Borde bredd avgöra priset i gästhamnar?

En gästhamnsnatt i en större gästhamn i Sverige kan kosta allt från en hundring till över tusenlappen per dygn. Det som avgör prisnivån är i första hand läget, där populära hamnar på västkusten och i Stockholms skärgård är dyrast.

Men även båtens längd är i de flesta fall avgörande för hur mycket man får betala för en gästhamnsnatt. Det innebär att den som åker ensam i en spartansk, låg och långsmal båt betalar mer för gästhamnsplatsen med tillhörande service än en kort men bred och voluminös båt med stor besättning.

Skevt, anser båt­ägaren Nils Åkerblom som har undersökt förhållandet mellan båtstorlek och gästhamnsavgifter lite närmare. Och Nils Åkerblom har hunnit samla på sig ett gediget material, hela 83 gästhamnar finns med i hans tabeller och beräkningar.

Sedan 1980-talet har Nils seglat med sin båt Ylva, en danskbyggd segelbåt som han själv färdigställt. Modellen är 12,18 meter lång och 2,28 meter smal med låga fribord. I mångas ögon en smäcker och fin seglare med vackra linjer som passar väl in i svensk skärgårdsmiljö.

För Nils Åkerblom har turerna gått längs svenska kusten från Örnsköldsvik i norr till Skåne i söder. Han har rundat Åland, gått genom Göta kanal och till Danmark, totalt mer än 80 000 sjömil. Det säger sig självt att Nils Åkerblom har hunnit besöka många gästhamnar på vägen.

Allt som oftast har han fått betala ett dygnspris i det högre spannet, trots att hans båt ofta hör till de lägsta och smalaste. Han seglar dessutom ofta ensam, vilket ger ett minimalt slitage på duschar och toaletter jämfört med när en stor besättning använder samma service.

Men det är inte bara orättvisan i prissättningen som Nils har reagerat på. Han menar också att de flesta gästhamnar skulle öka sina intäkter genom att gå över till att ta betalt efter båtbredd.

– Om vi tar en 300 meter lång gästhamnsbrygga som exempel så skulle det rymmas 167 båtar av modellen M22 som är 1,80 meter breda. På samma brygga skulle det bara få plats 78 båtar av modellen Sweden Yachts 38 som är 11,80 x 3,88 meter. Dessutom är antalet smala båtar som är längre än 12 meter väldigt få jämfört med kortare och bredare båtar. Min kartläggning visar att gästhamnarna har mycket att vinna på att byta betalmodell, säger Nils Åkerblom.

I en annan illustration i sitt material visar Nils fördelningen av olika båtstorlekar hos de över 1 200 båtar han har i sin sammanställning. En brytpunkt i prissättningen i många gästhamnar ligger vid 12 meters längd.

I Nils sammanställning finns 98 motor- och segelbåtar som är längre än 12 meter och därmed får betala ett högre dygnspris. Samtidigt finns det hela 430 båtar som är mellan 3,0 och 3,49 meter breda och 179 båtar i spannet 3,5–3,99 meters båtbredd.

Nils Åkerbloms poäng är att gästhamnar som håller fast vid prissättning baserad enbart på båtlängd går miste om inkomster med tanke på att merparten av de breda båtarna är kortare än 12 meter.

– Utöver att gästhamnarna går miste om intäkter straffas låga, långsmala, ofta traditionellt byggda skandinaviska segelbåtar, och det har lett till att vi som har sådana båtar alltmer sällan går in i gästhamnar. Det tycker jag är synd, för jag hör att många tycker om när det kommer in den typen av segelbåt, som kontrast till de moderna båtmodellerna.

När Nils har ifrågasatt logiken i hur hamnavgifterna sätts håller nästan alla med, men verkar ändå inte riktigt förstå vitsen tror han, eftersom väldigt få gästhamnar har ändrat sitt system.

Vissa har hävdat att båtägare i allmänhet känner till hur lång deras båt är men inte hur bred den är. Eller att man utgått från att en lång båt har fler personer ombord än en kort båt.

– Enstaka gånger har jag lyckats övertyga hamnkaptenen och fått betala enligt den lägre avgiften, men de har inte ändrat i sin modell.

Att gästhamnsavgifterna baseras på längd trots att moderna båtar blir allt bredare tror Nils mest beror på att det alltid har varit så.

– Jag är inte ute efter att slippa betala gästhamnsavgift, jag önskar bara att jag fick betala en avgift som är rättvis. Och att gästhamnarna tar tillvara möjligheten att öka sina intäkter.

I Västervik har Andreas Nilsson, som drivit gästhamnen Slottsholmen sedan 2011, övervägt att förändra systemet men har valt att fortsätta med pris efter båtlängd. Närmare bestämt genom en grundavgift plus sju kronor per fot.

– Många båtägare är tyvärr oärliga, och det är svårare för oss att kontrollera båtbredd än längd eftersom längden i fot ofta ingår i namnet på båtmodellen.

Enligt Andreas Nilsson är det många båtägare som säger att deras båt är under 12 meter lång trots att den är längre.

– Därför har vi infört en fast ingångsavgift som är samma för alla plus en avgift per fot. Då gör det mindre skillnad att vara oärlig, det känns rättvist.

Några gästhamnar finns det dock som har gått över till att sätta gästhamnsavgiften efter båtbredd. Båstads gästhamn, Bullandö Marina och Nynäshamns gästhamn är några exempel. I Nynäshamn kostar det 240 kronor per dygn om båtbredden är under tre meter och 300 kronor per dygn för båtar bredare än tre meter.

Båstad hamn har satt sina gästbåtsavgifter efter en detaljerad prisstege baserad på båtbredd. De smalaste båtarna som är under 2,79 meter breda betalar 220 kronor per dygn, medan nästa båt-bredd, 2,80–3,79 meter, betalar 255 kronor per dygn, och så fortsätter prisstegen. Det högsta dygnspriset, 1 050 kronor, får båtar bredare än 5,40 meter betala. Hamnkapten Peter Lave om bakgrunden:

– Vi anser att det rimligaste är att betala utifrån den bredd man tar upp av bryggan. Jag brukar säga att man betalar för förtöjningsplatsen och inte för vattnet. Bakgrunden är att vi i föreningen som driver Båstad hamn är båtmänniskor, och därför är det naturligt. Jag låg själv en gång vid Lilla Bommen och betalade 300 kronor för en 1,50 meter bred båt. Om priset sätts efter båtlängd blir det hiskeligt dyrt för äldre båtar som ofta är rätt långa men inte alls breda som moderna båtar. Samtidigt blir moderna båtar allt bredare och tar upp mer bryggplats. Det bör avspeglas i priset.

Enligt Peter Lave är det också en anpassning till närliggande danska hamnar där den gängse modellen är att gästhamnsavgiften baseras på båtbredd. Båstad hamn har två gästbryggor, en med y-bommar och en med stolpar. Dessutom finns det plats för stora båtar att ligga långsides vid ytterpiren och i innerhamnen.

– De stora båtarna får begära offert. De kräver ofta mycket av anläggningen i form av utrymme, service och ström. Vi försöker anpassa oss efter syftet med båtbesöket. Om det till exempel är ett sponsorevenemang under tennisveckan tar vi betalt utifrån det. Båstad hamn drivs av en ekonomisk förening utan vinstsyfte så vi försöker ta tillvara båtägarnas intressen på bästa sätt. Överskottet går tillbaka till hamnen.

Den här artikeln är en del av temat ”Gästhamnar – så vill vi ha dem” i nr 7 av Praktiskt Båtägande. Finns i butik från den 24 juli.

Läs mer:

Artiklar

Hamnar för höstens båtliv

Tester

Test: Sting 580T – vass i vågorna

Båtnytt

Nockebybron stängd även hela september

Båtnytt

Svensk båt kan bli årets segelbåt i Europa