När du möter yrkestrafiken

Daniel Almgren är befälhavare på Blidösundsbolaget, ett av de rederier som kör åt Waxholmsbolaget, som årligen lämnar och hämtar 1,8 miljoner resenärer vid 300 kajplatser spridda i Stockholms skärgård.
– De flesta fritidsskeppare sköter sig bra. Men alla kan inte alla regler, och graden av sjövett och gott sjömanskap varierar också, säger han.
Ett tips är att inte, oavsiktligt eller medvetet, i hög fart köra på skärgårdsbåtarnas svallvågor. Genom åren har det inträffat många incidenter och olyckor av den anledningen.

När Daniel Almgren var befälhavare på båten Väddö sommaren 2013 kom en ribbåt i mycket hög fart och skar snett i svallen, några hundra meter bakom skärgårdsbåten.
– Ribbåten kom sedan med full fart snett mot mig nära fören och vidare upp på land nära Hasseludden på Värmdö. I efterhand fick jag reda på att föraren saknade dödmansgrepp och föll överbord i svallen. Det fanns dessbättre inga passagerare ombord på ribbåten. Föraren klarade sig, berättar han.

Ett annat exempel var några år senare då en ribbåt som direkt efter en skärgårdsbåts svallvåg i 35 knop hamnade i ett fritt fall på två meter utanför Blockhusudden. Vid nedslaget uppstod ett kraftigt ryck. En passagerare skadades i ryggen och fick föras med ambulans till sjukhus.
Daniel Almgren vill också att fritidsskeppare ska vara försiktiga när en Vaxholmsbåt lägger ut från kaj och backar:
– Även om vi har backspeglar och backkameror kan det, på grund av döda vinklar, vara svårt från kommandobryggan att få syn på fritidsbåtar, kanoter eller jollar. Många tänker inte på att hålla tillräckligt stort avstånd från fartygets akter. Men tack och lov är det sällan det sker kollisioner.

Även större passagerar- eller fraktfartyg måste följa väjningsreglerna på farleder med gott om utrymme. Men det finns en gammal tumregel som lyder ”den som seglar för sitt nöje väjer för den som seglar för sitt bröd”. Den har inget formellt stöd i regelverket, men många fritidsskeppare följer ändå den oskrivna regeln och propsar inte på förkörsrätt.
– Vi är mycket tacksamma för att fritidsskeppare tar hänsyn till ”brödseglarregeln” och håller avstånd från oss. Tänk också på att tydligt visa din kurs efter en gir och vingla inte, säger han.

Båtar kortare än 20 meter är i trånga farleder skyldiga att hålla undan för till exempel skärgårdsbåtar och andra större fartyg eller båtar med begränsad manöverförmåga. Stegesund och Baggensstäket i Stockholm är två exempel på trånga farleder som exempelvis Waxholmsbolagets färjor passerar. Seglare ska ta ner seglen och gå för motor genom trånga sund, menar han.

Daniel Almgren råder skeppare på fritidsbåtar att inte köra i dimma om de inte har radar ombord:
– Sedan gps:ens intåg kör allt fler fritidsbåtar när det är dimma. Vi ser dem på radarn men de ser i regel inte oss. Ibland har jag därför upplevt farliga situationer i dimma, framför allt när fritidsbåtarna kört fort.

Även om det finns radar ombord på en fritidsbåt kan det vara svårt att upptäcka ett annat fartyg, enligt
Daniel Almgren. Det krävs i regel lång erfarenhet innan en skeppare blir duktig på att tyda radarekon. En AIS (automatic identification system) med sändare/mottagare ombord är ett bra komplement men den har lång eftersläpning. I dimma krossade en Finlandsfärja en taxibåt som sjönk i Furusundsleden utanför Kapellskär 2014. Taxi­båtens skeppare, som överlevde, såg aldrig färjan ens på radarn.

Jan-Tore Thörnroos, befälhavare på Viking Cinderella, säger så här:
– Min känsla är att fritidsskeppare stirrar för mycket på sina sjökortsplottrar. De verkar tro att de är ensamma i farleden när det råder dimma. När vi avger en lång signal via vår mistlur, för att uppmärksamma att vi kommer, kör de åt alla möjliga håll.

Somliga är inte medvetna om att de bör hålla till höger i farleden. Istället ligger de mitt i leden och då blir det trångt, menar han. När en fritidsbåt ska korsa farleden är det många som åker för nära framför färjan, istället för att passera dess akter.
– Om en liten båt åker framför vår stäv i en smal farled och får motorhaveri så kan vi inte göra någonting. Risken för en olycka är då stor. Inomskärs kör vi i drygt tolv knop och har då en stoppsträcka på ungefär 500 meter, säger Jan-Tore Thörnroos.

Ett alternativ för fritidsbåtar i trånga leder är, om det inte är för grunt, att gå på ”fel sida” om en farledsboj för att hålla undan. Det kan en Finlandsfärja inte göra.

Även Jan-Tore Thörnroos upptäcker emellanåt farkoster, framför allt vattenskotrar, som leker i vågsvallen, något han bestämt avråder från, för förarens egen säkerhet.

Artiklar

Finlandsfärja fick Blackout

Båtnytt

Fler kontroller av grön diesel väntas