TV: Vi kollar in drömbåten Aquariva Super

Text och foto: Johannes Nordemar

Att åka, och äga, en Aquariva handlar antagligen mer om kärlek till det vackra än enbart längtan efter en snabb och välbyggd båt. Aquariva är visserligen en sällsynt bra båt i vattnet, men den som bara är ute efter prestanda och sjövärdighet hittar både bättre och framför allt mycket billigare alternativ i de massproducerade daycruisers som andra tillverkare erbjuder.

Så varför Riva? Det är lite som att välja mellan Ferrari och Corvette, eller Rolex och Certina. En typisk Rivaägare är ute efter något unikt, tidlöst och exklusivt där priset inte är direkt avgörande. 

Läs mer: Gå direkt till ett filmklipp om en Aquariva Super 

Aquariva är handbyggd från första glasfibermattan till den sista skruven, precis som det var förr i tiden, då båtarna byggdes helt i trä. Mycket har hänt sedan 1842, då familjen Riva startade varvet i norra Italien, med ambitionen att bygga världens bästa båtar. Dagens Aquariva är en retroflirt med 1950-talsrivorna, som var designade av fjärde generationens båtbyggare Carlo Riva. Det var han som gav båtarna den negativt lutande och rundade aktern, som kännetecknar de mest populära Rivorna. 

Jonas Bergström, som ska visa mig båten, spatserar välklädd ner till bryggan. Instinktivt känns det nästan ovärdigt att beträda Aquarivan nerdressad i jeans och T-tröja, men jag har faktiskt inget val. Skrovets färg går under namnet Majestic blue och det blanka mahognydäcket sägs ha 16 lager lack. Jag tar av mig skorna innan jag går ombord, för att visa något slags ödmjukhet inför den italienska damen. 

Men, försäkrar Jonas, prylar är till för att brukas. När jag hittar fyra barnflytvästar i ett stuvfack känner jag mig genast lugnare. Det blir nog inte jag som sätter den första repan i mahognydäcket trots allt. 

Designmässigt har Aquariva hämtat en del klassiska detaljer från bilvärlden, som backspegeln, locket till cabben och sökarlyktan. Ratten är så klart läderklädd och de blanka gasreglagen är placerade som gamla tiders rattväxelspakar. 

På styrbords sida finns ett pentry som döljs under ett spegelblankt mahognylock och bakom en skjutdörr finns en liten ruff med kojer för två personer. Den rundade soffan i sittbrunnen rymmer sex personer och akterut finns en stor solbädd, som döljer motorluckorna. När Jonas öppnar motorhuven är förväntningarna högt uppskruvade. Ska de 16 avgasutblåsen vara pulverlackerade eller kromade? Till min besvikelse är det enda som syns av de två V8:orna några skyddsplåtar. Något mer själlöst är svårt att föreställa sig, särskilt i en båt som denna. Jonas stänger raskt motorhuven och jag försöker förtränga det jag just sett.

Prenumerera på Praktiskt Båtägande: 6 nr + reservladdare 249 kr

Så snart motorerna startar upp i ett samstämt “wroom” känns det bra igen. Känslan när vi glider iväg i plattvattnet är mäktig. Trots att det är jag som styr tvekar jag lite över vem det är som bestämmer. Över fem ton båt med dubbla raka axlar kräver en del av föraren, om den ska köras aktivt. Båten går helst rakt fram och det går inte att bryta ner henne i tvära svängar utan vidare. För den sortens manövrer krävs finlir med gasreglagen. I gengäld går båten extremt stabilt och tryggt i vattnet. 

En läcker funktion är växellådan som vid 3 000 rpm och cirka 27 knop slänger i nästa växel, vilket ger en extra kick och snabbt tar båten upp över 40 knop. Första gången det händer är jag helt oförberedd och får en liten wow-upplevelse. 

Stående sliter vinden i håret, men så snart jag sätter mig ner på sätet och kommer bakom vindrutan blir det nästan helt stilla. Det märks att båten trivs bäst i farter runt 35 knop. Då är ljudet från vind och sjö på en nivå där det fungerar att samtala utan att höja rösten. Dessutom syns det på aktervågen och sprutet kring båten att hon är optimerad för den farten. Det är en vacker syn att vända sig om och följa sjön som båten rivit upp. Hon går fantastiskt fint i vattnet och sprutlisterna verkar vara designade för att ständigt dra upp ett moln av skum midskepps, något som syns först då båten betraktas på avstånd. Kanske är det ödets ironi, då Aquarivan för de flesta av oss bara förblir en våt skummande dröm.

Gillade du artikeln? Gilla oss gärna på facebook för dagliga nyheter från båtvärlden 

Nästa sida: Kolla in ett filmklipp på läckra Aquariva Super

OBS. Båten på filmen är inte samma som i artikeln.

OBS. Båten i filmen är inte samma som i artikeln.