Höga moln en vacker sommardag på havet.

Ta del av väderprognoser och lär dig att tolka molnen, så är du väl förberedd inför väderväxlingar. Foto: Getty

Artiklar

Lär dig att spå i moln

Naturen ger ledtrådar om vilket väder som är på ingång. Meteorologen Pia Hultgren lär ut hur du kan lära dig att tolka signalerna och göra egna väderprognoser.

Text: Tåve Jernmark • 2024-05-30 Uppdaterad 2024-05-30

De flesta använder sig av olika vädertjänster för att ta reda på om temperatur och vindar lämpar sig för en tur på sjön. Tekniken ger oftast tillräcklig information om vilket väder som är på väg, men ibland är de lokala variationerna stora, eller så saknas uppkoppling för att kunna ta del av de senaste uppdateringarna. Det är då du har nytta av att kunna göra egna prognoser, vilket du kan göra genom att förstå luftmassor och läsa av molnen. Dessutom är det väldigt roligt.

En som är expert på väder är Pia Hultgren, meteorolog på SVT och vid Försvarsmakten. Hon är dessutom rutinerad seglare och börjar alltid förberedelserna inför en båttur med att gå utomhus och känna på vädret. Kroppen får alltid göra den första bedömningen av väderleken vare sig hon är på långtur eller ska nöjesåka från hemmahamnen.

– Jag börjar med att sniffa lite och tar några djupa andetag för att uppleva luftfuktigheten och förstå var det blåser ifrån eftersom det påverkar hur luftmassorna rör sig, säger Pia Hultgren.

När hon har upplevt vädret noterar hon hur molnen rör sig för att sedan komplettera informationen med radarbilder. Men för att göra enklare väderobservationer behöver man inte vara så rutinerad.

– Viktigast är att förstå hur olika luftmassor påverkar vindar och nederbörd. Eftersom olika moln skapas i olika luft gör det att om man läser av dem kan man förstå vilket väder som kommer.

Lär dig mer: TV: SMHI:s nya vädervarningssystem

Moln kategoriseras utifrån den höjd de befinner sig på och följaktligen vilka egenskaper de har: höga moln, medelhöga moln, låga moln och moln som växer vertikalt, alltså på höjden. Höga moln är den grupp av moln som inom meteorologin kallas för cirrus. På grund av att de befinner sig på hög höjd består de egentligen endast av iskristaller och ser ut som slöjor eller avrivna slöjor på himlen. De är mycket vanliga men syns endast om de inte skyms av lägre liggande moln. Cirrusmoln med konstant utseende är inget att oroa sig för – det är när de ändrar form som det är en väderväxling på gång.

– Om cirrusmolnen börjar se ut som skidspetsar med en böj i ena änden eller dessutom tätnar under tid är det en front på gång som ger ökad vind och nederbörd, säger Pia Hultgren.

En front betyder att två olika luftmassor möts. Om det är en varmluftsmassa som trycker undan kalluft kallas det för varmfront, medan det motsatta kallas för kallfront. Kalluften är tätare än varm luft, vilket innebär att den kalla luften pressar sig in under den varma luften som istället stiger. Kallfronten rör sig väldigt snabbt och kan orsaka åska och stormbyar inom bara några timmar. Resultatet blir ett oväder som är besvärligt om man befinner sig i en båt.

– En varmfront kan dröja tolv timmar och rör sig alltså ganska långsamt, medan en kallfront kan dra igång vertikala moln på bara några få timmar eftersom det är så mycket mer energi i kalluften.

Typiskt för ordentliga oväder är de stora regn- och åskmolnen, så kallade cumulonimbusmolnen, som växer vertikalt. De behöver inte bara uppkomma vid fronter, utan det räcker med att solens strålar värmer jordens yta eller att kall luft strömmar in över varmare underlag. Luften blir då mer instabil, vilket bidrar till vertikal molnbildning. Eftersom åskmolnen börjar som små vackertvädermoln är det viktigt som sjöfarare att notera förändringarna i om de så kallade cumulusmolnen börjar öka kraftigt i omfång. Då är det dags att åka in till hamn eller söka skydd på annat sätt.

I samband med att det sker en förändring i luftmassan och risken för oväder ökar förändras lufttrycket. En del känner av det i kroppen med huvudvärk som följd, men det finns också djur som skvallrar om luftförhållanden. I Sverige kan man under sommaren se att svalor flyger lågt när oväder är på ingång eftersom insekterna de äter befinner sig lägre ner vid lägre lufttryck. Precis det motsatta sker när vädret är stabilt och trycket är högt. Det kan vara bra att installera en barometer i båten, om nu både kroppsliga signaler och svalor saknas, tipsar Pia Hultgren.

Även årstiden eller klimatet där man befinner sig är viktigt att ta med i beräkningen när man gör sina egna väderprognoser. Under försommaren är vattnet ofta betydligt svalare än luften, vilket gör att dimma lättare bildas till havs som sedan blir till dimmoln.

– Dimma är ett av de värsta väder man kan hamna i på sjön så då ska man inte ge sig ut i båt. Är man ändå ute är det viktigt att ha en kompass med sig.

Under hösten ska man istället vara medveten om att det varmare vattnet håller igång luftens vertikala cirkulation som bidrar till cumulus med skurar till havs. Även vågorna kan påverkas av den labila höstluften ovanför det varma vattnet och därmed bli högre och lite mer energirika jämfört med under vår och försommar.

För den som vill prova att göra egna väderobservationer och studera hur molnen förändras tipsar Pia om att man bör lägga minst en timme för att kunna dra slutsatser av vad som händer på himlen. Det tar ett tag innan man lär sig tolka naturens signaler men när man har upparbetat en vana kan det vara till riktigt bra hjälp. Om man vill fördjupa sina kunskaper ytterligare finns det flera grundläggande kurser som ges både vid universitet och i privat regi.


Text: Tåve Jernmark • 2024-05-30
ArtiklarPia HultgrensjöväderSMHI
Rulla till toppen