1538119.jpg

Krönika

Krönika: Båtliv är ett klipp

Har du tiden och engagemanget, så finns stora möjligheter att fynda båt idag. Ett båtliv behöver inte alls kosta skjortan, menar Praktiskt Båtägandes chefredaktör Fredrik Olsson i sin senaste ledarkrönika.

Text: Praktiskt Båtägande • 2018-09-24 Uppdaterad 2021-06-10

Nyligen blev jag uppringd av en man som ville berätta om sin segelbåt, som han enligt egen utsago har lagt flera tusen arbetstimmar på. Nu var han något till åren kommen och inte längre rask nog att sköta om den på ett bra sätt. Sedan flera år tillbaka ligger denna finskbyggda träbåt från 1930-talet på land hos båtklubben, och den äldre gentlemannen ville ha hjälp med att hitta en värdig arvtagare till den.

Det är väldigt lätt att förstå sorgen i att inte längre kunna ta hand om sin ögonsten och inte ens kunna ge den ett annat hem. Tyvärr har det på senare år varit allt färre som vill lägga ner tiden som krävs för att sköta om en gammal trotjänare. Som resultat är det många gamla båtar, plast- som trä-, som det inte längre seglas eller körs med. Istället ligger de på landbacken och utgör ofta en ganska sorglig syn.

Prenumerera på Praktiskt Båtägande här

Havs- och vattenmyndigheten uppskattar att antalet sjöodugliga båtar i Sverige är ungefär 62 000 och antalet övergivna skrotbåtar 2 000. Samma dag som samtalet om den finska träbåten ägde rum nåddes jag av nyheten om myndighetens nya skrotningspremie, som förhoppningsvis resulterar i att ett försvarligt antal negligerade landliggare kommer till den sista vilan, till fromma för båtägare och -klubbar med platsbrist. (Men som ni kan läsa i “Aktuellt” i Praktiskt Båtägande nummer 10 2018, är statens pott begränsad, och det är först till kvarn som gäller .)

Har man tiden eller engagemanget att sköta om en gammal båt kan man verkligen göra ett klipp idag. Riktigt fina, och därmed lättskötta, exemplar betingar inte alltför många tusenlappar. Dessutom är det förhållandevis billigt att äga en fritidsbåt.

Enligt SCB:s stora båtlivsundersökning från 2015 var den genomsnittliga kostnaden för de tillfrågade båtägarna drygt 4 000 kronor under det senaste året. Spridningen var stor: Hälften av småbåtsägarna spenderade inte en krona, medan var tredje ägare till en ruffad segelbåt, som utgör 7 % av fritidsbåtsägarna, pungade ut med över 10 000 kr. Siffrorna är då exklusive räntor, amorteringar och bränsle, men bortsett kanske från de allra mest bränsleslukande båttyperna, är det ändå billigt jämfört med till exempel att äga en sommarstuga, eller en flygresa med boende för en familj.

Som alla läsare av Praktiskt Båtägande vet är båtliv närmast oslagbart som fritidssysselsättning, och sjöutsikt får man ju på köpet! Efter en så varm och båtlivsvänlig sommar borde antalet intresserade öka, något som siffror från försäljarleden också vittnar om. Där talas det om ökat intresse både från nybörjare och tidigare båtägare. Det borde ju på sikt borga för ökad omsättning även på äldre båtar.

Om det leder till att den finska träbåten hittar ett hem ska jag låta vara osagt, men trender kommer ju och går och kanske hamnar fler båtar i sitt rätta element igen.

Praktiskt Båtägande nummer 10 2018 finns i butik nu. Där läser du bland mycket annat ett stort tema om vinterförvaring, reportage om klassikern Contrast 36 och ett test av ringnycklar med spärr.

Bilder: Så såg båtlivet ut på tidigt 80-tal

Sjövett 1964: Här sänker de soporna med stenar

Debatt: Bort med elitismen från båtlivet


Text: Praktiskt Båtägande • 2018-09-24
KrönikaLivetOmbordKrönikaPraktiskt Båtägande
Scroll to Top