Understens fyr i Ålands hav. Foto: Jon Flobrant/Unsplash
Historiska dyrgripar – så ser fyrarnas framtid ut
Drift och underhåll är kostsamt och vissa gamla trotjänare är hotade. Men med samarbete går många av de större fyrarna en ljus framtid till mötes.
Artikeln publicerades första gången i Praktiskt Båtägande nr 11-2019.
Sjöfartsverket ansvarar för drift och underhåll av 1 093 av våra fyrar. Av dessa är tolv så kallade visningsfyrar: Örskär, Landsort, Gotska Sandön, Hoburg, Ölands norra udde, Ölands södra udde, Utklippan, Sandhammaren, Kullen, Morups Tånge, Vinga och Hållö. Verket ansvarar inte för själva visningarna, utan skriver avtal med fyrsällskap, föreningar och andra organisationer om visningsrätten. Och svenska folket älskar sina fyrar – 2017 hade visningsfyrarna hela 90 000 besök, och på Internationella Fyrdagen brukar det sammanlagda antalet besökare på svenska fyrar vara fler än i alla de andra länderna tillsammans. Mest populär är Långe Jan, på Ölands södra udde, som varje år har 20 000–35 000 besökare. Ungefär lika många fyrar ägs av andra, som till exempel kommuner, Skärgårdsstiftelsen, båtklubbar och privata aktörer. Det gäller främst de fyrar som inte behövs för yrkessjöfarten och därför har avvecklats av Sjöfartsverket.
Vid avvecklingar kan det bli fråga om att sälja till privatpersoner eller att låta andra instanser ta över driften. Men i närtid finns det inga planer på att göra sig av med några fyrar, enligt Johnny Menard, fyringenjör på Sjöfartsverket.
– Visst kan någon enstaka komma ifråga för avyttring på några års sikt, men vi vet att fyrarna i stort fortfarande behövs. Trots att det idag finns elektroniska system är det fortfarande nästan nödvändigt att ha ljus att orientera sig efter. Det är förstås viktigt som backup om systemen fallerar, men också som referenshjälp. Det är som att köra bil efter gps – även om man ser vart man ska är det skönt att ha linjer och skyltar som vägledning. Så Sjöfartsverkets syn är att de kommer att behövas under lång tid framöver. Vi planerar dessutom nya farleder, så det kommer att tillkomma fler fyrar.
– Däremot är jag mer bekymrad över några av de stora kassunfyrarna, som kommer att behöva renoveras under de närmaste åren. Almagrundet och sådana stora ”bestar”, säger Johnny Menard.
Ingen av de större, tidigare bemannade, fyrarna är akut hotad idag. Annat var det 2007/2008, när Sjöfartsverket hotade att släcka 200 fyrar i Sverige, däribland kända landmärken som Måseskär och Vinga. Verket efterlyste andra som kunde ställa upp och betala för fyrar som sjöfarten inte längre behövde. Till viss del tänkte de sig att andra myndigheter, som Statens Fastighetsverk, skulle ta kostnaden, men också att privatpersoner och föreningar kunde tänkas ta över driften. Genom årens lopp har också ett antal fyrar bjudits ut till försäljning.
Läs mer:
Förutom att de än idag har betydelse för sjöfarten, äger många fyrar dessutom ett stort kulturvärde, vilket ovan nämnda besökssiffror vittnar om. Svenska Fyrsällskapet är en ideell förening som verkar för bevarandet av svenska fyrar. Genom seminarier och utflykter bidrar de också till att öka kunskapen om dem. När den här artikeln publicerades första gången, i Praktiskt Båtägande nummer 11-2019, intervjuade vi Esbjörn Hillberg. Han var vid tiden ordförande för Svenska Fyrsällskapet och var också den som 1996 grundade föreningen, som redan 2019 med sina då 4 250 medlemmar klassades som världens näst största fyrsällskap. Endast USA:s motsvarighet är större. Esbjörn Hillberg avled året därpå, i september 2020, efter en tids sjukdom.
Som ung seglingsentusiast i Söderhamns skärgård lärde Esbjörn känna lotsarna på lotsplatsen Rönnskär och passerade emellanåt den obemannade fyren Lilljungfrun. När han blev vuxen låg intresset och slumrade, tills han efter många år i internationell yrkeskarriär bodde i Storbritannien. Av en slump hittade han och köpte på ett engelskt antikvariat ett parti med 50 böcker om fyrar, vilket åter tände gnistan. Sedermera kom han i kontakt med ett brittiskt fyrsällskap, vilket ledde till att engagemanget djupnade ytterligare. Vid ett tillfälle var Esbjörn till och med på väg att köpa en fyr på skotska västkusten.
Vid 55 års ålder flyttade Esbjörn och hans fru hem till Sverige. Han hade redan i 40-årsåldern bestämt att han skulle sluta jobba vid 55, och så blev det. Med tid över på dagarna kunde han starta arbetet med Svenska Fyrsällskapet. På första mötet, som av rättviseskäl hölls mitt i landet och passande nog i Gustaf Daléns födelseort Stenstorp, närvarade drygt 20 personer. Idag har antalet medlemmar passerat den engelska motsvarighetens med råge. Med åren har Esbjörn byggt upp det han tror är världens största privata samling av böcker om fyrar, och kunskapen han besitter är förstås betydande. För honom är det självklart att de stora fyrarna ska bevaras, och vara tillgängliga för allmänheten, eftersom de är en del av vårt sjöhistoriska arv.
– Ett hundratal av våra största fyrar är ganska väl bevarade och så pass unika att de absolut bör bevaras, även om de inte skulle användas av sjöfarten. Det byggs ju inga nya av den sorten.
LÄS MER: 6 fyrar i Norge du kan bo i (från Vagabond)
Sedan ett antal år tillbaka finns en överenskommelse om att Sjöfartsverket inte gör sig av med någon fyr utan att först diskutera det med Svenska Fyrsällskapet. Några gånger årligen träffas Svenska Fyrsällskapet och Sjöfartsverket, och båda parter framhåller att samarbetet är mycket gott.
Men att underhålla stora fyrar är dyrt, och helrenoveringar kan gå på många miljoner kronor. Enligt Esbjörn kostade exempelvis renoveringen av Pater Noster uppåt 30 miljoner. Och även om det var en ovanligt kostsam upprustning är det förstås avskräckande för andra eventuella aktörer att åta sig driften och skötseln av en fyr.
Ur Esbjörns och sällskapets synvinkel vore det bästa om Sjöfartsverket kunde få ökade anslag för att sköta driften och underhållet av svenska fyrar.
– Om de skulle få 20–30 miljoner till per år vore allt bra. Men det är inte så troligt. Jag tror att den bästa lösningen vore att starta en stiftelse, med brittiska National Trust som förebild. De får både privata och statliga anslag, bland annat från National Lottery, och bevarar många kulturellt värdefulla fastigheter. Vi har uppvaktat politiker i frågan i många år.
Något annat som står högt på önskelistan är ett nationellt fyrmuseum, och Esbjörn skulle på sikt gladeligen skänka hela sin enorma samling av fyrlitteratur till ett forskningsbibliotek på det tänkta museet. Det som började med 50 böcker på ett antikvariat och skulle i så fall sluta som ett helt museibibliotek.
Text: Fredrik Olsson • 2022-08-19
Reportage • Fyrar