Generellt brukar en fyrbladig propeller ge en något lägre toppfart än en trebladig. I gengäld blir accelerationen bättre. Foto: Johannes Nordemar

Propellerskolan

Propellerskolan 3.2: Två, tre eller fyra blad

Två, tre, fyra blad – eller rentutav duopropdrev? Möjligheterna är nästan oändliga och andalet blad spelar väldigt stor roll för din propellers prestanda.

Text: Johannes Nordemar • 2023-12-27 Uppdaterad 2023-12-21

Antalet blad på en båtpropeller kan variera från två ända upp till sex. Tre eller fyra blad är det absolut vanligaste. Generellt ger trebladiga propellrar högre toppfart, medan fyrbladiga ger bättre acceleration som snabbare tar båten till planingsfart. Fyrbladiga propellrar ger också lägre vibrationer. 

Sett till den totala bladarean fyller en trebladig propeller vanligen 50–60 procent av den totala cirkeln. För en fyrbladig propeller är motsvarande siffra 75–85 procent. Fem- och sexbladiga propellrar kan ha över 100 procent täckning, det vill säga bladen överlappar varandra. Stor total bladarea kräver också mycket effekt från motorn. 

Volvo Pentas Duopropsystem har två motroterande propellrar på en och samma axel och har funnits på marknaden sedan 1982. Fördelen med två propellrar är att det inte blir någon propellerverkan. Det vill säga båten kommer inte att dra åt något håll, utan gå stadigt rakt framåt. Duoproppropellrarna har en särskild bladgeometri som samverkar på ett sätt som gör att stigningen inte kan mätas som på andra propellrar. Många Duopropdrev har en kombination med en trebladig frontpropeller och en fyrbladig bakre propeller. Det finns inga eftermarknadspropellrar till Volvo Pentas nyare Duopropdrev med patenterad design på splinsen. Foto: Volvo Penta
Som standard är propellrar högerroterande för utombordare. Men exempelvis Volvo Pentas drev är vänsterroterande. Om du håller propellern i handen och tänker dig hur vattenflödet ska gå när propellern roterar förstår du rotationsriktningen. Båtar med dubbelmontage har ofta motroterande propellrar. Det ger stabilare gång utan att aktern vandrar i sidled. Volvo Pentas Duopropsystem har också den egenskapen tack vare motroterande propellrar. En båt med enkelpropeller har alltid en propellerverkan, vilket betyder att den drar mer åt ena hållet. En högerroterande propeller kommer att dra aktern åt styrbord vid framåtdrivning. Foto: Volvo Penta

Sett till verkningsgraden skulle en enbladig propeller troligen vara det mest gynnsamma, men det finns flera praktiska begränsningar, som exempelvis obalans. Anledningen till att verkningsgraden skiljer är att friktionen ökar med fler blad. 

– Ytfriktionen är högre närmare framkanten på propellerbladet, eftersom gränsskiktet är tunnare där, säger Anders Lundbladh, professor i vätskedynamik vid Chalmers. 

Segelbåtar kan ha tvåbladiga propellrar med tunna blad och stor diameter för att inte ge så stort motstånd i vattnet vid segling. Att vissa segelbåtar istället har fasta trebladspropellrar beror på att de ger bättre effektivitet och framför allt ökad backverkan.
För segelbåtar finns det så kallade foldingpropellrar med två eller tre blad, där bladen fälls in automatiskt vid segling för att minska motståndet. Det finns också flöjlande propellrar med blad som justerar sig till rätt stigning när motorns varvtal ändras.

Han förklarar att om den totala blad­arean skulle vara lika stor på en enbladspropeller och en tvåbladspropeller skulle ytfriktionen ändå vara runt 15 procent högre för den tvåbladiga propellern. 

– Men då har vi inte räknat med alla effektförluster. Det finns ytterligare tre typer av förluster: slip, bladtoppsvirvlar och kavitation.

LÄS MER: Propellerskolan del 2.2 – kavitation & ventilation

Just när det gäller bladtoppsvirvlar ökar den typen av effektförluster däremot med större blad. 

– Vattnet strävar efter tryckutjämning, och virveln uppstår när det läcker vatten över bladtoppen från högtryckssidan till lågtryckssidan. Virveln i sig är en onödig vattenrörelse som bara leder till förlorad dragkraft. 

Som kuriosa kan vi nämna att Anders varit med och utvecklat den patenterade propellern Boxprop för flygplan. Det är en typ av propeller med blad som saknar spetsar och därmed inte har några bladtoppsvirvlar. Propellerbladen liknar öglor utan ändar. Därför kan läckaget mellan bladens hög- och lågtryckssidor reduceras, vilket minskar energi­förlusterna. Liknande propellerdesign har också dykt upp för fartyg och kan i framtiden bli aktuell även för fritidsbåtar.


Text: Johannes Nordemar • 2023-12-27
BåtnyttMotorbåtPropellerskolan
Scroll to Top