Tjörn Runt är en av Sveriges största kappseglingstävlingar och samlar hundratals båtar från olika årgångar, varav en hel del som redan är, eller kommer att bli, klassiker. Foto: Joakim Hermansson
Seglande ikoner – svenska klassiker
Maxi 999, Arcona 32, Albin Nova, Omega 42, Linjett 32 , IF, Najad 343 och Hallberg-Rassy 352 – därför är de några av våra svenska segelbåtsklassiker.
Den här artikeln inledde segelbåtsdelen i Praktiskt Båtägandes specialtidning ”Klassiska svenska båtar” 2018.
Båtdesigners som bland andra Olle Enderlein, Christoph Rassy, Peter Norlin, Pelle Petterson, Stefan Qviberg, Tord Sundén, Thorwald Karlsson och Mats Gustafsson har skapat en lång rad efterfrågade och uppskattade svenska segelbåtar. Många av båtarna vi valt ut i detta vårt specialnummer har producerats över tre årtionden.
Tillfälliga modenycker och dagsländor göre sig icke besvär, utan det är långsiktigt gångbara linjer som gäller. Attraktivt vackra linjer som skänker ro i sinnet, som stärker kärleken och banden till båten och till seglingen, som inte tar ut svängarna onödigt mycket, och som därmed garanterat håller i längden. Sådana linjer, som bland andra herrarna ovan haft förmåga att prestera, och som av vissa skulle kallas traditionella och kanske till och med konservativa, är de som skapar en klassiker.
Men förnimmelsen av vad som är vackert finns ju i betraktarens ögon, och låter sig inte riktigt beskrivas objektivt, även om det i fallet med klassiker är många bedömare som uppenbarligen är överens.

Med begreppet kvalitet är det lite annorlunda. Den kan logiskt bestämmas av hur många lager lack som läggs, vilken glans som uppnås, vilka material och vilken utrustning som används, hur byggprocessen går till och en mängd andra mer eller mindre allmänt vedertagna variabler.
Gemensamt för segelbåtsklassiker är att de av en majoritet av seglarna bedöms hålla högre sådan kvalitet än andra, och tack vare sin uppskattning, efterfrågan och popularitet därmed också anses vara värda ett betydligt högre andrahandsvärde än mindre attraktiva alternativ från samma tid, men från andra varv och ritbord. Medan några av de tidigare nämnda konstruktörerna fortfarande är i allra högsta grad aktiva, och regelbundet lanserar nya båtmodeller, har andra för gott lagt ner pennan på ritbordet och lämnat oss i saknad över deras alster.
Läs mer: Maxi 999 från 1985 mot Bavaria 30 2005
Oavsett vilket nämns deras verk, deras båtar, ändå med den välförtjänta aktning och respekt som de med största sannolikhet kommer att åtnjuta även under lång tid framöver. Åtta exempel bland många av dessa den svenska seglingsvärldens klassiska båtar, presenteras på kommande sidor här i Praktiskt Båtägandes specialutgåva, där vi just den här gången väljer att främst uppmärksamma båtar som följde i kölvattnet efter 1970-talets otaliga succélanseringar.
Satte standarden
Först ut är Maxi 999, som i begagnad skepnad 1987 faktiskt var min egen första kölbåt strax efter millennieskiftet. Pelle P får ursäkta, men sköna linjer är kanske inte den första tanken som dyker upp i huvudet när någon Maxi nämns, inte ens 999. Men med sitt för tiden höga och breda skrov och fylliga förskepp, satte Maxi 999 en ny standard för hur mycket komfort en familj kunde få i en båt på knappt tio meter, med en fortfarande ganska moderat prislapp.

1,80 i ståhöjd, mycket träkänsla för att vara en Maxi, och det enkla handhavandet med partialrigg och självslående fock, bidrog också till populariteten och till att 999 kunde säljas i 600 exemplar, eller ännu fler om man räknar in snarlika efterföljarna Maxi 1000, 1050 och 1060. Än idag får man betala mer för en begagnad Maxi 999 än den kostade som ny lanseringsåret 1986.
Arcona har med sin egen husdesigner Stefan Qviberg många klassiker på sitt samvete, och fler lär det bli då konstellationen fortfarande är igång för fullt. Inriktningen på fart och fläkt för familjer och kappseglare har visat sig framgångsrik, och Arcona 32 från 1982 upplevdes med sin plattare botten mer modern än många jämngamla segelbåtar.
Tillsammans med konstruktören vann varvsägaren Torgny Jansson till och med en klasseger i Gotland Runt med Arcona 32, som lockade en stor mängd köpare i tio års tid, innan snarlika men uppdaterade Arcona 321 tog över med blyköl, påkostad inredning och högre rigg.
Styrkt av framgångarna med Scampi, som med sina egendomliga skarpa slag nere vid vattenlinjen sopade banan med konkurrenterna, ritade Peter Norlin 1980 Albin Nova 33. Novan attraherade med en extra meter på längden, jämfört med många av 70-talets föregångare på blott 30 fot, men upplevdes ändå lätthanterlig som en jolle. En sund och välbyggd båt som står sig väl än idag.
Några år före Albin Nova visade den mycket produktive Norlin också upp Omega 42, som präglas av tyngd, tidlöshet och tradition, och fortfarande är den självklara önskebåten för många drömmande seglare. Båtlängder på mer än 40 fot var vid den här tiden långt över standard, men med måttliga 1,75 meters djupgående placerat sju meter från stäven, gick det ändå fint att komma in i trånga skärgårdsvikar.
Trygghet och kvalitet
På Rosättra varv i Roslagen har Mats Gustafsson och hans söner skapat klassiker nästintill på löpande band. Inte många varvsägare kan ståta med kölistor bland kunderna, och en av de största succéerna, Linjett 32, byggdes i 253 exemplar mellan 1978 och 1992.

Seglingsegenskaperna har alltid prioriterats av varvet, och det var när 32-fotaren 1980 vann One of a Kind-regattan över ett femtontal båtar av samma storlek som det tog fart på allvar. Men egentligen skulle båten ha varit kortare, om inte konstruktören själv hade kommit på andra tankar, och sågat isär och förlängt pluggen till formen natten före tillverkningen av den.
Läs mer: Klassikern: Hallberg-Rassy 352
Hallberg-Rassy 352 lanserades 1978 med epitetet ”Båten med framtid” och med över 800 byggda båtar fram till 1991 visade ju det sig stämma fint. Då som nu är båtarna från det framgångsrika och ekonomiskt stabila varvet i Ellös på Orust robusta och gedigna långfärdsseglare, byggda av erfarna hantverkare och med trygghet, säkerhet och komfort som kännetecknande egenskaper.

352:an var en av varvets första båtar med roder fristående från kölen, även om det stöttades i framkant av en skeg. I det trygga långfärdskonceptet ingår också mittsittbrunnen, som för 352:ans del kombinerar ett snyggt yttre med en bra passage under däck till akterhytten.
Läs mer: Klassikern: IF – en sanslöst bra förstabåt
Den båt som i mångt och mycket lade grunden för det som komma skulle, var Marieholm IF, som lanserades för ett drygt halvsekel sedan. Med 3 600 byggda båtar fram till 1980-talets mitt spreds den populära långkölaren över världen. Och Najads ikoniska 34-fotare 343/34 blev en av Orustvarvets allra mest sålda modeller, tack vare kombinationen av kvalitet, komfort och njutningsfulla seglingsegenskaper.
Svenska överlevare
Om vi slutligen rundar av med en blick i kristallkulan, så kan man ju undra vilka båtar som är framtidens troliga svenska klassiker? Lite vemodigt tvingas vi då konstatera att av de varv som representeras på följande sidor är det inte ens hälften som fortfarande har någon svensk förankring.
1990-talets räntechocker, millennieskiftets börsbubbla och 2000-talets finanskriser har, i kombination med allt hårdare konkurrens om människors största bristvara, tiden, obönhörligt satt sina spår även i den svenska varvsnäringen.
Läs mer: Arcona 32 & Omega 30, två 80-talare som står sig
Maxi för sedan några år tillbaka en tynande tillvaro hos polska Delphia, Albin och IF (Marieholm) har för länge sedan gått i graven och några nytillverkade Omegor ser inte heller dagens ljus nuförtiden. Men Arcona, Linjett och Hallberg-Rassy är, tillsammans med Najad, de välrenommerade svenska varv som känns still going strong och får försvara de blågula färgerna in i framtiden.
Framtidens klassiker

I sann nordisk tradition bygger dessa varv gedigna och välseglande konstruktioner med superb träkänsla, högsta kvalitet och finish i toppklass, som ska locka inte så priskänsliga spekulanter att slå till.
Kontinentens lågprisfabriker har visserligen stormat de svenska gränserna i mängd, och vinner förstås alla kvantitetstävlingar som skulle kunna finnas, men några svenska klassiker kommer de ändå aldrig att bli. Nej, de segelbåtar som vi svenskar även i framtiden kommer att kasta våra mest lystna blickar efter, är byggda med stolta traditioner i våra egna skärgårdar, och ritade av erfarna designvirtuoser som inte faller för frestelsen att ta genvägar.
Men framtidens klassiker kommer förstås ändå att skilja sig på många sätt från både dagens och gårdagens båtar. Vi får säkerligen se design som redan från början är ännu mer anpassad för moderna segel såsom code och gennaker och deras framtida efterföljare, med integrerade peken, kraftfulla vinschar, strumpor eller rullar och andra attiraljer som förenklar hanteringen och ökar bekvämligheten och säkerheten.
Dubbla roder finns redan på en hel del båtar, men fler blir det. Mer grundgående, mindre sårbart, förlåter kraftig lutning bättre; fördelarna överväger även om en nackdel, kanske den enda, är minskad manövreringsförmåga i trånga hamnar. Det sistnämnda råder dock nedfällbara sidoverkande propellrar i både för och akter bot på, så det får vi också se mer av.

Vettig utrustning
Hållbarhetstänket med höga miljökrav redan under byggprocessen, för att undvika skador på såväl varvsarbetare som omgivning, blir än mer nödvändigt. Elmotorerna får sitt genombrott när batteribankarnas ökade kapacitet och minskade vikt slår igenom på allvar.
Interiört blir det än mer komfort, i form av utökade ljusinsläpp i både skrovsidor och överbyggnader, skönare dynor och madrasser med resårer och kanske till och med inbyggd luftavfuktare som kompletterar värmaren för ännu behagligare inomhusklimat – utrustning som verkligen gör skillnad och på riktigt bidrar till att förhöja upplevelsen av livet ombord.
Den här artikeln inledde segelbåtsdelen i Praktiskt Båtägandes specialtidning ”Klassiska svenska båtar” 2018. Vill du läsa den och mycket mer om några av våra klassiska båtar? Teckna en prenumeration på flipp.se och läs Praktiskt Båtägande och ett flertal andra magasin.
Läs mer:
Text: Joakim Hermansson • 2025-03-18






