Propellerskolan del 1 – rätt fart framåt

Din propeller är länken mellan motor och vatten. Eftersom båtmotorer oftast bara har en växel framåt är det därför av största vikt att propellern är anpassad för att ge båten de egenskaper du önskar. Har din båt en tendens att överplana och stampa sig fram i vattnet? Det kan åtgärdas med en propeller med kraftigare ”rake”. Eller har du svårt att komma över planingströskeln när du drar ring eller wakeboard? Det kan åtgärdas med byte till en propeller med lägre stigning. Kort sagt, de flesta av båtens egenskaper kan förändras genom att byta till en propeller som är optimerad utifrån båtens vikt och prioriterade fartläge, men framför allt användningsområde. 

Det finns mycket att vinna på att välja rätt propeller till en planande motorbåt, både när det gäller manöverförmåga och bränsleekonomi. ”Men jag kör ju med originalpropellern som följde med båten, den bör väl redan vara optimal?”, invänder du kanske. Nja. Den kan vara det, men det är långt ifrån säkert. Är propellern optimerad för att åka snabbt med bara ett par personer ombord eller för att gå ekonomiskt med semesterpackning och hela familjen i båten?

I bästa fall har båtleverantören gjort empiriska tester, men är motor-propeller-kompositionen gjord efter båtens katalogvikt är sannolikheten stor för att propellern valts för att nå så hög toppfart som möjligt med en lätt packad båt. Med full bränsletank, semesterpackning och flera personer i båten kan den verkliga vikten vara många hundra kilo hög­re, vilket ger resultatet att motorn underpresterar.

Maximalt varvtal 

För att ta reda på om din propeller är anpassad efter hur du använder din båt behöver du först titta i instruktionsboken och leta upp motorns rekommenderade maximala varvtal. Det brukar anges som ett intervall, exempelvis 5 500–6 000 varv per minut på en bensinmotor, och går under benämningen WOT RPM (wide open throttle, revolutions per minute) eller bara max RPM. Med den kunskapen är det bara att ge dig ut och testa båten under de förhållanden du vill optimera den för, beträffande vikt. 

Når varvtalet upp till övre halvan av detta intervall vid full gas och helt uttrimmat drev är kombinationen bra. Når du över rekommenderat maxvarvtal ökar motorslitaget och bränsleförbrukningen, vilket i värsta fall kan leda till motorhaveri, på grund av ökat tryck och temperatur. Når du däremot inte upp till det rekommenderade maxvarvtalet får motorn jobba onödigt hårt, vilket faktiskt också ökar både slitage och bränsleförbrukning vid långvarig körning. Det kan jämföras med att köra en bil i uppförsbacke med för hög växel. Vid över- eller undervarv behöver du därför byta propeller. 

Diameter och stigning 

Det mest grundläggande när det gäller propellerdesign är diameter och stigning. Diametern är precis som det låter – storleken på den yttre cirkel som propellern ritar upp med bladens ytterkanter när den roterar. Ett enkelt sätt att mäta diametern på en propeller med ojämnt antal blad är att mäta propellerns radie från navets centrum till ett av bladens ytterkanter. Dubbla det måttet och du har diametern. Kom ihåg att propellermått alltid anges i tum. Till exempel 14 x 15 LH som betyder 14 tums diameter, 15 tums stigning, rotationsriktning vänster (LH = left hand). 

Diametern brukar sällan ändras eftersom den bestäms ut­ifrån växelhusets storlek. Men fyrbladiga propellrar har en större total bladarea än trebladiga, vilket gör att man brukar behöva gå ner en tum i stigning i samband med byte från tre till fyra blad. Stigningen är den teoretiska sträcka som propellern skruvar sig framåt under ett helt rotationsvarv. Observera att det handlar om just den teoretiska sträckan. I verkligheten slirar propellern alltid i vattnet, vilket bidrar till en dragkraft på bladens baksida (den sida som är riktad framåt i båtens riktning).

Vi återkommer till detta i nästa del av serien, under rubriken ”slip”. Stigningen är alltså relaterad till bladens vridning gentemot navet och axeln. Ju större vridning på bladen, desto högre stigning. Man kan jämföra propellerstigning med gängorna på en skruv som skruvas ner i en träbit. Ju högre stigning, desto längre ner åker skruven för varje varv. Om propellerbladen är kupade så att stigningen är högre där vattnet lämnar propellerbladet kallas det progressiv pitch. Det ska inte förväxlas med cup, som är en stukning i bladkanten, mer om det längre fram.

Toppfart vs acceleration

Generellt kräver en effektstark motor i kombination med tung båt en större propellerdiameter för att få ut kraften i vattnet, medan en lätt och snabb båt med fördel kan använda en mindre propellerdiameter som ger lågt motstånd i vattnet. Att använda en propeller med onödigt stor diameter till en effektsvag motor resulterar i att en väsentlig del av energin försvinner i friktionen när propellern snurrar.

Därför blir det mindre energi kvar till den kombinerade tryck- och dragkraft som för propellern framåt. Eftersom diametern begränsas av växelhuset är det sällan man gör några större förändringar där. Förutsatt att diametern är densamma ger en hög stigning i allmänhet högre toppfart och sämre acceleration, medan en lägre stigning ger lägre toppfart och bättre acceleration. En båt som ofta lastas tungt eller till exempel används för att dra vattenskidåkare går bäst med en propeller med låg stigning och gott om kraft i det låga fartområdet, för att snabbare ta sig upp i planingsfart. 

Beroende på om motorn når upp till det rekommenderade maximala varvtalet som tillverkaren specificerat kan stigningen behöva justeras. En motor som övervarvar behöver en propeller med högre stigning medan en motor som inte når upp till rätt varvtal kräver en propeller med lägre stigning för att prestera optimalt. 

Hur du provar ut detta steg för steg går vi igenom i ett senare avsnitt av denna serie. Nästa gång får du lära dig om hydrodynamik, slip och kavitation.

Läs mer:

Båtnytt

Candela C-8 körde Stockholm–Åland

Tester

Minitest: Toptex – nydanande presenning

Artiklar

Hamnar för höstens båtliv

Tester

Test: Sting 580T – vass i vågorna