Glöm inte ankarsignalen

Att ankra och ligga på svaj kan vara ett bra alternativ till att förtöja vid en ö eller kaj. Förutom bra ankare, kätting, lina och själva tekniken för att få ankaret att fästa finns det andra frågor som dyker upp i samband med ankring och att förtöja vid boj. Ingen vill ju bli påkörd när båten ligger på svaj. Inte heller vill någon riskera böter om sjöpolisen dyker upp.

Transportstyrelsen berättar i en artikel att när svajankrade båtar blir påkörda är det vanligen av motorbåtsförare med lokalkännedom som, i nattens mörker, är på väg hem och överraskas av att det ligger en båt ankrad på ett oväntat ställe och utan ankarljus. Ett allvarligt fall inträffade 2013 på västkusten där en styrpulpetbåt körde in i aktern på en ankrad segelbåt med svåra personskador och materiella skador som följd. En annan allvarlig olycka inträffade utanför Möja 2011 då en motorbåt i hög fart rammade en ankrad segelbåt. Två personer skadades, och de materiella skadorna blev stora.

Ankra rätt och med korrekt lanternföring så kan du sova lugnt. En ankarlanterna på natten och ett ankarklot på dagen visar att du ligger för ankar och inte är skyldig att väja för andra båtar. Andra måste alltså väja för den ankrade. Våra källor är Transportstyrelsens och Sjöfartsverkets anvisningar samt Sjöräddningssällskapet.

Vem ska ha ankarlanterna?

Alla båtar och fartyg under 50 meters längd som ankrat upp ska ha ett ankarljus nattetid, det vill säga när det är mörkt. Fartyg längre än 50 meter ska ha två sådana, så har du en riktigt stor båt gäller det dig. Men ingen regel utan undantag, en båt under 7 meter är nämligen befriad från kravet – i vissa fall. Om den ligger för ankar på en plats ”som ej ligger i eller i närheten av en trång farled eller ankarplats eller inom farvatten som normalt kan trafikeras av andra fartyg” måste inte båten ha ankarlanterna.

Det gäller inte bara småbåtar, för i ett tillägg till bestämmelserna (bilaga 2, § 7.8) står det dessutom så här, och utan 7-metersregel: ”Fartygsljus eller signalfigurer behöver inte visas på fartyg till ankars i hamnar som i sjökort eller seglingsbeskrivningar redovisas som båthamn eller på fartyg till ankars på annan plats som är skyddad från trafiksäkerhetssynpunkt.”

Ankrar man på en plats där andra båtar ofta passerar är det alltså nödvändigt med ankarlanterna för alla, men enligt tillägget är så inte fallet i hamnar och trafikskyddade vikar.

Ankarlanternans beskaffenhet

Det ska vara ett vitt runtomlysande ljus som syns minst två sjömil bort i klar sikt. Ett prydnadsljus eller mobiltelefonens inbyggda ficklampa räcker alltså inte till för att räknas som ankarlanterna.

Placering

Några menar att ankarlanternan ska sitta längst upp i masten, och det verkar som att det är en regel som gäller på större fartyg. Många segelbåtar har den därför i masttoppen. De flesta källor säger dock att ankarljuset ska placeras ”där den syns bäst”, vilket för fritidsbåtar inte nödvändigtvis innebär längst upp.

Transportstyrelsen rekommenderar att ankarlanternan placeras så lågt som möjligt utan att den blir skymd av båtens överbyggnader och annat. En lanterna i masttoppen kan nämligen vara svår att urskilja mot en stjärnhimmel eller bakgrundsljus från land. På riktigt nära håll syns den inte alls.

Kanske en extra?

Har du ankarlanternan i masttoppen så tänd gärna även någon lampa längre ner, kanske däcksbelysningen, discokulan eller vad som helst som gör att båten syns lättare för ovana mörkernavigatörer.

På min egen Bavaria finns ankarlanternan traditionsenligt cirka 17 meter upp. Men efter att många gånger nattetid ha stävat in i laguner med ankrade båtar med ankarlanternor en förvillande bit upp i himlavalvet har jag själv börjat använda en lös, batteridriven, vit och runtomlysande extralanterna som fästs i en liten stropp under bomnocken. Där syns den mycket väl runtom, förutom att den kan skymmas av masten lite grann men bara väldigt lite. Tack vare dess led-diod varar batterierna flera nätter.

Ankarklot

Enligt internationella sjölagar ska alla fartyg som ankrat föra ett svart ankarklot dagtid. Det gäller i de flesta länder. Klotet ska enligt reglementet för större fartyg ha en diameter av minst 0,6 meter, men för fartyg under 20 meters längd är det godkänt att ha klot som är mindre än så. En svart fotboll kanske kan funka om inget annat hittas.

De flesta klot som används och som säljs i handeln är i själva verket inte alls klot utan två cirkelformade skivor som monteras i kors så att det på håll ser ut som ett klot, och det är helt okej. Men det ska ändå vara ett klot som är upphissat, en rund svart cirkel insydd i ankarseglet räcker inte.

Sjöfartsverket skriver: ”Fartyg med längd under 12 meter är i svenskt inre vatten enligt SjöTK 2 kap. 12 § befriat från att: föra signalfigurer.” Det kan också bero på att många fritidsskeppare på över 12 meter långa båtar helt enkelt inte känner till regeln, eller struntar i den. Då är det upp till sjöpolisen att bedöma påföljd, om de upptäcker det.

Ankarsignal vid bojförtöjning

De flesta som lämnar sina båtar vid en egen boj i hemmaviken har varken ankarlanterna eller klot. Svaret från Transportstyrelsen visar att det i de flesta fall är helt okej: ”Någon regel som särskilt beskriver detta finns inte. Svaret torde vara att det inte är nödvändigt att följa reglerna om ankarsignaler för bojförtöjda fartyg. Det går att hävda att förtöjning vid boj inte är ankring.”

Om man förtöjer vid en av Kryssarklubbens bojar ute i skärgården är det troligtvis inget krav på ankarlanterna eftersom det nästan alltid är i trafikskyddade vikar. Men återigen, för ens egen säkerhet kan det ändå vara bra att tända lanternan för att inte bli påkörd av någon trött och oförsiktig mörkernavigatör.

Gärna led-lampor, men riktigt vita

Så långt PB:s reporter kunnat gräva fram går det bra med led-lampa i ankarlanternan. De har fördelen att de inte drar så mycket ström som glödlampor gör. För just ankarlanternor är kravet att det ska vara ett vitt ljus, och det är ju lätt att åstadkomma med en led-diod. Tänk bara på att det verkligen är vitt och inte något annat. En färgtemperatur på runt 4 000–5 000° kelvin, K, brukar räknas som vanligt vit. Lysdioder med hög färgtemperatur, 6 000° K eller mer, uppfattas ofta som blåaktigt, medan 2 500° K och mindre blir gulaktigt.

Se upp med led-lampor i andra lanternor!

I båtens andra lanternor kan det vara kinkigare med led-lampor eftersom de lyser med en frekvens som i vissa fall bryts till en annan nyans när de passerar ett färgat glas, som i babords- och styrbordslanternorna. På en av mina lanternor bytte jag ut glödlampan till en led-insats för att spara ström, med resultatet att den lyste blått istället för grönt, inte bra. Men i handeln finns lanternor med glas som är gjort för just led-lampor, och de lyser troligtvis som de ska. Det kan vara bra att dubbelkolla.

Ljudsignaler oftast inte nödvändiga

Enligt sjöfartsreglerna ska ljudsignaler ges vid ankring: ”På ett fartyg till ankars ska man med högst 1 minuts intervall ringa hastigt i fartygsklockan i ca 5 sekunder.” Ett tillägg säger i och för sig att fartyg under 20 meters längd inte är skyldiga att avge de klocksignaler som föreskrivs, de kan avge något annat lämpligt ljud. Men ändå ljudsignal.

Kan det verkligen vara nödvändigt? Att ringa i en klocka eller tuta var och varannan minut i en lugn vik där folk vill sova gott i sina båtar blir ju inte populärt. Svaret från Transportstyrelsen är lugnande, vilket PB:s reporter först missade att se: ”Ljudsignaler ska avges i eller nära ett område med nedsatt sikt (och endast då).” Alltså behövs normalt inga ljudsignaler, bara man inte ankrar i eller nära en farled i dålig sikt. Så tuta inte på natten i den mysiga ankringsviken.

Böter vid brott mot regler gällande lanternor

Kustbevakningen skriver på sin hemsida vilka bötesbelopp som gäller. Att bryta mot sjövägsreglerna om lanternor, signal eller trafikseparering ger 1 200 kronor i böter, och att ankra där det är förbjudet medför 1 000 kronor mindre i plånboken.

Kom ihåg dagersymbolen!

När segelbåtar har seglen uppe men även puttar på med motorn brukar det kallas att motorsegla. Detta är naturligtvis helt okej, men enligt sjölagarna ska en uppochnedvänd svart kon hissas upp som dagersymbol. Den får då formen av en tratt. Detta för att visa andra fartyg att motor används och att farkosten därmed räknas som motorbåt och lyder under väjningsreglerna för sådana.

Båtar under 12 meter är dock undantagna från kravet på dagersymboler. Men bara i Sverige! I omgivande länder, speciellt i Tyskland och Nederländerna berättar många långseglare, är myndigheterna stränga och ser inte mellan fingrarna med underlåtenhet att hissa dagersymboler. Så ska du utomlands, ta med klot och kon. Och vänd konen rätt, för om spetsen istället pekar uppåt betyder det att du har fiskeredskap längre än 150 meter ut från båten.

Som vi sett är fritidsbåtar undantagna från flera av de internationella sjövägsreglerna om ankarlanterna, ankarklot, motorseglartratt etcetera. Tänk bara på att det endast gäller på svenskt inre vatten, alltså det vatten som finns innanför baslinjerna inklusive alla svenska sjöar och vattendrag. Baslinjer och inre vatten finns inte längs den skånska kusten och i Öresund, varför dessa specialregler inte är giltiga i de områdena.

De internationella sjövägsreglerna finns publicerade i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjövägsregler (2009:44). Här återfinns också i en bilaga de tillägg och undantag till de internationella reglerna som gäller på svenskt sjöterritorium.

Läs mer:

Klassikern

Klassikern: M 46 – pånyttfödd

Båtexpert Lars Lundbladh

Mer från mässan Mets

Resmål

Resmål: Shetlandsöarna

Artiklar

6 båtägare: Så använder vi flytväst