Därför riskerar sopmajorna försvinna i skärgården

Det finns ett trängande behov av fler toaletter i skärgården för kajakpaddlare. Det hävdar i alla fall kajakföretagare i Tanums kommun i Bohuslän, som uppvaktat kommunen för att få till fler så kallade kajaktoaletter, skriver tidningen Bohusläningen. 

2013-2014 byggdes fyra stycken på öarna Bissen, Amundholmen, Hällsö och Porsholmen. Sedan dess har Västkuststiftelsen byggt ytterligare fyra på Lindö, Hermanö, Härön och Ramsön.

– Än så länge så tycker vi att de har fungerat väldigt bra och responsen har varit god, säger naturreservatsförvaltare Bengt Larsson till Bohusläningen.

Kajaktoaletten är en form av mulltoa med rikligt ljusinsläpp i taket och en solcellsdriven fläkt, som ska göra att toaletten känns lju och fräsch. Tanums kommun jobbar vidare för att få till ännu fler, i nuläget ytterligare två. Det arbetas även för att testa kajaktoaletten i någon naturhamn.

Det är förstås inte dumt att det tillkommer fler toaletter för de som nyttjar våra skärgårdar men inte har egen toalett ombord. Samtidigt kan detta få en bieffekt som riskerar bidra till ökad nedskräpning i skärgården. Den nya formen av kajaktoalett kan komma att ersätta den gamla sopmajan, en uppfinning från 1970-talet, som inte bara är en toalett utan även innehåller möjligheten att slänga skräp.

– Det finns drygt ett 70-tal sopmajor från norska gränsen ner till Göteborg. Det är gamla toaletter från 1970-talet där det även finns möjlighet att lämna skräp. Nu vill vi se om vi kan ersätta sopmajorna med kajaktoaletter. I så fall tar vi även bort möjligheterna att lämna skräp ute på öarna, avslutar Bengt Larsson i Bohusläningen.