Yttre hamnen i Borgholm sedd från ovan. Foto: Olof Beckman
Striden om båtklubbarnas arrenden
Flera kommuner vill ha tillbaka attraktiva sjönära tomter, vilket då hotar båtklubbar. Praktiskt Båtägande skickade ut en enkät till Sveriges kommuner för att ta reda på i hur många kommuner det nu pågår olika förändringsprocesser som gäller arrenden.
På hemmaklubben i Uppsala rasar debatten som bäst om båtklubbarnas framtid. Uppsala kommun vill ha delar av marken som klubbarna arrenderar och utveckla så att alla Uppsalabor får del av udden Skarholmen. Men detta hotar i sin tur klubbarnas ungdomsverksamhet och gör många båtägare oroliga. Är diskussionen mellan klubbarna och kommunen i Uppsala unik? Eller hur ser det ut i resten av landet?
För att ta reda på mer skickade Praktiskt Båtägande ut en enkät till alla Sveriges kommuner. Vi ville veta hur många båtklubbar som har fått höjda arrenden eller förlorat mark de senaste fem åren.
Av Sveriges 290 kommuner har 156 svarat på enkäten. Många kommuner saknar kustlinje eller båtklubbar. Av de 156 kommunerna är det 101 som uppger att de inte har något arrendeavtal med båtklubbar.
Av de svarande har 32 kommuner ökat arrendeavgifterna för båtklubbarna de senaste åren. Över en tredjedel (35,5 procent) har höjt avgiften med 26 procent eller mer. Under 40 procent (38,7 procent) har höjt med mellan 6 och 25 procent, medan resten (drygt 25 procent) har höjt med 5 procent eller mindre.
Curt Lindenbaum, jurist på Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF) och ledamot i Svenska Båtunionens juridiska kommitté, kommenterar:
– Det verkar som att det är ont om mark i storstadsområdena. Många klubbar har haft sina arrenden 100 år eller längre. Då låg de på helt oattraktiva områden, men idag vill kommunerna åt de strandnära markerna – och då pressar man upp arrendena så att båtklubbarna känner att de inte kan vara kvar, säger han.
SMBF gjorde tidigare i år en egen enkät om arrendeavgifter bland 55 klubbar i Mellansverige. Den visar ett skifte där allt fler klubbar fått förkortad tid för arrendena – och i en del fall också höjda avgifter. Även Praktiskt Båtägandes enkät tyder på att det skett ett attitydförändring, där arrenden som legat still under många år plötsligt höjs med – i vissa fall – rejäla summor.
Får arrendet höjt med över 500 procent
I Sollentuna har kommunstyrelsen beslutat att höja markarrendet för Sollentuna Båtsportunion med långt över 500 procent. Sollentuna Båtsportunion består av fem båtklubbar som har en gemensam varvsyta för vinteruppställning av båtar. Fyra av klubbarna har också sina bryggor inne i Edsviken – och berörs också av kraftiga avgiftshöjningar för bryggorna.
Enligt Staffan Nordlund, tidigare ordförande för Sollentuna Båtsportunion, skulle årskostnaden för vinteruppställningsplatsen med det nya arrendet bli på strax under 1,4 miljoner kronor inklusive moms.
– Politikerna har instruerat tjänstemännen att man vill höja arrendet till marknadsmässig nivå. Då ska man komma ihåg att avtalet skrevs 1981, så vi har haft ett lågt arrende. Det har varit förmånligt för klubbarna. Men det man försöker göra nu är att man satt en arrendenivå som är alldeles tokigt för hög, säger han.
I likhet med många andra båtentusiaster över landet har han vana av att sitta i förhandlingar, möten och diskussioner med kommunens tjänstepersoner.
– Det är jag som suttit i alla dessa möten, överläggningar och förhandlingar med exploateringskontorets handläggare, suckar Staffan Nordlund.
Att lägga tid och energi på att förhandla med tjänstepersoner verkar ha blivit vardag för många ideella föreningar inom båtlivet.
– Vi är på möten nästan jämt och ständigt och diskuterar, säger Patrik Vernersson, ordförande för BK Najaden, en fritidsbåtklubb som direkt berörs av kommunens exploateringsplaner i centrala Halmstad.
– Halmstads kommun vill att stan ska vända sig mer mot Nissan, istället för – som många tycker nu – bort från Nissan, säger Roberth Palm, markförvaltare.
I översiktsplanen för området finns 800 bostäder inritade, men kommunen har internt reviderat den planen och planerar för cirka 1 500 bostäder.
Det är väl här intressena ofta går isär. Alla vill bo vid vattnet – och båtklubbar vill också vara vid vattnet. Men för BK Najaden är det inte bostäderna som är bekymret. Det som båtklubben vänder sig mot är planen på en ny vägbro, Söderbron, över Nissan.
– Till en början diskuterade politikerna en bro som skulle vara öppningsbar, men nu har man ändrat till att den ska vara fast och 5,7 meter hög. Det kommer ju för all framtid hindra segelbåtar och Försvarsmakten – och alla gäster som vill komma till Halmstad. Man stänger också för Tall Ships Race, kommenterar Patrik Vernersson.
Kommunen vill att Halmstads centrum ska kunna växa i framtiden, båtklubben funderar på hur de ska få verksamheten att överleva.
Viktig vinteruppställning eller vackrare vyer?
En återkommande diskussion på många platser rör båtklubbarnas vinterförvaring av båtar. Uppställningsplatserna ser enligt vissa fula och skräpiga ut och är tråkiga i stadsbilden. På vissa håll, som till exempel vid Färjestadens hamn på Öland, har uppställningsplatsen fått flytta inåt landet. Nu pågår även diskussioner kring var båtarna med plats i Yttre hamnen i Borgholm ska ha sin vinterplats i framtiden.
– Vårt problem är ju att kommunen vill bebygga hela hamnområdet med bostäder, säger Stig Ruchatz, ordförande för Borgholms båtklubb.
– I dagsläget har vi uppställningsplatser i hamnområdet, men dem vill kommunen ha bort och flytta ett par kilometer inåt landet istället. Men vi vill givetvis att vinteruppställningen ska vara kvar i hamnen där båtarna finns.
Jag tror inte att vi har någon politiker i stan som har båtplats.
Också för Borgholms båtklubb har diskussionerna med kommunen varit långa – och pågått under många år. Dialogen är ändå god, tycker sekreterare Göran Falk. Men ibland är det svårt att få politikerna att verkligen förstå båtägarnas perspektiv.
– Jag tror inte att vi har någon politiker i stan som har båtplats, säger Göran Falk.
I Borgholms kommun finns totalt sju kommunala hamnar. För kommunen innebär det stora kostnader, exempelvis i form av muddring av hamnarna. Men politikern Ilko Corkovic (S) slår fast:
– Det är klart att våra hamnar är en stor attraktionskraft för oss åretruntboende och våra besökare.
Jag älskar hamnarna.
Han är kommunalråd i Borgholm och betonar att kommunen gjort investeringar i mångmiljonklassen i Borgholms hamn de senaste tio åren. Bland annat har kommunen investerat i nya Y-bommar, köpt in en båtbottentvätt för runt 2,5 miljoner kronor och även gjort underhållsarbeten och förbättringar av yttre kajen.
– Samtalen med båtklubben är goda, och vi ska hitta en lösning så att de blir nöjda. När det gäller uppställningsplatserna så kommer det inte ske något där på många år framåt. Till dess har båtklubben till och med fått en större yta mark som den privata exploatören tillhandahåller. Det är schyst av exploatören.
Är du själv en del av båtlivet i Borgholm?
– Jag älskar hamnarna. Jag äger ingen båt, men jag är kroat från början, och jag besöker gärna öar och hamnar. Det finns stor kärlek till hamnarna!
Enligt Curt Lindenbaum pågår det just nu diskussioner om markytor och arrendeavgifter på många platser i Sverige.
– De här konflikterna finns över hela landet, för marken har blivit alltmer attraktiv. Kommunerna vill ha bostäder och rekreation, säger han.
Fyra kommuner i Praktiskt Båtägandes enkät uppger att de minskat markytan på arrendet för någon båtklubb de senaste fem åren. Det gäller Sigtuna, Halmstad, Sollentuna och Lomma. I Halmstad har markytan minskat med över 2 000 kvadratmeter. Både Sollentuna och Halmstad är kommuner med flera båtklubbsarrenden. Här har också vissa arrendepriser höjts med 26 procent eller mer de senaste fem åren.
Förändringar pågår i 30 kommuner
Praktiskt Båtägandes enkät visar också att det i 30 av landets kommuner pågår förändringsprocesser som rör markarrenden för båtklubbar. Förändringarna pågår i kust- och sjökommuner över hela landet från Kalix i Norrbotten till Sveriges sydspets Trelleborg i Skåne. I storstadsregionen Stockholms län är det flest förändringar på gång.
– I många kommuner vill man öppna upp längs stränderna – man ska kunna gå längs strandlinjen – och då ligger båtklubbarna i vägen. Det blir problem för klubbarna, säger Curt Lindenbaum.
I flera fall rör förändringarna omförhandlingar av arrendeavgiften. I Linköping gäller förändringarna att en båtklubb vill uppföra ett förråd på marken, och det kommer att ändra avgiftsnivån. Men i andra kommuner är förändringarna mer dramatiska. Tio av kommunerna uppger att kommunen behöver ha tillbaka utarrenderad mark.
Uppställningsplats eller aktivitetspark?
I Vadstena ska båtuppställningsplatsen flyttas. Och i Strängnäs och i Motala påverkas båtklubbar på olika sätt av kommunernas tänkta exploateringsplaner. I Ludvika är planen att området vid båtklubben ska utvecklas till en aktivitetspark med gym. Det kommer påverka nuvarande parkeringsplats, men inte antalet båtplatser, bryggor och båthus.
Också i Sundbyberg pågår planarbete för att göra om Sundbybergs båtklubbs uppställningsplats till en aktivitetspark.
På andra håll är det inte främst marken som kommunerna vill åt. Det handlar mer om att dra in pengar. Många båtklubbar har haft samma arrenden under lång tid, men flera kommuner har de senaste åren valt att höja arrendeavgiften. I vissa fall blir höjningarna då höga.
– Vill man ha kvar båtverksamheten eller inte? Eller ska båtliv bara vara för dem som har gott om pengar? Om klubbarna får högre arrenden så måste de ta högre medlemsavgifter, det blir en ond cirkel, säger Curt Lindenbaum.
Han har en rådgivande roll och har stöttat många klubbar i förhandlingarna med kommuntjänstemän och politiker. Han ser de stora svårigheterna som många klubbar står inför med åldrande medlemmar och medlemstapp efter pandemin.
Vad finns det för argument som klubbarna kan använda för att nå fram till politiker?
– Man får berätta vad det betyder för medborgarna i området att klubben får vara kvar. Seglingen står för ett rörligt friluftsliv, och ungdomsverksamheten fångar upp ungdomar. Och hela båtlivet, med både segel- och motorbåtar, ger möjligheter att nyttja vattenområdena som finns runt kommunen.
Ska vi ha ett båtliv eller inte?
Curt Lindenbaum betonar att det är valår 2026, och det kan ge möjligheter att väcka opinion i frågor som är viktiga för båtklubbarna.
– Men det hjälper inte att gnälla. Försök istället få till en dialog med de ansvariga på kommunen och förklara vad klubben håller på med och hur man jobbar. Och hur tufft det är att driva en båtklubb som ju är en ideell förening. Grundfrågan man måste ställa sig här är: Ska vi ha ett båtliv eller inte?
Stockholms stad ”ett gott exempel”
Men det finns undantag.
– Stockholms stad är ett gott exempel. Politiker från rött, grönt och blått har sagt att de värnar båtlivet. Men sedan är det så klart en balans mellan olika intressen, att exploatera, idrottslivet och infrastrukturmässiga förändringar, men i grunden har man i Stockholm en bra inställning.
I Stockholm är markarrendet fortfarande 15 kronor per kvadratmeter för uppställningsplatser, att jämföra med till exempel Sollentuna kommun där man vill höja till 35 kronor per kvadratmeter.
Praktiskt Båtägandes enkät visar också att flera kommuner vill se ett aktivt båtliv. Härnösands kommun uppger i fritextsvar att ”båtklubbarna är viktiga för kommunens utveckling”.
I Berg har Hackås båtklubb på senare år fått utökat arrende. I Skinnskatteberg betalar inte båtklubben arrende för marken, utan har ett skriftligt avtal om skötsel och underhåll av området.
Mölndals kommun skriver i fritextsvar: ”Staden har ingen kust, utan mindre småsjöar. I en av de större har vi avtal med en klubb. Denna har vi i nuläget inga planer att ändra något för. Vi ser inget behov av att använda marken till något annat och tänker att staden gynnas av att ha båtklubben där.”
Här berörs båtklubbar av kommunernas framtidsplaner:
- Ekerö – Stockholms län
- Lidingö – Stockholms län
- Nacka – Stockholms län
- Nynäshamn – Stockholms län
- Sollentuna – Stockholms län
- Sundbyberg – Stockholms län
- Tyresö – Stockholms län
- Vaxholm – Stockholms län
- Upplands-Bro – Stockholms län
- Bengtsfors – Västra Götalands län
- Mölndal – Västra Götalands län
- Uddevalla – Västra Götalands län
- Linköping – Östergötlands län
- Motala – Östergötlands län
- Vadstena – Östergötlands län
- Borgholm – Kalmar län
- Mönsterås – Kalmar län
- Västervik – Kalmar län
- Flen – Södermanlands län
- Strängnäs – Södermanlands län
- Trelleborg – Skåne län
- Ängelholm – Skåne län
- Ronneby – Blekinge län
- Halmstad – Hallands län
- Ludvika – Dalarnas län
- Östersund – Jämtlands län
- Kalix – Norrbottens län
- Kumla – Örebro län
- Umeå – Västerbottens län
- Västerås – Västmanlands län
Läs mer:
Bra att veta om borrskruvdragare
Text: Matilda Nilsson • 2026-01-16