För att skydda mantågsstöttorna används snedsträvor som tar upp vikten från snömassorna // Foto: Johannes Nordemar

Praktiskt Båtägande

Så funkar det: Ligg kvar i vinter

Med temperaturlarm, kunskap och tillsyn kan det vara nog så bra att låta båten ligga i vattnet under vintern. Men se till att elförsörjningen är stabil, skaffa ett temperaturlarm och kontrollera båten regelbundet.

Text: Johannes Nordemar • 2021-10-15 Uppdaterad 2021-10-19

De kallas vinterliggare och de blir fler och fler för varje år – båtar konserveras om hösten för att ligga i vattnet under hela vintern. Nog kan det verka lockande att slippa både upptagning och iläggning, men det kräver en del engagemang. Dels bör båten tas upp och bottenmålas vartannat år, dels krävs regelbunden tillsyn under i princip hela vintern. Men för den med en stor båt finns det mycket pengar att spara. En båt i 60-fotsklassen kan nämligen kosta mellan 60 000 och 120 000 kronor att landförvara.

– För mig är det inget alternativ att ta upp båten på land, säger Lasse Nordell, som är i färd med att förbereda sin 64 fots segelbåt för vintervila i vattnet. Ett vinteravtal i hamnen kostar honom drygt 10 000 kronor, plus elen han förbrukar.

– Utan el är du rökt. Därför har jag ett GSM-larm som varnar om strömmen går eller om det blir för kallt i båten.

Efter många år som vinterliggare har Lasse kommit fram till att det enklaste sättet att täcka båten är att använda krympplast. Innan duken värms på plats spänns ett skelett av tunna band upp över hela båten // Foto: Johannes Nordemar

Hamnföreningen kräver att båtägaren har uppsikt över båten, och Lasse berättar att han under vintermånaderna är i hamnen en till två dagar i veckan.

– Jag vill se att allt funkar. För några år sedan var det en brygga som slocknade här i hamnen efter en köldknäpp. Därför är det viktigt att strömförsörjningen är pålitlig och att varje båt helst har en egen säkring och jordfelsbrytare. Det är nämligen inte alla gånger som elsystemen i grannbåtarna är tipptopp. Kombinationen av halvtaskiga elinstallationer, krypströmmar och gemensamma säkringar i hamnen kan ge upphov till förödande avbrott.

– Om jag reser bort brukar jag alltid ordna med backup, en kompis som kan se efter båten och sätta på strömmen igen om det behövs.

Det är också viktigt att välja en vinterhamn med ett skyddat läge där vattnet inte är alltför strömt. Rör vattnet för mycket på sig riskerar vårens drivis att skada skrovet. Men samtidigt gör något strömt vatten att det inte fryser till lika fort, vilket kan vara en fördel.

– Sedan måste man tänka kring vindriktningen, så att båten inte ligger och skaver mot fendrar och brygga hela vintern.

Täckningen är ett kapitel för sig. Det kan vara svårt att få det att fungera med riggen på.

– Jag har prövat presenning, men det funkade inte.

Det är för många vant och stag på båten. Sedan är det svårt att fästa en presenning också.


Här har båtägarna låtit sina båtar frysa fast i isen, i en kanal med skyddat läge. Isen brukar slita på bottenfärgen, men även drev och roder kan ta skada av punktbelastning. Hör med ditt försäkringsbolag först, om du planerar att låta båten frysa fast // Foto: Johannes Nordemar

Lösningen för Lasse blev Wrap-it, en krympplast som värms på plats inför varje vinter. Han bygger först en takås över båten och spänner sedan band ner mot mantåget. För att mantågen inte ska böjas under snömassorna placerar han snedsträvor från mantåget ner mot däck.

– Jag har egen värmepistol och det kostar mig ungefär 1 500 kronor att täcka båten varje säsong, inklusive gas.

I fören och aktern av båten hänger Lasse strömbildare som pumpar upp det fyragradiga bottenvattnet till ytan och håller isfritt kring båten. Han brukar sänka ner varje strömbildare 2,5 meter under ytan och rikta den snett upp mot båten. Det finns också andra metoder att hålla isfritt, som till exempel tryckluft och bubblor under båten.

När det gäller insidan av båten finns det två vägar att gå. Latmansvarianten är att hålla hela båten uppvärmd. Då är det inte ens säkert att det behövs någon strömbildare för att hålla isfritt runt skrovet. Den metoden passar den som vill använda båten ända fram tills isen lägger sig, men elförbrukningen blir hög eftersom båtar ofta är dåligt isolerade. Den andra vägen är att låta det bli kallt inuti båten, men då behöver motor, genomföringar och allt annat som kan frysa frostskyddas.


Här syns hur strömbildaren under båten får det fyragradiga bottenvattnet att hålla isfritt runt båten // Foto: Johannes Nordemar

Att frostskydda en motor när båten ligger i sjön är inte svårare än på land. Lasse stänger bottenventilerna, öppnar sjövattensilen och fyller på med glykolblandning där. Sedan tar han loss slangen där sjövattnet går in i motorn och kör in glykolblandning i hela sjövattenkretsen. Genomföringarna ligger så långt under vattenytan att det alltid är några plusgrader där. För säkerhets skull lägger han i alla fall ner termostatstyrda frostvakter i alla utrymmen där det finns genomföringar, så att temperaturen alltid håller 5–10 plusgrader där.

Bland vinterliggare råder delade meningar om hur bottenventilerna ska stå. Vissa hävdar att det är bra att ha ventilerna öppna så att vattnet kan expandera nedåt vid en eventuell frysningsolycka. Andra hävdar att det är bättre att fylla dem med frostskydd och hålla dem stängda. Lasse har rådfrågat sitt försäkringsbolag och därför håller han ventilerna stängda under vintern, men han fyller dem med glykolblandning ovanifrån.

Sedan ska färskvattensystemet dräneras. För att kunna tappa ur systemet behöver man hitta den lägsta punkten. Ett av de första åren Lasse hade båten frös ett PVC-rör sönder just vid den lägsta punkten. Nu har han satt en ventil där så att det är enkelt att dränera rören på hösten. Alla vattenkranar ska sedan lämnas öppna. För att vara säker på att allt vatten är borta från systemet kan man också blåsa ur det med tryckluft.

Innan dess ska varmvattenberedare och expansionskärl tömmas. I toalettstolarna fyller Lasse glykolblandning. Han är också noga med att hålla båten ventilerad och kan därför lämna dynor och textilier utan risk för mögel.

Detta gäller enligt Försäkringsbolagen

Vid vinterliggning ställer försäkringbolagen särskilda aktsamhetskrav. Vilka dessa är skiljer sig mellan bolagen.

Den som tänker låta båten ligga i vattnet under vintern bör kontrollera med sitt försäkringsbolag om det behövs någon tilläggsförsäkring. Villkoren skiljer sig åt mellan bolagen. Jacob Enestad är skadechef vid Svenska Sjö.

– Vår helförsäkring gäller året runt, oavsett om båten ligger i vattnet eller ej. Den gäller även för is- och frysskador, men det finns särskilda aktsamhetskrav, säger han.

Förutom att lös elektronisk utrustning och personlig utrustning ska förvaras på annan plats än i båten ställer Svenska Sjö dessa krav när båten är i sjön 1 november–31 mars:

• Båten ska ligga i isfritt vatten.

• Den ska vara uppvärmd över fryspunkten.

• Alla skrovgenomföringar ska vara fyllda med antifrysmedel.

• Båten ska vara utrustad med automatisk länspump med nivåvakt.

• All elektrisk utrustning ansluten till landström ska vara korrekt installerad och försedd med jordfelsbrytare samt avsedd och klassificerad för utomhusbruk.

• Landströmsförsörjningen ska vara försedd med aktiverat avbrottslarm som ska kunna mottas 24 tim/dygn. Vid larm ska båten omgående ses till och felet åtgärdas.

• Båten ska vara försedd med ett aktiverat fryslarm som ska kunna mottas 24 tim/dygn.


Text: Johannes Nordemar • 2021-10-15
Praktiskt BåtägandeJohannes NordemarPraktiskt BåtägandevinterforvaraVinterliggare
Scroll to Top