Transportstyrelsens nya vision för ett hållbart båtliv

Transportstyrelsen har presenterat en ny nationell strategi för hållbart båtliv med sikte på år 2035. I dokumentet samlar myndigheten för första gången frågor om sjösäkerhet, miljöpåverkan, tillgänglighet och jämställdhet i ett gemensamt ramverk, i stället för att behandla dem var för sig. Strategin har tagits fram tillsammans med Sjösäkerhetsrådet och Båtmiljörådet och ska fungera som en vägledning för myndigheter, organisationer och andra aktörer inom svenskt båtliv.

– Äntligen kan vi presentera den här inriktningen som vi har tagit fram tillsammans med berörda inom båtbranschen. Den ger oss en gemensam grund för att arbeta långsiktigt mot ett hållbart båtliv i Sverige, säger Jenny Blomberg, utredare på Transportstyrelsen.

– Traditionellt sett har säkerhets- och miljöfrågor hanterats var för sig, medan tillgänglighets- och jämställdhetsfrågor har fått mindre uppmärksamhet. Den nya inriktningen ger oss möjlighet att ta ett helhetsgrepp och tydligt sätta riktningen framåt, säger Jenny Blomberg.

Ett omfattande båtliv – men svårt att nå alla

Transportstyrelsens egna undersökningar visar att 3,6 miljoner svenskar var ute i fritidsbåt under 2024 och att det finns närmare 1,5 miljoner fritidsbåtar i landet. Myndigheten beskriver båtlivet som en bred folkrörelse där frihet och naturupplevelse är de främsta drivkrafterna.

Läs mer: https://www.praktisktbatagande.se/batnytt/intresset-for-batliv-okar

Samtidigt pekar Transportstyrelsen på en strukturell utmaning: endast 23 procent av båtägarna är medlemmar i en båtklubb eller förening. Det gör det, enligt myndigheten, svårare att nå ut med information om säkerhet, miljö och regelverk till stora delar av målgruppen.

Sjösäkerheten har förbättrats – men riskmönstren består

Statistiken visar en tydlig långsiktig förbättring av sjösäkerheten. Antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor har minskat från omkring 100 personer per år på 1970-talet till runt 20 per år i dag. Trots detta anser Transportstyrelsen att olycksbilden fortfarande är problematisk.

Mellan 2017 och 2022 saknade 60 procent av de omkomna flytväst. Majoriteten var män (95 procent), hälften var 60 år eller äldre, och många färdades ensamma i mindre, öppna motorbåtar. Alkohol lyfts fram som en fortsatt central riskfaktor: omkring 30 procent av de omkomna hade över 1,0 promille i blodet. Myndigheten pekar också på att 16 procent av svenskarna uppger att de kan tänka sig att åka båt med en alkoholpåverkad förare – vilket enligt Transportstyrelsen är en alarmerande siffra jämfört med attityden till rattonykterhet.

Miljöfrågorna: motorer, bränslen och gamla synder

I strategin beskrivs båtlivets miljöpåverkan som mångfacetterad. Ett exempel är äldre tvåtaktsmotorer med förgasare, som enligt Transportstyrelsen kan släppa ut upp till 30 procent av bränslet oförbränt direkt i vattnet. Trots att modernare och mer miljöanpassade alternativ finns, går omställningen långsamt: endast fyra procent av båtmotorerna är i dag eldrivna.

Även bränslefrågan lyfts. Fossilfria alternativ som HVO100 och alkylatbensin finns tillgängliga, men Transportstyrelsen konstaterar att högre kostnader begränsar både efterfrågan och tillgång.

Bottenfärger är ett annat område där problemen bedöms vara långt ifrån lösta. Kopparbaserade färger är fortfarande tillåtna, men utgör enligt myndigheten en betydande utsläppskälla. Än mer problematiskt är förekomsten av TBT (tributyltenn), som förbjöds redan 1989 men fortfarande finns kvar i gamla färglager på många båtar och sprids vid tvätt och underhåll.

Strategin tar även upp frågan om uttjänta och övergivna båtar. Transportstyrelsen uppskattar att det finns mellan 7 000 och 35 000 övergivna fritidsbåtar i Sverige. Skrotning beskrivs som både komplicerad och kostsam, vilket enligt myndigheten bidrar till dumpning i naturen.

Jämställdhet och tillgänglighet – mer en kulturfråga än teknik

Transportstyrelsen konstaterar att båtlivet i dag är tydligt mansdominerat. Färre kvinnor än män är aktiva, och kvinnor har ofta en mer passiv roll ombord. Enligt strategin handlar detta i första hand inte om praktiska hinder, utan om normer, traditioner och kultur inom båtlivet.

Tillgängligheten begränsas också av långa köer till båtplatser i storstadsregionerna, få handikappanpassade hamnar och ett mycket lågt intresse för båtpooler – endast två procent uppger att de är intresserade av sådana lösningar.

Myndighetens målbild för 2035

Transportstyrelsen sammanfattar sin vision i formuleringen: ”Ett båtliv för framtiden – säkert, miljövänligt och tillgängligt för alla!”

Till år 2035 ska, enligt strategin, antalet omkomna och allvarligt skadade i fritidsbåtsolyckor fortsätta minska. Äldre tvåtaktsmotorer ska vara utfasade, användningen av eldrift och fossilfria bränslen ska ha ökat kraftigt, och ett fungerande nationellt system för båtskrotning ska vara på plats. Myndigheten pekar även på en ambition om ökad jämställdhet vid rodret samt klimatanpassade hamnar som bättre klarar översvämningar och extremväder.

19 konkreta åtgärder

För att nå målbilden presenteras 19 konkreta åtgärder för ett mer hållbart båtliv som Transportstyrelsen tagit fram tillsammans med Sjösäkerhetsrådet och Båtmiljörådet. De är fördelade över fyra områden:

Utökat samarbete:

• Inrätta årligt forum för hållbart båtliv
• Lyfta kvinnliga förebilder i media och sociala kanaler
• Nordiskt samarbete mellan myndigheter

Information och kommunikation:

• Kommunikatörsnätverk för samordnade budskap
• Kommunikationsplan från Transportstyrelsen
• Marknadsföring av frivilliga utbildningar
• Information om efterkontroll vid avregistrering

Analyser (genomförs till 2035):

• Obligatoriskt båtregister?
• Flytvästlag?
• Obligatoriskt förarbevis?
• Förbud mot biocider i bottenfärg på småbåtar?

Övriga åtgärder:

• Förbättra Strada-rapportering (olycksstatistik)
• Införa producentansvar för nyproducerade båtar
• Stimulera miljövänliga bränslen
• Klimatanpassa utsatta hamnar
• Minska TBT-spridning från gamla färglager
• Öka medvetenheten om undervattensbuller
• Delta aktivt i EU:s fritidsbåtsdirektiv
• Delta i standardiseringsarbete (SiS och ISO)

Frivillighet och samverkan i fokus

Transportstyrelsen understryker att stora delar av fritidsbåtlivet är oreglerat, vilket gör frivilliga beteendeförändringar hos båtägare centrala. Strategin bygger därför på samverkan snarare än snabba regeländringar.

Arbetet ska följas upp årligen, med större utvärderingar planerade till 2030 och 2035. Strategin är tänkt att fungera som ett gemensamt avstamp för alla aktörer som påverkar svenskt båtliv – från myndigheter och organisationer till bransch och båtägare.

Här hittar du rapporten: https://www.transportstyrelsen.se/sv/om-oss/publikationer-och-rapporter/rapporter/rapporter-inom-sjofart/inriktning-for-ett-hallbart-batliv-2035/

Läs mer:

Båtnytt

Transportstyrelsens nya vision för ett hållbart båtliv

Båtnytt

Europas bästa segelbåtar 2026 korade

Båtnytt

De 25 mest lästa artiklarna 2025

Båtnytt

Xshore AB hotas av konkurs