936164.jpg

Artiklar

Våra fritidsbåtar har bara blivit giftigare

Mängden giftiga ämnen i bottenfärger ökar. Samtidigt har det aldrig funnits fler giftfria alternativ. Som båtägare är det lätt att känna sig vilsen. Nu rätar Praktiskt Båtägande ut några frågetecken.

Text: • 2014-04-08
Läs mer: Debatt om bottenfärg
Läs mer: Vi testar fransk lyx på Mallorca

På många sätt verkar vi ha nått en återvändsgränd när det gäller bottenfärger. Gifterna är här för att stanna och mängden gift ökar. Alternativet för båtägare som vill värna miljön är att ta bort all gammal bottenfärg och sedan börja med mekanisk rengöring några gånger per säsong. I praktiken är det dock en kostsam och krä- v­ande lösning, då botten behöver blästras eller slipas ren för att klassas som skrovren. Tvättar man en målad botten när båten ligger i vattnet riskerar nämligen stora mängder gift att frigöras i vattnet.

Ja, statistiken talar sitt tydliga språk. Inte sedan 1998 har det målats så mycket giftig bottenfärg som under de senaste tre åren. 2012 såldes bottenfärg till konsumenter där de verksamma ämnena uppgick till 48 ton. Mängden av de verksamma ämnen som används i antifoulingprodukter har enligt Kemi­kalieinspektionen ökat med 150 procent mellan 1999 och 2012. Man säger sig inte förstå den kraftiga uppgången, men en kvalificerad gissning är att det handlar om kopparfärgernas återkomst på ostkusten samt att ett stort antal båtägare tvingats byta bottenfärgssystem flera gånger under de senaste tio åren. I stället för att bara lägga på ett bättringslager av samma färg inför säsongen har många varit tvungna att slipa bort, grundmåla och bygga upp färgskiktet från början, när färgalternativen förändrats.

De riktiga miljöalternativ som funnits på marknaden har prisats av bland andra Praktiskt Båtägande. Proteinfärgen Neptune Formula verkade länge lovande, men slog aldrig riktigt igenom. I slutet av 2011 gick tillverkaren i konkurs. I år är Neptune dock tillbaka i sällskap med Hempels nya giftfria silikonfärg. Gemensamt för båda dessa färger är att de kräver mycket av den som applicerar färgen samt att de på sätt och vis är ganska oprövade. Mer om Hempels silikonfärg kan du läsa om i vårt mars-nummer, där vi testat färgen. Om den är lösningen på beväxningsproblemen återstår att se. Helt klart är i alla fall att det är till forskare och innovatörer vi kan ställa vårt hopp.

Att minimera påväxten under våra fritidsbåtar är viktigt både säkerhetsmässigt och ur miljösynpunkt. Påväxt leder till sämre manöveregenskaper och ökad friktion, vilket leder till lägre fart, högre bränsle­förbrukning och mer utsläpp. Men de flesta miljövänliga färger har varit just så vänliga att de inte erbjudit ett tillräckligt skydd mot alla de över 4 000 arter som gärna lever på en båtbotten.

Koppar finns i naturen och både växter och djur behöver koppar för att leva. Men när kopparhalten når en gräns blir den i stället giftig.

Efter att tennorganiska föreningar förbjöds i bottenfärger runt 1989 har koppar varit den dominerande verksamma substansen. 1998 försvann alla ostkustsbottenfärger innehållande koppar efter att reglerna för godkännande skärptes, men för två år sedan dök det återigen upp flera bottenfärger för ostkusten med den verksamma kemikalien koppar.

– Sedan 2008 har vi använt gränsvärden från Voluntary Risk Assessment Report som tagits fram gemensamt inom EU. De färger som blivit godkända har klarat sig under gränsvärdena, säger Pernilla Boquist vid Kemikalieinspektionen.

Förändrad riskbedömning, ett lägre läckage och nya instruktioner öppnade tidigare stängda dörrar för färgtillverkarna. Pernilla Boquist menar också att man i dagens bedömningar ser till den samlade risken av både de verksamma ämnena och zinkoxid, som är giftigt för vattenlevande organismer. Just zinkoxid har tidigare använts i färg­er som påståtts verka endast fysikaliskt och inte kemiskt. Färgtillverkarna har då hävdat att zinken inte är ett kemiskt verksamt ämne utan syftar till att reglera färg­ens fysikaliska egenskaper, till exempel upplösningsförmåga. Därför har de “fysi­kaliska zinkfärgerna” inte bedömts av Kemi­kalieinspektionen. Kemikalieinspektionen menar dock att zinken även har en kemisk verkan och därför bör prövas. Detta resulterade 2012 i att flera antifouling­produkter försvann från marknaden.

Kopparens återkomst ser ut att vara ett bakslag för miljön, men förmodligen var det många båtägare som drog en lättnadens suck, för de godkända ostkustsfärgerna som funnits på marknaden sedan 1999 har varit långt ifrån tillfredsställande. I båtlivsundersökningen från 2010 uppgav ungefär hälften av båtägarna på ostkusten att de haft beväxning på båten. Och det är värre på västkusten, där hela 63 procent uppger att de haft beväxning under båten. Vad som är intressant är att 60 procent upplevt att färgen de målat med var bra. Då är dock alla typer av bottenfärger inräknade, även fartygs­färg som fritidsbåtsägare använder utan tillstånd.

Och just det faktum att många tagit lagen i egna händer och använder olagliga färger är något myndigheterna är medvetna om. I praktiken har detta lett till att båtägare använt färg som är betydligt mer giftig än påväxtsituationen krävt.

Att Kemikalieinspektionen nu godkänt flera kopparfärger för ostkusten kan därför paradoxalt nog på kort sikt gynna miljön utifrån två perspektiv. Dels finns det återigen hyfsat effektiva alternativ för ostkusten, vilket förmodligen minskar den olagliga användningen. Dels minskar antagligen beväxningen med effektivare färger, vilket leder till lägre bränsleförbrukning och minskade koldioxidutsläpp.

Men Östersjön är fortfarande ett känsligt hav som kräver särskild hänsyn. Därför är frågan inte om utan när vi faktiskt tvingas sluta använda livsdödande färg under våra båtar. Inom Stockholms län arbetar kommunerna mot en samsyn när det gäller bottenfärger och bottentvätt. 

– Målsättningen på sikt är att användningen av giftiga båtbottenfärger ska upphöra i Stockholms län, säger Christian Weyer, miljöinspektör i Haninge kommun och delaktig i Miljösamverkan i Stockholms län.

När vi nu går in i 2014 års båtsäsong är det med viss irritation över att vi fortfarande inte har några klockrena alternativ till livsdödare under båtarna. Men det är också med hopp om att forskare, innovatörer eller kanske rent av du som läser detta ska komma upp med genidraget som löser våra beväxningsproblem.

Källa: Båtlivsundersökningen 2010

Av: Johannes Nordemar

Giftmängd i bottenfärg för fritidsbåtar

Försåld kvantitet av verksamt ämne i antifoulingprodukter till hushåll (ton)
2012 – 48,3
2011 – 49,3
2010 – 29,3
2009 – 26,3
2008 – 28
2007 – 11,6
2006 – 26,6
2005 – 22,2

Källa: Kemikalieinspektionen, försålda kvantiteter av bekämpningsmedel

Våra fritidsbåtar har bara blivit giftigare
Läs mer: Politikerna har sjabblat bort frågan om giftig bottenfärg

Text: • 2014-04-08
ArtiklarLivetOmbord
Scroll to Top