Det är inga problem att köra båt även på vintern - bara du gör rätt förberedelser. Foto: Anna Sandgren

Artiklar

Vinterkörtips: Så skonar du båten bland isflaken

Låt inte vintern hindra dig från att åka båt. Med rätt prylar, lite extra utrustning och sunt förnuft tar du dig fram i isrännan utan problem.

Text: Anna Sandgren • 2016-01-08

TV: Vinterförvara i sjön

TV: Här sladdar vi omkring med en svävare

Snön knarrar under fötterna. Bryggan är täckt av is och lutar dessutom rejält. Efter några dagar med vind har isen byggt upp tjocka lager på bryggan och fått den ur balans. En spännande balansakt senare och jag är ombord. Natten har varit kall och jag konstaterar snabbt att isen hunnit lägga sig runt båten, men ett 50-tal meter bort glittrar vattnet i -isrännan.

Med hjälp av ett järnspett och en spade lyckas jag slå hål på isen både för och akter om båten. Genom att slå undan isen en liten bit i taget kan jag så småningom ta mig ut till isrännan. Här är färden som att -skvimpa runt i en drink med alldeles för mycket is. 

De flesta åker båt för sitt höga nöjes skull under gynnsamma högtrycksdagar. Men många andra låter båten ersätta Volvon och gör den till packåsna för dagliga transporter av familj och matinköp. Och de gör det året runt, eller i varje fall så länge isen är tjänstvillig nog att låta sig brytas sönder. Själv tillhörde jag det senare släktet i ett tiotal år.

Båten var för mig, som boende på en ö utan bro-förbindelse, en oftast trogen trotjänare till och från fastlandet. Att båtpendla varje dag vintertid kräver så klart bättre planering för att komma i tid till jobb, skola och andra åtaganden. Men det kräver också att du har koll på vissa saker. Hör du till dem som åker året runt har du garanterat koll på detta. Har du inte haft båten i på vintern och kört genom is ska du få de bästa tipsen om hur du tar dig fram när vattnet har frusit.

 

Vinterkörtips: Så skonar du båten bland isflaken
Foto: Anna Sandgren
Vinterkörtips: Så skonar du båten bland isflaken
Foto: Anna Sandgren

Det finns ett grundtrick för att ta sig fram i issörjan utan att skada motor, bli ståendes mitt i rännan eller -landa på ett isflak. Det är att köra långsamt men bestämt, och att hålla kursen så gott det går. Skulle du behöva bryta is gäller regeln att ta det lugnt och att låta båtens tyngd göra jobbet.
En sten eller annan tyngd framme i fören kan underlätta om du behöver bryta tjockare is, så att båtens tyngd knäcker isen istället för tvärtom.

Viktigt är också att den eventuella is som satt sig runt motorn avlägsnas på ett skonsamt sätt. Hacka försiktigt när du tar bort isen runt motor och drev, så att du inte skadar några delar. Runt kablage och styrningar är det bäst att slå med ett trubbigt föremål.

Tomas Ankarlou driver Nordwall Marin på Bosö-varvet på Lidingö. Hit kommer efter varje islossning en karavan av mer eller mindre generade båtägare. Skadorna på deras båtar är i stort sett desamma, år efter år.

– Vanliga problem är krökta axlar i motor och drev, kavitationsplattor som slagits av i isen, trasiga trimplan och ekolod. Ja, i stort sett allt som är i vattnet vid backning, säger Tomas och tillägger: 

– Största risken för skador är när du försöker backa i isen eller bland isflaken. Undvik att backa ut när det finns risk för is och isflak.

En möjlighet är istället att alltid vända båten direkt vid bryggan så att fören pekar utåt redan innan du -lägger till och lämnar den. Det underlättar avsevärt vid avfärd. Ha med dig spade, åra eller annat föremål att peta undan isen med. Spaden kan komma väl till pass för att kunna skära sönder isen, om den har hunnit lägga sig under tiden du varit borta, eller om du skulle hamna lätt ur kurs i rännan och fastna på iskanten. Bra även om du måste skotta båten innan du kastar loss. Det är ungefär som det där med flytvästen och kan tyvärr inte heller sägas för ofta; glöm inte att göra en säkerhetskoll i soppadunken. Tag med dig en reservdunk. Att bli ståendes i isrännan på grund av soppatorsk är både onödigt och krångligt. Varma, vattentäta vantar av typen cementblandarhandskar är också att rekommendera, samt gärna ett vattentätt yttre klädlager då fukten från det kalla vattnet lätt tränger in genom kläderna. Att frysa höjer aldrig trivselfaktorn.

 

Vinterkörtips: Så skonar du båten bland isflaken
Foto: Anna Sandgren

Viktigt att tänka på är också hur du gör fast båten vid minusgrader. Vanliga knopar fungerar dåligt eftersom repen ofta är stelfrusna. Istället kan du göra som många öbor; förse dina tampar med krokar/kabinhakar. De går oftast att få upp. Har du en pållare att tillgå kan du slå ett antal extra friktionsvarv runt den. Vid minusgrader brukar det räcka. Annars kan du göra en ögla på repet och trä exempelvis en pinne emellan som spärr. Det är sedan enkelt att dra bort pinnen och få loss tamparna. 

När det kommer till motorval är det en smaksak, men utombordaren kräver mindre jobb.

– Fördelen med en utombordare är att den kan användas utan risk för att frysa sönder på vintern.
En inombordare måste ha landström så den inte fryser sönder vintertid. Annars är det ingen större skillnad, säger Tomas Ankarlou.

När du väljer propeller kan det vara frestande att satsa på en tåligare stålpropeller som klarar att tugga sig igenom isen. Men Tomas tänker tvärtom.

– Jag tycker att man ska ha en aluminiumpropeller. Det minskar risken att skada motorn och drevet om du kör in i is.

Har du rostfritt håller proppen, men inte motorn om det tar stopp mot ett isflak eller en iskant. Då blir det mer skador och dyrare att reparera.

Tomas Ankarlou understryker vikten av att ersätta vajerstyrning med hydraulik. Vajrarna fryser snabbt och det blir svårt styra båten. Med hydraulisk styrning slipper du det problemet. 

– Använd alltid ditt sunda förnuft. Är isen för tjock ska du inte ge dig ut. Att fastna och riskera att bli -ståendes ensam ute på isen är inte roligt. Ha alltid med dig en mobiltelefon och vhf så att du kan kontakta någon i land. 

PLAST ELLER ALUMINIUM?

Tillverkarna bakom dagens populära aluminium­båtar hävdar så klart att en stålbåt är ett måste för åretruntbrukaren. Och visst är stål tåligare än plast. Det finns exempel på plastbåtar som har spruckit mitt itu efter en olycklig landning mitt på ett isflak, men överlag fungerar även plastskrov att bryta viss is med. Ett plastskrov blir lättare repigt, men även aluminium tar stryk av vassa iskanter. Plastbåtens stora nackdel är att utstickande delar, som steglister, kan skadas när de kommer i kontakt med den vassa isen. Gelcoaten skrapas av och då finns risk att vatten tränger in i skrovet. När det sedan fryser frostsprängs plasten och båten får i värsta fall omfattande skador. Ett aluminiumskrov kan förstås bucklas om man försöker forcera isen, men många båttillverkare råder bot på det genom att montera en extra slitplåt i botten. Slitplåten är standard på exempelvis Arronet 24,5 CX på bilden nedan till vänster.


Text: Anna Sandgren • 2016-01-08
ArtiklarLivetOmbord
Scroll to Top