1147862.jpg

Artiklar

Silva är träbåten för hela familjen

Anders och Viola Widström långsemestrar varje sommar i sin 92 år gamla Petterssonbåt Silva. Ur ett vrak har de byggt upp den perfekta familjebåten.

Text: Max Carlgren • 2015-11-17

Olivia – en 111 år gammal salongsslup

Bilder: 75-åriga Thunderbird har dubbla V12:or på 3000 hk

Bilder: Chris-Craft Barrelback & Glen-L – gammalt mot nytt

TV: Här bärgas superträbåten SVERIGE

Jag ställer ned kaffekoppen och stirrar. Någon ropade “titta där” och pekade ut över viken. Jag knatar snabbt ned från verandan på sommarstället och in bakom träden där de lagt till. Jag faller för M/Y Silva första gången jag ser båten, precis som ägarna Anders och Viola Widström gjorde. Med skillnaden att mitt första möte är med en glänsande mahognymöbel, medan Anders och Viola hade sin första date med ett ruttnande vrak fyllt av måsbon.

När vi träffas där i viken första gången har Anders Widström tagit Silva ut i Stockholms skärgård för att kika på ett gammalt renoveringsprojekt som ligger på land under en presenning intill mitt sommarställe. En ­gammal Petterssonritad motorbåt som behöver en hel del kärlek samt en ny kölstock för att ha en framtid på sjön. Precis som Silva gjorde när Anders och Viola hittade henne 1995.

När man ser en träbåt i fantastiskt skick är det lätt att luras att tro att det handlar om ett museiföremål. Båten är visserligen K-märkt av Sjöhistoriska museet, endast byggd i ett exemplar och känslan är snarare att det är en vacker möbel än ett fordon för transporter. Men när jag ska kliva ombord och är på väg att ta av mig skorna hejdar Anders mig.

– Det finns ett steg där att kliva på så du kommer ned och du behöver inte ta av dig skorna, säger Anders.

Jag gör som han säger och förstår snart att Anders inte äger ett museiföremål, utan tvärtom ett bruksföremål. För honom är Silva den perfekta familjebåten.

– Det här är en semesterbåt i trä som ­rymmer en familj utan problem. Ett par övernattande gäster går också att klämma in en natt eller två, fortsätter han.

Silva är träbåten för hela familjen
Foto: Karl Hallqvist

Jag kikar fascinerad runt i båten, tar ­Anders telefonnummer och ringer honom några veckor senare. Vi stämmer träff i hemma­hamnen i Mälaren och tar en tur.

M/Y Silva ritades 1923 av CG Pettersson till beställaren GW Rundström, en man som tjänat bra med pengar på att handla med byggvaror. Han hade flera båtar som hette Silva, Anders båt är den sista han beställde. Den byggdes i Långedrag av Landin & Johansson och var klar 1924 eller 1925. GW Rundström hade köpt en egen ö utanför Göteborg där han även anlagt en egen hamn till Silva. Han hade båten till dess han gick bort 1959 och året därpå såldes den.

1977 hamnade den på land och blev liggande där till 1995 när en kompis till Anders, även han båttokig, fick syn på den. Då hade ägaren precis spikat fast en Till salu-skylt på fören och Anders och Viola var inte sena att åka till Lomma och köpa båten.

Hur tänker man då när man faller för en båt med ett hål i stäven stort nog att kliva igenom, med måsbon i akterruffen och inredningen mer eller mindre slagen i spillror?

– Vi såg att den hade rätt storlek, vi sökte en familjebåt. Sedan hade den en historia, den var ritad av CG Pettersson och vi såg att den var snygg. Värd att lägga ned jobb på, säger Anders.

Och jobb skulle det bli. Mer än vad de räknat med, erkänner Anders så här i efterhand. Det skulle dröja drygt sex år innan Silva kom i sjön första gången.

– Det var när jag fyllde 40, den 2 november 2001. Vi sjösatte, och sedan hade vi fest för båten och för mig vid ett långbord som vi dukade i huset som vi byggt för renoveringen av Silva.

Silva är träbåten för hela familjen
Foto: Karl Hallqvist

De körde en vecka och testade drivlinan och att allt fungerade som det skulle, sedan fick Silva återvända till huset för fortsatt återuppbyggnad. Under de sju första åren byttes kölstocken mot en ny, den tillverkades ur en 3,5 ton tung ekstock på sju meter med endast en laskning. Förstäven byttes också, samt 110 meter bordläggning, till stor del under vattenlinjen där Anders använde furu som står emot röta bättre än mahogny.

Vart tredje spant var tillverkat i stål, dessa hade rostat sönder fullständigt i det salta västkustklimatet och byttes till rostfria. Övriga spant är i ask, precis som däcksbalkarna, och hade klarar sig överraskande bra. Bara ett tiotal spant behövde bytas. Anders har gjort alla träarbeten själv, stålarbeten och motor­byte samt byte av elsystem lejde han ut.

Tanken har aldrig varit att återställa
Silva till originalskick, utan att skapa en bra familjebåt med mer charm och personlighet än en modern dito i plast. I original hade Silva exempelvis en styrhytt, denna hade ruttnat bort till stor del och endast formen på svängningen är kvar i den numera öppna styrplatsen. Tanken var från början att bygga en löstagbar hardtop som man kunde ställa på vid behov. Men det blev inte av. Idag har de en plexiglasskiva som de ställer upp som skydd mot vädret om regnet piskar på för hårt.

Det nuvarande taket över styrplatsen och det öppna akterdäcket är en egen tygtäckt lösning som skyddar mot sol och oväder. Stativet är tillverkat av blankpolerad mässing som fått ärga. Denna dimension används ofta i fotpinnar i barer.

Anders, Viola och de två döttrarna har varit ute många veckor varje sommar sedan premiärsemestern 2002. De har tagit sig upp längs kusten, över till Finland och ned till västkusten. Och just resan till västkusten blev speciell.

Ett par år in i renoveringen letade
Anders rätt på sonhustrun Ulla till beställaren GW Rundström. Hon hade kvar sommarstället på ön utanför Göteborg och stod och väntade på kajen när de åkte dit för åtta, tio år sedan.

– Det blev känslosamt, hon grät när vi kom in i viken, hon hade åkt mycket i den när hon kom in i familjen och även haft med barnen. Men de sov aldrig i den utan gjorde utflykter och bodde på hotell, berättar Anders.

Silva är träbåten för hela familjen
Foto: Karl Hallqvist

Under besöket fick Anders och Viola välja några delar ur originalservisen som beställdes från Rörstrand och som är märkt “Silva”. De fick även foton från 20-talet när båten var ny. Dessa har Anders i ett album i båten. Till viss del har han använt fotona under renoveringen, men mycket är egna lösningar. Köket var till exempel bara en marmorbänk som man kunde bre mackor på. Den är utbytt mot spis med ugn och ho med varmvatten. Och längst fram i fören har Anders byggt en en toalett innanför ett par dörrar längst fram i fören. Ett riktigt mysigt litet krypin, till skillnad från många trista toaletter med unken doft. Ruffen i fören rymmer även två extra kojer där ett par gäster kan övernatta ett par dygn vid behov. Här var tidigare motorrum, nu sitter motorn under styrplatsen.

I salongen blandas original med nytt, sofforna är renoverade till ursprungsskick medan lampor tillkommit från annat håll. Anders har även byggt in ett par högtalare som göms elegant bakom nät.

Vi tuffar ut på Mälaren och Yanmardieseln arbetar på under durken. Den glider lugnt genom vattnet i åtta knop, det går att pressa upp den i tolv, men det känns onödigt. Detta är en båt att ta det lugnt i. Den kallades för “utskärskryssare” på ritningen, men beter sig eländigt i sjögång.

– Den rullar förskräckligt, får man en stor våg i sidan åker alla glas i golvet direkt, skrattar Anders.

Men idag är sjögång inget problem. Under den lugna turen står vi och pratar och jag frågar Anders hur man tar sig igenom en renovering som pågår under sju år. Han har två tips.

– Se till att orka ta itu med de tunga bitarna tidigt. Och se till att dela upp jobben så att du kan nyttja båten emellanåt, så att du får lön för mödan. 

Fakta: M/Y Silva

Längd 12,6 meter
Bredd 2,6 meter
Djup 0,85 meter
Material i huvudsak Hondurasmahogny och ek
Motor Yanmar 100 hk diesel
Konstruktör CG Pettersson, ritning nr 630
Byggd 1923-24 av Landin och Johansson i Långedrag.
kontakt www.silva.widström.se


Text: Max Carlgren • 2015-11-17
ArtiklarLivetOmbord
Scroll to Top