Med det stora kapellet nedfällt, förvandlas Saga 27:ans vardagsrum snabbt och lätt till en lika rymlig uteplats med solterrass, där hela familjen kan njuta utan att behöva trängas. Foto: Joakim Hermansson

Testarkiv

Saga 27 – en storsäljare i 50 år

Saga 27 är en riktig klassiker. Den har byggts i ofattbara 5 000 exemplar och utnämnts till alla tiders norska motorbåt. För Markus Holm och Malin Samuelsson med barn betyder den frihet och avkoppling.

Text: Joakim Hermansson • 2022-04-08

Den här artikeln publicerades i Praktiskt Båtägande #6 juni 2019

Saga 27 måste väl ändå vara något av klassikernas klassiker. Norrmannen Asbjörn Drageseth ritade snipan med sitt klinkskrov redan i slutet av 1960-talet, byggde den tillsammans med brodern Wald hemma i Selje på den norska västkusten, och premiärvisade den 1969 på båtmässan Sjøen for alle i Oslo. Sedan dess har Saga 27 överlevt både upp- och nedgångar i båtbranschen, klarat ett par konkurser för Saga Boats och uthålligt stått emot alla intryck från moderna trender.

Ända fram till efter millennieskiftet tillverkades den omåttligt populära snipan, och den har nått helt ofattbara 5 000 exemplar. Det är inget annat än makalöst, och därför känns det inte alls underligt att Saga 27 också utnämnts till alla tiders norska motorbåt av den norska tidskriften Båtliv.

För paret Markus Holm och Malin Samuelsson från båtbyggarorten Henån innebär deras Saga 27 friheten att ganska lättvindigt och avslappnat kunna komma ut på sjön. Malin har konverterat från en bakgrund med husvagnsliv, och eftersom båten sedan 1999 varit i Markus föräldrars ägo har han mer eller mindre vuxit upp med den. De senaste fem åren har han fått rå om den själv. Under tiden har familjen plussats på med dottern Alicia och hennes lillebror Filip, men någon platsbrist är det inte i den synnerligen välutnyttjade åttametersbåten.

– Vi hade en Karlskronaviggen tidigare, men den räckte inte alls till när barnen kom, konstaterar Markus med en huvudskakning.

LÄS MER: Saga 27 – En norsk framgångssaga

Ursprungligen gick just det här exemplaret som fiskebåt på Ålands hav, där bränsletanken på 300 liter kom väl till pass. Därifrån kom den via en ägare i Tyresö, och Markus uppväxtort Askersund vid Vättern, till den salta västkusten. Här kan den lite rundnätta skrovformen bidra till att Saga 27 rullar en del, men det är mest besvärande när sjön kommer in från sidan.

– Det klarar sig om man kör förnuftigt, men visst kan det vara lite onödigt spännande att passera till exempel Islandsberg och Stånge Huvud, skrattar Markus och tillägger att bränsleförbrukningen inte är mycket att orda om.

– Nej, den dricker väl en halvliter per sjömil när vi marschar sju knop, och det är ju inte så farligt. För tre år sedan tankade jag 150 liter och i år blev det 80, så jag får kanske tanka nästa år igen!

En förklaring till de fina siffrorna är trimplanet i aktern, som gjorde en halv knop på farten och minskade rullningen betydligt. Investeringen i en sprillans ny Vetusmaskin, som nyligen fick ersätta originalmotorn Volvo Penta MD3B, har också bidragit. Motorbytet var en smal sak för Markus som gått båtbyggarskolan i Henån och försörjer sig som marintekniker.

– En helg byter väl de flesta lätt motor på, men jag körde på och fick det gjort på åtta timmar, berättar han nöjt.

– Nu räcker det att öppna motorluckan en gång om året, medan farsan hade huvudet där nere för jämnan.

Med barnvagnen säkert surrad under ett överdrag uppe på däck, sparar familjen plats ombord på sin Saga 27. Stora rutor ger både god utsikt och härligt ljusinsläpp. Foto: Joakim Hermansson

Interiör: Tre rum och kök

Med två separata hytter i båtens ändar och ett stort vardagsrum med pentry i mitten är Saga 27 som gjord för njutningsfullt familjeliv i skärgården. Förpiken känns luftig och rymlig, med flera stora fönsterrutor som försetts med skira gardiner för att minska insynen men ändå släppa in ljus. Här ryms klädskåp och två längsgående soffor, och mellan dem en bordsskiva som kan justeras i höjdled längs aluminiumstöttan under däck. Kör upp skivan mot däck för att ge bättre svängrum i hytten, och ner i kojnivå för att erbjuda totalt tre vuxna sovplats.

Under durkluckan har Markus Holm installerat en 25-liters varmvattenberedare, som mer än väl täcker hela familjens behov för disk och dusch.
– Vi har också en 150-liters vattentank längst fram i förpiken, där den ligger helt ur vägen. Visserligen hindrar den oss från att sätta in bogpropeller, men det har jag ändå aldrig känt något behov av, säger han.

I förpiken finns även ingången till toaletten, som är belägen på styrbordssidan strax för om förarplatsen. Utrymmet är inte det största vi sett, men ändå helt okej för en åttametersbåt, och här märks återigen att det är ett fullblodsproffs på båtmekande som äger just den här snipan. Det är nog inte många av de tusentals byggda Saga 27:orna som har en stor toalettstol av porslin, med elektrisk spolning, men en sådan har Markus försett familjens båt med. Dessutom finns varmt och kallt tryckvatten att tvätta sig med, både här och på badbryggan i aktern.

Akterhytten följer snipans rundade form och kan med alla dynor utlagda bäddas till en gigantisk bädd för hela familjen. Eller så finns här gott om plats för lek och stoj på dagarna, om vädret skulle vara för trist ute. Uppe i ”vardagsrummet” mellan sovhytterna kan kapelltaket istället fällas ner vid solsken och upp vid regn, då det erbjuder full ståhöjd för alla som är under cirka 180 centimeter långa.

Styrbordssidans matplats är dock knappt tillräcklig för en tvåbarnsfamilj, men om man tränger ihop sig och adderar en extra stol vid bordsändan så fungerar det trots allt. Pentryt döljer sig på babordssidan under passagerarstolen, och när den fälls ner bildar undersidan en av två välbehövliga bänkytor. Diskho och kylskåp finns här också, liksom ett tvålågigt spritkök.

–Farsan hade stor respekt för gasol, så han rev ut både spis och kyl som gick på det. Därför har vi nu en eldriven kyl och eldar med sprit i spisen, förklarar Markus.

–Visst kan jag sakna en ugn emellanåt, men om vi sågar ut för det så missar vi ju en stor del av bestickskåpet istället, funderar Malin.

Förarplatsen ger en upphöjd känsla och är inte alls tokigt utformad. Föraren sitter skönt på en väl stoppad och stadig stol, med det rejäla gas- och växelreglaget tronande uppe på den svarta instrumentpanelen. Härifrån ser man allt som händer runtomkring, och kan ändå samtidigt följa med i familjelivet ombord.

Saga 27
När bordet i den förliga hytten i Saga 27 inte används kan det skjutas upp i taket längs aluminiumstöttan. Det ger då bättre svängrum för de båda vuxna som kan bo här. Foto: Joakim Hermansson
Saga 27
Vid otjänligt väder är det skönt att kunna kura ihop under det väl tilltagna kapellet, med ståhöjd för alla som är under cirka 180 centimeter. Styrbordssidans matplats är knappt tillräcklig för en tvåbarnsfamilj, men om man tränger ihop sig och adderar en extra stol vid bordsändan så fungerar det trots allt ombord på Saga 27.
Saga 27
Pentryt på Saga 27 döljer sig på babordssidan under passagerarstolen, och när den fälls ner bildar undersidan en av två bänkytor. Tvålågigt spritkök, diskho och kylskåp finns här också.

Exteriör: Klassiska former för en snipa

Det norska Vestlandet med sina fjordar och fjäll är oändligt vackert, men kan också vara bistert för sjöfarare. Här skapades den gamla Vestlandssnipan som Asbjörn Drageseth har hämtat mycket av inspirationen till Saga 27 ifrån. Aktern är rundgattad precis som det ska vara på en äkta klassisk snipa, vilket inte bara ger gott om plats i akterhytten, utan också god bärighet. Trots att Saga 27 plastats i väl tilltaget enkellaminat är båten som sniptraditionen bjuder också byggd med klinkveck, som ska minna om svunna tiders fribord av kraftiga furuplankor. Inredningen styvar upp hela konstruktionen, som känns tung och stabil.

– Det hörs inte ett knakande eller knäppande i båten ens när vi kör i ordentlig sjö. Moderna båtar kan ju knarra bara man smyger runt i strumplästen i dem, säger Markus Holm.

Redan när man kliver upp framme i stäven känns att snipan är genomtänkt, med det kraftiga rostfria räcket som sveper i en elegant båge runt fördäcket, och erbjuder både trygghet och säkerhet.

– Jag tycker det är väldigt smidigt både att hoppa i land och kliva ombord här, bekräftar Malin Samuelsson, som vant sig av med tidigare husvagnssemestrar till förmån för båtlivet.

– Nu kan hon till och med dörja makrill, berömmer Markus som själv har dragit upp 400 av de grönsvartglänsande fiskarna under sommaren.

Ankarboxen är asymmetriskt placerad på båtens styrbordssida, och snett akter om den leder fördäcksluckan ner till förpiken. Den vägen in i båten är dock inte nödvändig att ta eftersom breda skarndäck och välplacerade grabbräcken i skönt rundat trä på hyttens båda sidor gör det lätt att förflytta sig längs båten även med uppfällt kapell. Alla exteriöra trädetaljer har nyss fått lite extra kärlek och skiner av högglanslack i många lager.

Uppe på hyttaket ligger barnvagnen ur vägen och säkert surrad under ett vattentätt överdrag, istället för att stjäla plats någonstans nere i båten. Taket på styrhytten är gjort av kapellväv, med insydda lattor som hindrar fladder eller vattenpölar, och kan smidigt vikas åt sidan för att släppa in ljus och luft.

– Det är verkligen skönt att kunna sticka upp huvudet och köra båten, tycker Markus.

Med det stora kapellet nedfällt, förvandlas snipans vardagsrum snabbt och lätt till en lika rymlig uteplats med solterrass, där hela familjen kan njuta utan att behöva trängas. Klättrar man sedan över akterhytten, eller kliver på skarndäcket på sidan av den, kan man också njuta av salta bad från den specialbyggda och ovanligt stora badplattformen. Från de snyggt högglanslackade träribborna är det enkelt att kliva tillbaka upp i båten igen, eftersom de rostfria stöttorna som håller plattformen också fungerar som räcke och håller fast det enda trappsteget. Ankaret vilar på ena kanten och är inte i vägen, men Markus Holm är inte helt nöjd ändå:

– Nej, ett ankarspel skulle vara ännu bättre, och en fin hjälp när vi lägger till i naturhamnar, säger han.

Saga 27
Taket på Saga 27:ans styrhytt är gjort av kapellväv, med insydda lattor som styvar upp det, och kan smidigt vikas åt sidan för att släppa in ljus och luft. Markus Holm står gärna och kör. Foto: Joakim Hermansson
Saga 27
Saga 27 sätter säkerheten först. Framme på fördäck sörjer ett kraftigt rostfritt räcke i en båge runt båten för att det känns tryggt och säkert att ta sig i land eller ombord. Däcksluckan leder ner i förpiken.
Saga 27
Den snyggt lackade plattformen i aktern på Saga 27 underlättar baden betydligt för alla i familjen. De rostfria stöttorna är både räcke att häva sig upp med, och hållare för trappsteget.

Besiktningsmannen Stephan Birke om Saga 27:

Saga 27

När jag tänker på Saga 27 så tänker jag först och främst att det är en väldigt klassisk båt, men att den också kanske till slut börjar närma sig att gå ur tiden. När den kom i slutet av 1960-talet var Saga 27 en förträfflig familjebåt, med ungarna bak och föräldrarna i fören, men sedan dess har ju kraven förändrats en hel del. Jag kan tänka mig att många av dagens yngre är tveksamma till utseendet och vill ha någon båt som ser häftigare ut. Därför tror jag att det främst är äldre som väljer en Saga 27 idag, kanske för att de har tröttnat på att segla, eller tycker att det är för jobbigt att hålla på med en större båt.

Saga 27 är mycket sjövärdig, trygg och säker, men den rundade skrovformen gör att den kan rulla sanslöst mycket, och då blir det inte så roligt att hålla på, den blir obehaglig men aldrig farlig att åka med. För gemene man är den nog mer av en inomskärsbåt, men det beror då mer på att det ska vara bekvämt att åka med den än att den inte skulle klara av värre sjö i ytterskärgården. För dem som kör runt i en Saga 27 måste resan också vara viktigare än målet, eftersom den maxar på omkring 8 knop, men helst inte ska köras över 6,5 knop för att den gräver ner sig då.

Snipan är generellt väldigt välbyggd, med tidlös inredning och inget som rasar ihop eller kräver extra försiktighet. Saga 27 är gedigen norsk kvalitet, men jag har på några exemplar upplevt att den kan ha lite väl tunt plastlager runt kölen. Jag minns speciellt ett helt vanligt dieselläckage som förstörde halva båten för att det lyckades leta sig rakt igenom plastskiktet. Den gången fick vi gjuta upp en ny köl, eftersom det var helt omöjligt att reparera den gamla. Att Saga 27 funnits så länge gör också att man alltid måste ha ett motorbyte med i kalkylen, om det inte redan är gjort förstås. Om jag minns rätt hade den en Volvo Penta MD2 från början, och varje minut en sån går nuförtiden är definitivt på övertid.

Över huvud taget måste man tänka på att Saga 27 inte är någon nyare båt, även om jag hört talas om att den fortfarande kan specialbeställas från varvet. Kolla alltid hjärtstocken och andra delar av styrningen så att det inte är glapp där, för vartenda glapp på drivlina och styrning inverkar ju på manöveregenskaperna och kan ge missljud och vibrationer i hela båten. I låga hastigheter kan det vara lite krångligt att lära sig att lägga till, för den raka axeln gör att båten går dit propellerrotationen drar båten, och inte dit man lägger rodret. I alla fall inte så länge man inte har tillräckligt med fart. Jag vet många som har satt in bogpropellrar för att lättare kunna backa.

LÄS MER: Besiktningsmannens utlåtande från 2014


Text: Joakim Hermansson • 2022-04-08
TestarkivTesterBåtklassikerKlassikernSaga 27Test
Scroll to Top