Antalet sjöräddningsfall sommaren 2016 var det högsta på nio år. Sjöräddningssällskapet var de som ryckte ut i 78 procent av fallen. Foto: Sjöräddningssällskapet

Artiklar

Rekordmånga sjöräddningsfall 2016 – här är orsakerna

Sjöräddningsfallen ökade med nära 25 procent 2016jämfört med 2015. Det gör säsongen till den mest olycksdrabbade på nio år.

Text: Jens Augustinsson • 2016-11-16

Pressmeddelande från Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet.

Antalet sjöräddningsinsatser under maj till september ökade 2016 jämfört med 2015, från 724 insatser till 899. 2016 fritidsbåtsäsong blev därmed den mest sjöräddningsintensiva sedan 2007.

På Sjöräddningssällskapet noterar man också allt fler medlemsuppdrag, och ser tillbaka på sin mest intensiva sommar totalt sett.

Av de totalt 899 sjöräddningsinsatserna från maj till och med september 2016 rörde 734 fall fritidsbåtar, att jämföra med 616 fritidsbåtsrelaterade fall under året innan. Säsongen startade tidigt med högtryck i maj vilket föranledde fler sjöräddningar än vanligt redan under försommaren.

Nästa sida: En riktig klassiker var vanligaste larmorsaken

 

– Det dåliga vädret under resten av sommaren – framför allt på västkusten – bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort. Det var periodvis hårda vindar på västkusten vilket gjorde att många blev “inblåsta” i hamn och med anledning av det kanske tvingades till att ta beslut om att förflytta sig – även om förutsättningarna inte var optimala, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

De vanligaste larmorsakerna var

* Grundstötning samt maskin/propellerhaveri som stod för 20 procent av larmorsakerna vardera under den gångna sommaren.

* Observationer av drivande båtar (12 procent av larmen),

* Hårt väder/utsatt läge (11 procent)

* Utebliven kontakt med anhöriga (8 procent)

* Vatteninträngning (5 procent).

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 78 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid mindre incidenter, som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst. 

– Vi märker att våra frivilliga får mer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Vi ser det som mycket positivt att våra medlemmar hör av sig till oss innan läget blir akut. Om vi kan hjälpa till i ett tidigt skede, håller vi nere antalet allvarligare incidenter och kan spara resurser för alla inblandade, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 28 procent av alla insatser där någon form av räddningsenheter användes och Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 24 procent av insatserna. Enheter från kommuner och landsting deltog i 16 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel handelsfartyg eller andra frivilligföreningar, deltog i 12 procent av insatserna.

Därför skäller sjöräddningen på båtfolket

5 värsta läckorna ombord – så löser du nödsituationen

Plastbåtar klart populärast – utom i en åldersgrupp


Text: Jens Augustinsson • 2016-11-16
ArtiklarLivetOmbordBåtolyckaSjöräddningSjöräddningssällskapet
Scroll to Top