Därför sjönk Idalina

Idalinas roderhaveri väcker en mängd frågor om hur en kraftigt dimensionerad hjärtstock av en typ som sitter i tusentals båtar kunde gå helt av. Står den felande länken att finna i det ombyggda styrsystemet, materialet i sig, brister i underhåll och service, utnötning efter extrem påfrestning eller var det galvaniska strömmar som till slut åt upp metallen?

Läs mer: Här berättar paret ombord om den dramatiska olyckan

Det faktum att brottet på hjärtstocken fotades strax innan båten sjönk gör olyckan unik. Samtidigt är det förstås svårt att dra säkra slutsatser eftersom båten varit med om mycket tidigare och nu återfinns på flera hundra meters djup. Vi ställer frågan till dem som på något sätt är berörda för att om möjligt lyfta fram lärdomar som kan bidra till att liknande olyckor inte inträffar igen.

Jefa: ombyggnationer har skapat en svag punkt

Idalinas hjärtstock tillverkades av Jefa, ett danskt företag som är en av världens största producenter av roder och hjärtstockar. Jefa noterar att fler än 20 000 roder och 150 000 roderaxlar lämnat fabriken sedan starten 1980. På Jefa menar man att det faktum att Idalinas ägare har låtit bygga om och modifiera styrsystemet har skapat en svag punkt på roderaxeln där den normalt är stark, och i det området blev krafterna från upprepade tryck och drag för stora.

– I normala fall sker inte några försvagningar på den punkt där det här brottet har skett. Båtägarna hade låtit montera två kvadranter och roderlager på hjärtstocken, vilket förändrade konstruktionen. Många seglare gör misstag när de bygger om saker ombord själva säger Jefas Jan Faurschou.

Vad gäller materialet i sig menar Jefa att det inte finns några tvivel kring aluminiumets tålighet.

– Vi har byggt aluminiumroderstockar i åtminstone 45 år, och det finns omkring 100 000 båtar världen över som seglar omkring med en aluminiumroderstock.

Läs mer: https://www.praktisktbatagande.se/batnytt/arcona-460n-idalina-sjonk-i-stilla-havet

På frågan om det finns något man ska vara vaksam på om man har en aluminiumroderstock är svaret från Jefa ”nej, ingenting särskilt”.

– Däremot bör man se upp med korrosion på grund av krypströmmar från autopiloten om den kopplas med 12 volt direkt på hjärtstocken. Men det gäller oavsett om man har hjärtstock i aluminium eller rostfritt. Sedan bör man inte måla med kopparfärg direkt mot roderstocken. Det kommer inte att knäcka den, men det blir med tiden korrosion. Vi har tagit fram tydliga instruktioner för hur man ska göra om man målar med kopparfärg, säger Jan Faurschou.

Arcona: en kombination av orsaker

Idalina är en Arcona 460, och Arconavarvet har en lite annan syn än Jefa på vad som lett fram till roderbrottet. Arconavarvets Fredrik Malmqvist är till att börja med noggrann med att poängtera att han upplever paret Bååth Ravudd som duktiga och kompetenta båtägare.

– Vi har inte båten, vilket gör att vi nog aldrig kommer få veta säkert vad som hänt. Det finns teorier och det kommer rykten samtidigt som alla inblandade vill hitta en position där man skyddar sig själv. Tillverkaren av hjärtstocken har sina tankar och vi har vår syn.

Arconas teori är att flera saker sammantaget har lett fram till brottet på hjärtstocken.

– Vi vet att båten har långseglats och att den har gått på grund. Vi vet att den här båten hade en rostfri targabåge monterad, vilket gjorde båten tyngre längre bak. Vi vet att det hördes ett konstigt ljud i hjärtstocken vid Atlantöverseglingen. Vi vet att båtägarna har monterat av rodret och kontrollerat det innan överfarten mot Marquesas. Vi vet inte om det sattes tillbaka korrekt. Vi vet att båten körde på något, kanske en sköldpadda, dagarna innan olyckan vilket möjligen kan ha utlöst sprickbildningen. Båtägarna själva tror inte att den smällen påverkade styrningen, men vi vet inte med säkerhet. Slutligen vet vi också att Idalina hade en unik, ombyggd styrning från singelratt till dubbelratt med två kvadranter, en till autopiloten och en för rattstyrningen. Vid ombyggnaden lät man kvadranten till autopiloten sitta kvar, vilket ger ett skjuvande moment, en lätt vridning.

När det gäller just styrsystemet lyfter Fredrik Malmqvist fram att Jefas hjärtstockar som Arcona använder är riktigt kraftiga och väldigt starka. Han har svårt att se att det skjuvande momentet från kvadranterna ensamt skulle kunna orsaka ett brott, men kanske kunna vara en av flera bidragande orsaker. Arconas syn är att styrsystemets och hjärtstockens försvagning orsakats av en kombination av de olika saker som räknats upp.

Bååth Ravudd: tidigare grundstötning inte orsaken

Ingmar Bååth Ravudds uppfattning är att det sprids ett rykte inom båtbranschen om att Idalinas roderhaveri orsakades av att båten gick på grund några år före långseglingen och då behövde varvsrepareras. Själv är han mycket tveksam till att det skulle vara orsaken.

– Det stämmer att Idalina har gått på grund. Det skedde 2017 och båten togs till ett varv med erfarenhet av Arconabåtar där köl och roder togs bort. Botten lagades och kölen försågs med ett grundstötningsskydd. I samband med varvsreparationen frågade jag om även rodret och roderkonstruktionen behövde åtgärdas men fick till svar att det inte var nödvändigt och att rodret inte hade påverkats. Det litade jag på. I efterhand har jag tänkt att om det var så att varvet hade fel och att roderkonstruktionen i själva verket inte tål en grundstötning tycker vi att rodertillverkare borde ha rekommendationer om att rodret ska bytas om båten har gått på grund i en viss hastighet.

Under Atlantöverfarten gjorde rodret ett missljud. Båtägarna kontaktade då Arcona som gav rådet att smörja med vatten och diskmedel.
– Det blev lite bättre ett tag. Efter överfarten inspekterade vi rodret på land och såg inga fel, allt snurrade väldigt bra. Som jag ser det är en utmattning i materialet den enda logiska förklaringen till brottet på Idalinas hjärtstock. Men vi har inte fått några svar.

Sweboat om olyckan

Sweboat, båtbranschens intresseorganisation, följer vad som sker i fallet med Idalina men anser inte att Sweboat behöver ta någon aktiv roll i att klara ut orsaken för båtbranschens skull.
– Det är bara ett enda fall, och hjärtstocken var inte svensk. Det här är en fråga för Jefa, Arcona och eventuellt Transportstyrelsen, säger Sweboats vd Mats Eriksson.

Han känner inte till Idalinas årsmodell men har följt händelsen och funderar på om orsaken kan finnas i något slags tillverkningsfel eller något material som inte längre används. Alternativt att brottet skulle kunna vara en följd av galvaniska strömmar.

– Krypströmmar från till exempel landströmsladdning som till slut äter upp metall är ett växande problem som det talas mycket om, säger Mats Eriksson.

Statens haverikommission utreder inte fallet

Olyckor till sjöss med svenska båtar kan utredas av Statens haverikommission för att ge kunskap som räddar liv och ökar säkerheten. Idalinas båtägare hade välkomnat en sådan utredning men Haverikommissionen gör ingen sådan efter Idalinas roderbrott och förlisning. Jonas Bäckstrand är utredningsordförande och hänvisar till riktlinjer som säger att Haverikommissionen i första hand ska utreda olyckor med kommersiella båtar. Fritidsbåtar utreds bara ”om det finns säkerhetsvinster”.

Bäckström själv känner inte till Idalinas förlisning, och när vi frågar hittar han inga uppgifter om den hos Haverikommissionen.
– Då utgår vi från att den här förlisningen inte faller under Transportstyrelsens riktlinjer.

Försäkringsbolaget ersatte båtägarna

Idalina var försäkrad hos försäkringsbolaget Pantaenius som direkt efter olyckan ersatte båtägarna. Pantaenius har därefter inlett en egen undersökning av möjliga orsaker. Bland annat genom att låta en professor i metallurgi analysera brottytan på hjärtstocken, då den syns tydligt på en av båtägarnas bilder från olyckstillfället.

Vad den metallurgiska analysen visar vill Pantaenius inte dela av sekretessskäl. Inte heller båtägarna har fått se några resultat av rapporten.

Roderbrott är inte en frekvent skadetyp hos Pantaenius men det sker då och då. Ett exempel som Pantaenius Bo Bergkvist nämner är en segelbåt av tillverkaren Hanse som sjönk efter ett roderhaveri där den troliga, men inte bekräftade, orsaken var att en rostfri kvadrant monterats på en hjärtstock av aluminium. Ett annat skadeärende gällde en 30 år gammal Hallberg-Rassy som tappade styrningen på grund av att en kil hade lossnat från hjärtstocken.

Frågetecken kvarstår

Praktiskt Båtägande har försökt få svar på vad som orsakade roderbrottet men trots att det ligger i både båtindustrins och många båtägares intresse finns fortfarande många frågetecken. Försäkringsbolaget uppger att de har gjort en utredning men behåller den internt. Jefas, Arconas och båtägarnas teorier om orsaken skiljer sig åt samtidigt som Haverikommissionen, Transportstyrelsen och båtbranschens intresseorganisation Sweboat anser att frågan faller utanför deras ansvarsområde.

Så om man har en båt med samma typ av roderstock och styrning som Idalina är det fortfarande oklart om något behöver kollas upp eller åtgärdas.

Vilka är lärdomarna?

Måste jag kolla upp hjärtstocken och rodret efter det som hände Idalina?

Arcona:
Vi skickar med Jefas instruktion för underhåll och service. Enligt den ska man bland annat kontrollera rodret årligen och plocka av rodret vart tredje år.
Jefa:
Nej, man behöver inte göra något särskilt.

Idalinas ägare säger att om de gav sig ut på långsegling igen skulle de plasta ett vattentätt skott runt roderaxeln. Hade det varit bra med ett vattentätt skott?

Arcona:
Det har varit mycket diskussioner kring vattentäta skott. Arcona 460 har redan en nedre roderlagershylsa som går över vattenlinjen för att förhindra vatten­inträngning om något händer med rodret. Denna plastade hylsa slogs sönder av den trasiga hjärtstocken som fastnat. Utöver det har Arcona 460 ett strukturellt skott i aktern som enbart släpper igenom mindre mängder vatten vid rörgenomföringar. I fallet med Idalina har ägarna berättat att de även fick problem med länspumparna då de sög i sig exempelvis uppblötta etiketter från konservburkar som stuvats under durkarna. Givet att hjärtstocken fastnade och slog sönder roderlagerhylsan kan man i detta mycket ovanliga fall tänka sig att ett vattentätt skott hade hindrat vattnet bättre än det strukturella skottet.

Hur känsligt är det med kopparfärg om man har aluminiumroder?

Jefa:
Kopparfärg ska inte användas mot aluminium. Det blir korrosion men hjärtstocken kommer inte att gå av på grund av kopparfärg. Vi har tagit fram en beskrivning om hur målning med kopparfärg ska göras. Något man bör hålla koll på är om det finns krypströmmar från elektronisk utrustning ombord.
Arcona:
Man kan måla med kopparfärg men man ska vara försiktig och göra en ring runt roderaxeln enligt Jefas instruktioner. Vår bild är att Idalina inte hade någon korrosionsskada.

Den här artikeln var en del av temat om Idalinas förlisning i nr 2 2025 av Praktiskt Båtägande.

Läs mer:

Båtexpert Lars Lundbladh

Mer från mässan Mets

Båtnytt

Ny arrangör för Allt för sjön klar

Artiklar

6 båtägare: Så använder vi flytväst

Tester

Test: Nordkapp Enduro 830