Ny teknik gör det allt enklare att navigera på sjön. Ändå hjälper Sjöräddningssällskapet ofta båtar som inte vet var de är // Foto: Lars Ericsson

Artiklar

Så navigerar du rätt

"Man bör ställa sig frågan om plottern räcker i alla lägen"

Text: Jessika Ericsson • 2021-05-19 Uppdaterad 2021-06-09

Det har blivit väldigt enkelt att navigera på sjön. Kartor i mobilen, läsplattor och gps:er med bra positionsangivelser är underbara hjälpmedel.

Det tycker Mikael Hinnerson som är sjösäkerhetsledare på Sjöräddningssällskapet. Samtidigt anser han att enkelheten i vissa lägen kan stjälpa mer än hjälpa och att det borde vara en självklarhet att alltid ha ett papperssjökort med sig i båten.

– Vi hjälper ofta båtar som inte vet var de är. Det kan bero på många saker: Batteritiden tog slut i mobilen eller läsplattan. Det hann bli mörkt eller drog in dimma. Eller så har man helt enkelt tappat orienteringen.

För att navigeringen ska gå smärtfritt under hela turen menar Mikael att det i första hand gäller att tänka till i förväg och inte ta för svåra leder utifrån den besättning man har ombord. Sedan är det viktigt att ha koll på helheten i det område man färdas i och alltid ha en reservplan. Redan före turen gäller det att fundera på hur man löser olika situationer.

– Har vi tillräckligt med bränsle, vatten och el om turen blir fördröjd av någon anledning? Kommer vi hem innan det blir mörkt? Hittar vi? Vad gör vi om det blir dimma? Vi som jobbar inom sjöräddningen märker att många tänker att bara de har plottern så är det lugnt. Men man bör ställa sig frågan om plottern räcker i alla lägen.

Så navigerar du rätt — Följden av en grundstötning. Sjöskador, där grundstötningsskador ingår, står för hälften av alla skadeanmälningar // Foto: Svenska Sjö

Grundstötning på grund av felnavigering är den näst vanligaste orsaken till att Sjöräddningssällskapet får rycka ut. Vanligast är problem med framdrivningen. Sjöräddningssällskapet undersöker inte de bakomliggande orsakerna, men Mikaels erfarenhet är att grundstötningarna hänger ihop med att många använder sig av kartor i mobilen som enda navigationshjälpmedel.

– Navigationsapparna har ofta bra gps och positionsangivelser men är inte gjorda för fritidsbåtar. Innanför tremeterskurvan är det inte så noggrant djupmätt. När det dessutom blir så väldigt enkelt att navigera och ha koll på sin position är det lätt hänt att man blir bekväm och litar för mycket på mobilen eller gps:en. Dessutom ökar risken att köra lite för tufft och med för små marginaler.

På försäkringsbolaget Svenska Sjö, som årligen tar emot många skadeanmälningar från båtägare, är erfarenheten att grundstötningar oftare sker i hemma vattnen än på långfärd och i nya farvatten.

Jacob Enestad är skadechef och har sett några tydliga samband.

– En vanlig orsak är lågt vattenstånd. När vattennivån är ett par decimeter eller mer under det normala sker många grundstötningar i välkända vatten och nära land. Vi har sett att det sker oftare under våren då det är vanligt med lågvatten. Det kan också vara att man som båtägare blir lite oaktsam i de leder där man har kört hundratals gånger. Man vet att grundet finns där, men råkar köra lite för snävt över det.

Även andra försäkringsbolag märker av en ökning av grundstötningsskador kopplat till lågvatten.

Werner Nilsson är skadereglerare på Folksam och fick ta emot fler grundstötningsskador än normalt under säsongen 2018 då vattenståndet runt kusterna minskade betydligt jämfört med en normal sommar.

Vid färder långt från hemmabryggan verkar det, lite förvånande, ske färre grundstötningar. Relativt få båtägare anmäler att de råkat ut för båtskador i samband med färder i ytterskärgården eller i farvatten som är nya för båtföraren. Jacob Enestad tror att båtägare generellt är mer försiktiga och läser av plotter eller sjökort oftare vid sådana tillfällen. Men det blir felnavigeringar även där. Till exempel att båtar körs på fel sida om en farleds markering, vilket är en ganska vanlig orsak till anmälan om sjöskada.

Enligt Svenska Sjö har antalet båtskador i samband med felnavigering inte ökat under senare år. Hur många båtfärder som råkar sluta på ett grund varierar från år till år, men det är inte valet av navigationshjälpmedel som avgör, utan andra saker. Vädret har störst påverkan. En fin sommar är fler ute med båten, och då blir det också fler grundstötningar.

Bland de båda försäkringsbolagens kunder är två tredjedelar motorbåtar och en tredjedel segelbåtar. Därför är det naturligt att motorbåtsskadorna är fler. Däremot blir segelbåtarnas skador ofta allvarligare och kostsammare, enligt Jacob Enestad.

– När en motorbåt går på grund är det oftast enbart framdrivningen som skadas. Det kan vara drevet, ett växelhus, rodret eller en propeller. Det är lösa delar som är relativt enkla att ersätta. På en större segelbåt, över 35 fot, leder en grundstötning ofta till strukturella skador i skrovet. Sådana är både komplicerade och kostsamma att åtgärda.

Sjöskador, där grundstötningsskador ingår, står för hälften av alla skadeanmälningar. Det kostar förstås stora summor pengar för försäkringsbolaget. Därför är nya och gamla navigationshjälpmedel något som ofta diskuteras internt hos Svenska Sjö.

– Den frågan verkar dela oss inom båtförsäkringsbranschen i två läger. På ena sidan står de som anser att uppmärksamheten hos båtföraren minskar med digitala navigationshjälpmedel. De förordar papperssjökort som ger överblick och kräver större uppmärksamhet och säkerhetsmarginaler. På den andra sidan finns de som tycker att det är bättre att direkt kunna se var man befinner sig utan att behöva översätta ett sjökort till verklighet. Att det ökar säkerheten.

Jacob själv ser många fördelar med ny navigationsteknik. Samtidigt har han märkt att tekniken i sig kan vara en utmaning.

– Många känner inte till hur plottern de har skaffat fungerar. Den kanske visar fot istället för meter, eller så förstår man inte informationen. Mitt råd är ägna lite tid åt att ta reda på hur den fungerar innan man ger sig ut.

Trots att sjöskador är den största skadetypen ger Svenska Sjö inga särskilda råd till sina kunder, annat än en rekommendation om att hålla nere hastigheten i okända farvatten, för att minimera skadorna om det går på tok. I försäkringsvillkoren finns inga aktsamhetskrav kring navigering, vare sig hos Folksam eller Svenska Sjö.

Lars Ericsson är skadereglerare på Svenska Sjö och han menar att grundstötningar är något som kan hända i båtlivet. Vid en skada gör bolaget ingen uppföljning av vad som ledde fram till grundstötningen, om inte händelseförloppet verkar konstigt. I annat fall litar man på båtägaren.

– Folk försäkrar sina båtar för att få vara lite klumpiga.