Test: Sting 580T – vass i vågorna

Sting är Nordkappkoncernens ”lågprismärke”, och 2023 lanserades först Sting 580S, en ny, nästan sex meter lång styrpulpetbåt. I slutet av året kom sedan ytterligare en nyhet på samma skrov. 580T delar den mesta tekniken med S-modellen, men har en annan inredningslösning. Det är något som blir allt vanligare i båtbranschen – man bygger en plattform och använder sedan den till båtar med olika profil. Ett av båtfolkets charmerande drag är ju att de vill ha allt ordnat precis efter sina egna behov.

Det bidrar de två 580-modellerna till, för även om de har helt uppenbara likheter, så ger de olika inredningsalternativen att det uppstår tydliga skillnader mellan S- och T-modellerna. 580S har en ganska möblerad inredning, medan T-modellen är tämligen öppen, framför allt i fören. T-modellens två konsoler motsvaras av S-modellens enda, centrerade. Aktersoffan är likadan. Där S har en tvåsitsbänk bakom konsolen har T en stol bakom varje konsol.

Så långt är allt ganska likt, men det är för om konsolen som de stora skillnaderna ligger. I S-modellen är det en sittbänk framför konsolen och en bekväm dyna att sitta på i fören. Det går också att fylla ut utrymmet mellan fören och bänken framför konsolen med en dyna, som skapar en större solbädd.

580T nöjer sig med plattformen i fören och en mer öppen durk i båtens främre del. S-modellen kan sägas vara mer inriktad på umgänge, medan durkutrymme är mer prioriterat i T, till fördel för exempelvis fritidsfiskare. Sting 580T påminner om de bowriderliknande styrpulpetbåtarna med dubbla konsoler, som framför allt finländska båtproducenter har gjort många av. Men Sting 580T har varken dörr mellan konsolerna eller sittbänkar i framkant av dessa, något som brukar känneteckna dessa båtar. Här ska det vara öppet och praktiskt.

Den tämligen blåsiga och kyliga höstdag jag är ute och testar båten är jag nästan böjd att inte hålla med om den prioriteringen. Det hade i alla fall blåst mindre på mig med en dörr mellan konsolerna och ett annat slags vindskydd, som skyddade mer runtom förarplatsen. Här erbjuder Sting ett litet kapell med vindruta, som går att veckla ihop mot styrbords sida. Det behöver då inte tas bort helt.

Fördelen utan dörr är att konsolerna kan vara bredare, och man slipper gnissel och slammer från en antingen öppen eller stängd dörr under gång. Passagen är inte heller bredare än att en vuxen person bör gå sidledes igenom. Är man lite bred över rumpan, som undertecknad, slår man lätt i konsolerna på endera sidan.

Själva konsolerna känns ganska höga och vindrutorna upplevs som små på förar- respektive navigatörsplatserna. Det är kanske inte något stort problem, men känns ovant. En fördel är att det vid förarplatsen finns gott om plats för knappar, reglage och plotter på nästan nio tum. Dessutom blir ergonomin bra, något som är Nordkapp- och Stingdesignern Espen Thorups signum. Det är som alltid lätt att hitta en bra sittställning, med reglage och ratt på behagligt avstånd.

På babords sida finns ett stort stuvfack framför navigatörskonsolen. Aktersoffans disposition är, i likhet med den i 580S, anpassad för att underlätta passage till och från akterområdet och vid iland- och ombordstigning. Tyvärr medför det att det bara finns ryggstöd i mitten av soffan, och därmed bara bekväm sittplats för två personer. Det innebär fyra sittplatser i en båt avsedd för sex personer, något som verkligen understryker den stora skillnaden i layout mellan S- och T-modellerna.

Kulingen och de ganska kraftiga kastvindarna sätter den här förhållandevis lilla båten på rejäla prov. Vinden piskar upp vågor på dryga halvmetern. Nordkapp- och Stingbåtar i den här storleken har ofta haft körglada skrov, och 580T följer den traditionen. Båten är relativt slank och klyver vågorna på ett stabilt sätt.

Under rådande förhållanden är jag glad över att planingströskeln inte är så hög, så att det går att köra komfortabelt i 10–15 knop. Vill man gasa på hårdare än så är båten med på noterna, även om det hoppar och studsar lite.

I utrustningslistan saknas trimplan, vilket är synd. De hade till exempel behövts när en något rundhyllt vuxen person sitter ensam i båten på styrbords sida och kämpar mot sjö och vind från den sidan. Då lutar båten kraftigt och det kommer in en del vatten i cockpit. Även i lugnare och varmare sommarväder skulle man värdesätta trimplan som motvikt till den tendensen.

I aktern sitter Mercurys fyrcylindriga 115-hästarsmotor, och med den kommer vi som mest upp i 39 knop. Det stämmer väl med den sportiga körupplevelsen, och dessa Mercurymotorer har ännu en fördel jämfört med de flesta av konkurrenterna: De går nämligen överraskande tyst och lugnt, både i sakta mak och när varvtalet ökas markant. Det kanske inte är det första du tänker på när det gäller en båt i den här storleksklassen, men det gör under för komforten ombord.

Läs mer:

Klassikern

Klassikern: M 46 – pånyttfödd

Båtexpert Lars Lundbladh

Mer från mässan Mets

Resmål

Resmål: Shetlandsöarna

Artiklar

6 båtägare: Så använder vi flytväst