Per Fritzell – galenskapare som trivs ombord
Per har styrpulpetaren förtöjd på svaj vid boj men kan via en sinnrik inhalningsanordning lätt dra in båten till bryggan // Foto: Martin Lesiborn

CB365:an blev välanvänd och seglingarna blev både längre och intensivare. Per gillar racing, även på semes- tern, och det har blivit Gotland runt fyra gånger och Tjörn runt ytterligare några, plus Bohusracet, Läsö race, Vinga race, som han tidigare seglat.

–De flesta som seglar häromkring kör ju oftast Bohuslän upp och ner, med naturhamnar, grillar och stopp i Marstrand och Smögen där man ligger i sjunde led utanpå andra båtar. Det gjorde ju även jag, och till slut behövde jag inget sjökort mer, jag kunde varenda grynna. Men nu har vi sagt att 1 000 sjömil utan grillkväll, det är målet varje år. Så jag tror vi seglade 15 000 sjömil på de 15 åren vi hade CB365:an.

Prenumerera på Praktiskt Båtägande

BESTÄLL HÄR!

Pers fru har en stuga i Nyköping, och flera år blev det en självklar destination för familjen.

– Vi gjorde flera nonstopseglingar dit och tillbaka. Snabbaste gången var tre dygn och fem timmar, nonstop. Det har varit fantastiskt kul och en bra övning för att få in vanan med vaktpass och sånt, eftersom jag hade planer på att gå över till Skottland.

Så efter ett antal vändor till östkusten och tillbaka var det dags för nya äventyr, denna gång västerut med målet att kolla in några fina destillerier.

– Jag och ett gäng gjorde en liten whiskyresa – vi kallade den smugglarresan. Fast när vi alla fem man mönstrat på här nere i viken och burit ombord allt så sa en “Jag undrar om vi inte smugglar åt fel håll nu?”

Vi hade med oss så mycket!

Per Fritzell – galenskapare som trivs ombord
En av äventyrsresorna på senare år var seglatsen med några kompisar till Skottland i CB365:an // Foto: Privat

Resan var tänkt att gå från Göteborg till Skottland, utan stopp på vägen.

– Det började tufft, det var ökande sydlig vind och det regnade. Vi hade tänkt gå nonstop, men en i besättningen blev så jättesjösjuk, så när vi närmade oss Skagen beslöt vi oss för att gå in där. Annars hade det varit perfekta vindar för att fortsätta. Men han mådde så dåligt och hade aldrig varit sjösjuk förut, trots att han hade seglat väldigt mycket med mig, även nonstopseglingar.

Att brinna för segling är ju en sak och att vara flitigt anlitad artist en annan. Båda kan vara en egen livsstil. Jag frågar Per om det går att kombinera musik och teater med båtliv? Javisst, säger Per entusiastiskt och nämner ett par exempel.

– I slutet på 80-talet och början på 90-talet turnerade After Shave och Anders Eriksson med GT-karnevalen. Vi åkte med skutor längs kusten och gjorde stopp på olika orter och spelade, det blev som en hamnfest på varje plats. Vi hade med en gammal bilfärja som scen. Så det går att kombinera båtliv med artisteri.

Men humorgänget har inte bara seglat med stora skutor. I början av karriären var det betydligt mer spar- tanskt. Per minns och skrattar.

– Då seglade vi med Accenten, hela After Shave med instrument och grejor i en 26-fotare. Det jobbiga var att få med Jan Rippes kontrabas, den tar en del plats. Men vi sov också i båten. Förutom jag hade bara Peter Rangmar en del segelerfarenhet, men Rippe hade aldrig seglat tidigare och kom ner till båten med en resväska.

Navigationshjälpmedlen har förändrats under åren, och eftersom Pers båtliv började redan i slutet av 60-talet var han med redan innan gps:en tog sin plats ombord.

Per Fritzell – galenskapare som trivs ombord
Båtliv är inte bara segling, utan även fiske. Nyfångad hummer står på menyn // Foto: Martin Leisborn

Skepparexamen tog han redan på 80-talet och har verkligen fått användning för kunskapen.

– När jag började fanns ju inte ens plotter och sånt, utan bara sjökort. Sedan kom Decca, AP-navigatorn hette det jag använde. Då fick man positionen med siffror och så fick man pricka in i sjökortet var det var. Innan det, en gång när vi seglade i oväder från Risör till Skagen med Norlin 37:an verkade vi aldrig komma fram. Men då hade jag radiopejl och kunde få in signalerna från Skagen.

Idag har Per en Trissjolle och en liten styrpulpetare. Att ha segling i hjärtat men att inte ha (stor) segelbåt är en utmaning. I väntan på drömprojektet blir det för närvarande båtliv i det mindre formatet. Med Trissjollen blir det någon kortare tur, och styrpulpetaren möjliggör fritidsfiske. Det är mitten av september och Per har lyckats få flera fina humrar i sina tinor.

– Jag längtar ut på havet varje dag. Men det blir ändå en del genom hummerfisket. Jag fiskar annat också, faktiskt även torsk och har dragit upp några tre–fyrakilos torskar i år. Det gäller bara att hitta de rätta ställena.

Den praktiska delen av båtägande är Per inte alls främmande för. Han gör det mesta själv, till och med teakdäcket.

– Jag fixar själv med båten och gillar att pyssla. I min ungdom jobbade jag på Seldéns och byggde master, samtidigt som jag pluggade på Chalmers, så jag lärde mig den biten ganska bra. Jag gjorde bland annat master till Maxi 84. På Norlin 37:an så la jag teakdäck själv på hela båten, bytte det som var i sittbrunnen och la sedan själv nytt på hela däcket. Jag hyrde då in mig över vintern i en lokal på gamla Götaverken med tillgång till fräs och olika maskiner och hade god hjälp av andra båtägare som var där. CB365:an var i betydligt bättre skick när jag sålde den än när den var ny.

Så om man köper en båt av Per Fritzell kan man känna sig trygg?

– Ja, det tror jag. Men jag är värdelös på motorer och elektronik. Då vill jag gärna ha någon som hjälper mig.

Per Fritzell – galenskapare som trivs ombord
Per och hans fru Carin tar en tur i den Trissjolle som Per fick när han var barn // Foto: Martin Leisborn

Efter mycket härlig segling med CB365:an såldes den förra året vilket innebär att Per, förutom småbåtarna, nu åter är båtlös, något en seglare i hans kaliber troligtvis inte kan trivas med länge. Men det finns annat som hägrar bortom horisonten, avslöjar Per. Ett riktigt drömprojekt är i startgroparna.

– Det är att slå mig ihop med några kompisar och köpa en båt som vi renoverar och fixar till här. Sedan seglar vi till Medelhavet, över till Kanarieöarna och sedan vidare över till Västindien. Jag var nämligen med i ARC (Atlantic Rally for Cruisers, reds anm) för några år sedan, med ett gäng andra på en jättestor 80-fots Oyster med alla tänkbara bekvämligheter. Så jag tänkte att det här vill jag göra igen.

Båttypen är Per inte säker på, men det lutar åt något i 55-fotsklassen – stort men inte för ohanterligt.

– Det går att hitta lite äldre men fina Svanbåtar till överkomligt pris. Med en mindre renoveringsbudget så kan man få den i bra skick utan att lägga för mycket pengar på det. Så jag kikar runt nu efter båtar. Det finns en hel del på marknaden, och de stora äldre är rätt billiga nu.

Per Fritzell – galenskapare som trivs ombord
Per drar även upp makrill och en och annan torsk // Foto: Martin Leisborn

Tanken med projektet är att det ska bli ett äventyr – både att fixa till båten, segla den och att delägarnas familjer sedan ska kunna turas om att använda den ett tag i Karibien. Dessutom blir det ARC-racet över Atlanten.

– Det blir ju äventyr hela vägen. Sedan säljer vi båten, så är det projektet klart. Förhoppningsvis får vi tillbaka i alla fall något av det vi investerat när vi säljer den.

Drömprojektet för Per är alltså det som närmast hägrar. Det är betydligt mer ovisst vad gäller den artistiska delen av livet. Per har just nu en egen show som heter Fredagsmys på Lorensbergsteatern, men på grund av pandemin är inga föreställningar för tillfället möjliga.

– Jag klättrar på väggarna. Suger efter att stå på scen, spela och sjunga är stort, säger Per.

Under tiden blir det föreställningar för mindre publik och annat som går att genomföra praktiskt samt musikproduktion. Senaste albumet heter Jag tror inte på Gud, jag tror på tomten. En av låtarna har titeln Sol, vind och vatten och är inspirerad en av nonstopseglatserna runt kusten i CB365:an. Den finns bland annat på Spotify, och de flesta PB-läsare kommer säkert att känna igen sig i den känsla av frihet och glädje som kommer av att färdas på egen köl.


Text: Martin Leisborn • 2021-02-02
ArtiklarpraktisktbatagandePer FritzellProfilerSegling
Scroll to Top