IF-båten är vacker att titta på. Den är typexemplet på hur en båt ska se ut i profil. Tack vare sin tyngd går den mjukt och lugnt i vattnet. Foto: Johannes Nordemar

Artiklar

Klassiker: “Det är en sanslöst bra förstabåt”

Trots att det gått ett halvt sekel sedan lanseringen är IF-båten fortfarande skojig att segla, vacker att se på och snabb i vattnet. Dessutom behöver en IF i princip aldrig revas. Tidningen Praktiskt Båtägande har tittat närmare på en odödlig klassiker.

Text: Johannes Nordemar • 2016-06-14

När Marieholm IF kom 1967 var den varken särskilt innovativ eller nyskapande. Plastbåtar från Albin Marin och Fisksätra Varv fanns redan på marknaden och båtkonstruktörerna hade påbörjat resan mot det som i slutet av 1970-talet skulle bli skokartongseran. Den moderna familjebåten Albin Vega, som lanserats två år tidigare, hade till exempel modernt höga fribord och korta överhäng som gav både ståhöjd och gott om utrymme i ruffen, med separat toalettutrymme. 

Den då 58-årige göteborgaren Tord Sundén, pappa till IF-båten, var mer konservativ i sitt sätt att tänka båt och hade dessutom ambitionen att bygga en kappseglare. Tord hade tidigare ritat Nordiska Folkbåten och släktdragen syns tydligt. IF-båten anknyter till det traditionella, med låga fribord, stort akterdäck och köl från för till akter. 

Fram till lanseringen var det tänkt att IF-båten skulle kallas Internationell Folkbåt, men Seglarförbundet protesterade, varför båten kort och gott fick heta IF. 

Läs mer: Guide – 7 köpvärda segelbåtar från 80-talet

Trots klassisk design, eller kanske faktiskt tack vare detta, landade IF-båten helt rätt och tilltalade en bred målgrupp. Den seglade dessutom oförskämt bra. Succén var snart ett faktum och Marieholms Bruk i Småland fullkomligt spottade ut båtar på marknaden. Under en period lär det till och med ha varit brist på vit gelcoat hos leverantören, varför överbyggnad och däck på vissa årsmodeller av IF har en mer beigeaktig ton. Under de första tio åren såldes fler än 3 000 IF-båtar och totalt lär det finnas runt 3 600 båtar i Sverige, Europa, Nordamerika och Australien. För något år sedan startades även nyproduktion av IF-båtar i Polen.

Att IF-båten blev en sådan succé när den kom berodde inte på de generösa innerutrymmena. IF-båten är trång, med en riktig ryggknäckarruff. Men båten är välbyggd och när det gäller utseende och seglingsegenskaper är den enastående. Med en väl tilltagen segelskrud är båten en bra seglare som ofta seglar om betydligt större båtar i skärgården. 

Det sägs att det inte finns några dåliga bogar för en IF och fullt segelställ kan hissas i de flesta vindar.
– Hon klarar nästan allt och behöver aldrig revas, säger Fredrik Wigelius, som äger en fin gul IF som heter Primula

Han har tidigare seglat större båtar, men har så länge han kan minnas varit förtjust i IF-båten och fascinerats av att den seglar så bra. För några år sedan gjorde han slag i saken och köpte en egen. Sedan dess kappseglar han flitigt. Redan 1970 blev IF en entypsklass och idag finns en stor grupp aktiva kappseglare. 

Läs mer: Besiktningsmannen om IF-båten

Klassreglerna är hårda och i princip är det inga stora förändringar från originalutförandet som får göras. Endast dacronsegel är tillåtna, och det gör också att det är relativt billigt att komma igång med kappsegling i en IF. Fredrik har höga krav och byter segel vart tredje år, vilket kostar honom runt 40 000 kronor, inklusive spinnaker. 

Idag går det att få tag i en seglingsklar IF-båt för runt 20 000–30 000 kronor, medan man får en fin båt för det dubbla. Mer båt för pengarna är svårt att hitta.
– Försök köpa en båt i allmänt bra skick utan alltför många skråmor och skruvhål, tipsar Fredrik.

Tack vare en aktiv kappseglingsklass är det lätt att få tag i fina begagnade segel, och det gör IF-båten till en perfekt instegsbåt, även för den som har begränsad ekonomi. 

Ytterligare en stor fördel med IF-båten är dess djupgående. Med endast 1,21 meter är de flesta vikar i skärgården tillgängliga. Det är dessutom ofarligt att känna sig för, eftersom eventuell bottenkontakt mest känns som en smekning i och med kölens flacka vinkel.

Nästa sida: Så ser IF ut under däck

Klassiker:
Ruffen är trevlig, men en vuxen får kröka på ryggen. Detta exemplar har ett ovanligt fint träarbete för att vara IF.

Invändig rymd är inte direkt IF-båtens paradgren. Det gäller att huka sig. Hantverket brukar vara enkelt, men just detta exemplar är mer påkostat.

Att semestra i en IF är att acceptera campingstandard. Det är bara i ruffluckan som det finns ståhöjd, annars gäller krökt rygg för alla över en och femtio. De allra flesta IF-båtar har pentryt på babords sida, precis vid ruffluckan. En skiva fälls då ner och köket dras fram vid matlagning. Fördelen med denna placering är att det går att stå upp och laga mat samtidigt som eventuellt stekos försvinner ut genom ruffluckan. Men det gäller att passa så att lågan från köket inte får tag i gardiner eller innertak.

I Primula har köket placerats längre för ut, precis akter om babords garderob. Det gör att det inte behöver stuvas undan vid segling, men kräver att den som lagar mat sitter ner. Intill pentryt finns utrymme för porslin, kastruller och mat. Kylskåp saknas, men det bekymrar inte Fredrik Wigelius. 

– Att klara sig utan kyla, det får man stå ut med. Tänker man till kring råvaror och använder kölsvinet fungerar det. Jag tycker inte att en elkyl passar på en IF, säger Fredrik, som hellre unnar sig ett restaurangbesök då och då under semestersegling. 

De flesta IF-båtar byggdes helt och hållet på varvet, men några såldes som halvfabrikat. De fabriksbyggda båtarna håller en enkel standard invändigt, utan krusiduller. Den som byggt inredningen i den här båten har dock gjort ett mycket gediget jobb med fint träarbete i både teak och mahogny. På styrbords sida finns en fin arbetsyta. Under en skiva döljer sig diskho med färsk- och sjövatten, något som inte ingick i standardutrustningen, men som är relativt lätt att efterinstallera. 

Prenumerera på praktiskt Båtägande här

I styrbords garderob sitter en fotogenvärmare. Vid segling med fyra personer ombord blir det gärna fuktigt i ruffen, både av kondens och blöta kläder. Då höjer en värmare komforten ordentligt. I förpiken, som kan bäddas till en dubbelkoj, sover två personer bra. 

Takhöjden är låg och ljusinsläpp saknas, men förluckan är inom räckhåll och det går att ta sig ut snabbt för den som drabbas av klaustrofobi. 

Stuvutrymmen finns under kojerna och på två små hyllor ovanför respektive koj. I just den här båten finns också en porta potti under kojerna, men någon avskildhet kan toalettbesökaren inte räkna med.
– Komfortutrymmena är begränsade. Med ett sittbrunnstält blir båten bättre semesteranpassad. 

Akter ut finns två stickkojer. Den här båten har höga ryggstöd i salongen och det gör det mycket lättare att hitta bekväma sittställningar. Dessutom göms sängkläder enkelt undan. När kojerna ska bäddas fälls ryggstöden bara upp. Under sittbrunnen finns båtens största stuvutrymme, förutom i de versioner som heter IF Export. Då sitter det en inombordsmotor där istället.

Nästa sida: Enkelhet är en dygd på däck 

Klassiker:
Akterut finns två bra stickkojer med full längd.
Klassiker:
Fredrik tyckte att originalbordet var för stort. Därför har han tillverkat ett eget som är mindre. Det kan placeras både i ruffen och i sittbrunnen.
Klassiker:
Pentryt är ofta placerat vid ruffluckan. I denna båt finns köket längre för ut, med fler förvaringsfack än vad som är vanligt på en IF.
Klassiker:
Under en täckskiva finns en diskho. Inte heller detta är standard på IF-båtarna.
Klassiker:
Kölbalkarna kan på vissa exemplar sitta löst, men det är inte svårt att åtgärda. IF-båtens skrov är så starkt att de små balkarna mest fyller funktionen att hålla upp durken.
Klassiker:
En IF lutar gärna, men seglar oftast torr. Båten är mycket slutstyv och vatten kommer sällan upp på däck.

IF har vackra linjer och ser enligt många ut som en segelbåt ska göra. Tack vare båtens storlek hanteras den med enkelhet av bara en person. 

Eftersom Primula främst används för kappsegling finns det ingen förpulpit att hålla sig i vid ombordstigning. Över lag gäller Fredriks motto: Keep it simple. Fördäcket är helt rent, förutom den eftermonterade trimlinan för genuans cunningham. 

– Det är ett mycket bra tips, poängterar Fredrik. Cunningham till genuan är enkel att montera och gör mycket för seglingen. 

En del IF-båtar har eftermonterade mantåg, men inte här. Till och med knaparna är fällbara för att inget ska vara i vägen vid segling. För att underlätta hantering och trimning har Fredrik dragit ner alla fall och trimlinor till sittbrunnen. Även häckstaget nås från sittbrunnen och är nedväxlat med en kaskad. 

Läs mer: Här är 5 köpvärda segelbåtar från 70-talet

På grund av en tidigare skada är riggen bytt. IF-båtarna finns annars med både gul-eloxerad och aluminiumfärgad Proctormast samt med Seldénmast. Runt 1974 byttes de svarta gummilisterna runt fönstren till aluminiumramar. Men nu för tiden är det svårt att årsmodellsbestämma en IF utifrån detta kännetecken, eftersom många äldre båtar fått de moderna aluminiumlisterna, då de passar rakt av och är tåligare mot överbrytande sjö. 

De flesta IF-båtar har en sprayhood, men på Fredriks båt har den plockats bort till förmån för mer aktiv segling. Ovanför ruffluckan sitter skotlåsen prydligt uppradade och namngivna. 

Sittbrunnen är förhållandevis trång och balken för skotskenan delar utrymmet på mitten. Å ena sidan gör det förflyttningar bökiga. Å andra sidan är storskotet och skotvagnen alltid nära till hands för den seglande besättningen. 

Vid segling sitter rorsman och gastar bäst utanför sargen. Just på Fredriks båt är det ovanligt rymligt eftersom han flyttat vinscharna från sittbrunnssargen till rufftaket. 

Längst akterut i sittbrunnen finns två små stuvfack och under akterdäcket finns ett stort fack för exempelvis ankare, tampar och bensintank. I originalutförande har IF-båten en motorbrunn i akterfacket. Grundtanken att gömma undan motorn var god, men problem med lufttillförsel, avgaser och vatten som tränger in genom motorbrunnen har ställt till det under åren. Precis som på de flesta IF-båtar är motorbrunnen igenplastad på Primula och utombordaren hänger i aktern. 

Tack vare dess låga fribord är vattenkontakten och fartkänslan hög i en IF. Men trots att båten bär fulla segel i de flesta vindar upp till 12 meter i sekunden är hon slutstyv och trygg. Vattnet tar sig sällan upp på däck och aldrig in i sittbrunnen. Eftersom båten är tung för sin storlek och hyfsat smal rör hon sig lugnt i vattnet. 

– Hon är trygg som en skuta och lätt att hantera i alla väder, säger Fredrik. 

Särskilt på kryssen är han imponerad av hur bra båten går. 2012 vann han SM med henne och han ser gärna fler medtävlande på kappseglingarna. De viktigaste tipsen han kan dela med sig av är att ställa in riggen och mastlutningen rätt samt att se till att botten är fin. 

– IF:en har oerhört mycket blöt yta. För att få ut det mesta av båten behöver botten vara slät. 

Att det dessutom finns IF-båtar som har seglat tur och retur över Atlanten bevisar att möjligheterna är stora och att IF fortfarande står ut som en sällsynt lyckad kombination av segelkänsla, skönhet och trygghet. 

Nästa sida: Besiktningsmannens omdöme om IF

Så förlänger du livslängden på seglen

Klassiker:
Runt 1974 ändrades ramarna runt fönstren från svart gummi till aluminium. I övrigt har båten sett i stort sett likadan ut från 1967 till 1984.
Klassiker:
Under akterluckorna döljer sig båtens största stuv. Om du inte har en IF med tillnamnet E, då ligger det en inombordare gömd här.
Klassiker:
Ett effektivt trim är cunningham till genuan. I övrigt försöker Fredrik hålla däcket så rent som möjligt.
Klassiker:

Tre tips från ägaren Fredrik Wigelius:

1. Vänta med att börja skruva. Lär först känna båten och ta tips från andra IF-ägare. 

2. “Keep it simple.” Då blir båten enklare att hantera. 

3. Förutom bra segel, satsa på en slät botten. Det gör stor skillnad för farten. 

 

Klassiker:
Alla fall- och trimlinor är neddragna till sittbrunnen, för enkel segelhantering.
Klassiker:
Fredrik har flyttat vinscharna till rufftaket. I original sitter de utanför sittbrunnssargen.
Klassiker:
Sittbrunnen är ganska trång, med en sarg som gärna skär in i ryggen. Men storskotet är lätt att nå och utanför sargen sitter rorsman bra.

Besiktningsmannen Conny Zetterberg har sin åsikt klar om IF:

IF är en av de läckraste segelbåtar som finns. Den är helt tidlös, lättseglad och extremt säker. En perfekt nybörjarbåt som alla har råd med, säger besiktningsmannen Conny Zetterberg. 

Konstruktionen är enkel och stark. Enligt Conny finns det inga allvarliga typfel på IF. Röstjärnen bör kontrolleras, särskilt på båtar som varit hårt kappseglade. Även balken under masten kan komprimeras av utmattning och nu när båtarna börjar bli 40–50 år gamla är det bra att vara uppmärksam på om däcket sjunkit lite. 

Likaså säger Conny att den som är spekulant på en IF-båt bör vara observant på gamla otäta hål som kan finnas i däcket om beslag flyttats. Då kan det lätt bli fukt i laminatet. Särskilt uppmärksam ska man vara när det gäller kappseglade båtar. 

Grundstötningar blir ofta inte så våldsamma med en IF-båt, men vid en kraftigare smäll kan även långkölade båtar ta skada. 

– Det är alldeles för många som struntar i att kolla upp sin båt efter en grundstötning. Båten ska upp omgående och besiktigas av någon som kan. Risken är annars att en skada inte upptäcks förrän båten byter ägare och då kan det vara för sent att få ersättning från försäkringsbolaget. 

Eftersom IF har inplastad köl är båten lätt att hålla snygg under vattenlinjen, men Conny säger att en inplastad köl också kan innebära problem. 

– Kommer det in vatten kan man få frostsprängningar. Det gäller även rodret. Jag har sett flera IF-båtar där rodret spruckit. 

En svag punkt är kölens bakkant längst ner bakom ballasten, precis intill rodret. Där säger Conny att plasten är tunn. Har båten studsat över ett grund kan plasten vara skadad där. 

Eftersom skrovet består av två halvor som är ihoplaminerade kan det finnas sprickor i framkant och bakkant av båten. De balkar som finns i kölsvinet kan ibland vara lösa. Enligt Conny är det ingen större fara eftersom de inte påverkar hållfastheten nämnvärt, men är de lösa bör de plastas fast igen. Böldpest har han hittat på ett antal IF-båtar, men varken sprickor eller böldpest är specifikt för just IF utan gäller alla äldre båtar. 

I akterfacket finns en brunn för utombordsmotor, men den är svår att få tät och enligt Conny sitter motorn bäst på akterspegeln. Vissa IF-båtar såldes även med inombordsmotor, men Conny avråder från den modellen. Dels blir båten lite väl tung i aktern, dels innebär gamla dieselmotorer stora kostnader den dag de behöver bytas. 

Den som har en IF-båt bör hålla uppsikt över självlänsen från sittbrunnen. Slangarna går genom båten och avstängningskranarna nås via långa stänger inifrån ruffen. Många glömmer att motionera kranarna, och de sitter i princip alltid fast och slangarna kan vara i dåligt skick. Går en slang sönder vattenfylls båten. Sammanfattningsvis menar Conny att IF är en perfekt förstabåt, särskilt för unga människor utan alltför höga krav på komfort. Tack vare att priserna rasat är båtarna nu tillgängliga för i stort sett vem som helst.  

– IF en sanslöst bra förstabåt och ger väldigt mycket för pengarna. En acceptabel båt kan köpas för 25 000 kronor och då är det ändå ingen rishög, säger Conny.

Nästa sida: 3 konkurrenter till IF-båten

Klassiker:

Om du vill köpa en annan båt än IF, som är i samma kategori och prisklass kan någon av dessa tre vara ett bra alternativ.

Klassiker:
H-båt. Foto: Lars Ericsson

H-båt

Längd: 8,25 meter

Bredd: 2,18 meter

Djup: 1,30 meter

Motor: Utombordare

Kojplatser: 4 stycken

Deplacement: 1 450 kg

Kölvikt: 725 kg

Segelyta: 25 kvm (stor + fock)

SRS-tal: 1,071

Konstruktör: Hans Groop

Varv: Artekno eller Elvström

Tillverkningsår: 1970–1997

Antal tillverkade: Cirka 4 500 ex

Pris begagnad: 20 000–60 000 kronor

Klassiker:
Maxi 77. Foto: Philip Pereira dos Reis

Maxi 77

Längd: 7,62 meter

Bredd: 2,50 meter

Djup: 1,45 meter

Motor: Utombordare eller VP MD5A

Kojplatser: 5 stycken

Deplacement: 2 000 kg

Kölvikt: 850 kg

Segelyta: 34 kvm (stor + genua)

SRS-tal: 1,045

Konstruktör: Hans Groop

Varv: Artekno/Elvström

Tillverkningsår: 1972–1983

Antal tillverkade: Cirka 3 900 ex

Pris begagnad: 15 000–45 000 kronor

TV: De bor i en Maxi 77

Klassiker:
Misil II (Hallberg-Rassy 24)

Misil II

Längd: 7,35 meter

Bredd: 2,30 meter

Djup: 1,22 meter

Motor: Utombordare

Kojplatser: 4 stycken

Deplacement: 1 850 kg

Kölvikt: 860 kg

Segelyta: 28 kvm (stor + fock)

SRS-tal: 0,98

Konstruktör: Olle Enderlein

Varv: Hallberg-Rassy

Tillverkningsår: 1972–1977

Antal tillverkade: Cirka 600 ex

Pris begagnad: 15 000–35 000 kronor

Fullt ställ med Carrera Helmsman

Dynamic 35 är dansk dynamit


Text: Johannes Nordemar • 2016-06-14
ArtiklarLivetOmbordBåtklassikerKöpguiderSegelbåt
Scroll to Top