En drönare kan vara riktigt praktisk att ha med på båten - om man följer de regler som finns. Foto: Johan Cooke

Reportage

Drönare från båten – så lyder reglerna

Med radiostyrda drönare kan du ta spektakulära bilder och göra hisnande filmer. Men många nya regler kringgärdar användandet. Det här bör du veta innan du skickar upp din flygande farkost.

Text: Johan Cooke • 2023-07-22 Uppdaterad 2023-07-14

Trenden är tydlig. Allt fler drönare används till sjöss. Svenska sjöräddningssällskapet, SSRS, använder drönare i sina räddningsuppdrag. Drönare kan också filma havskappseglingar och avslöja tjuvfiske av ål. Och båtägare köper drönare för att kunna filma och fotografera ur fågelperspektiv.  

Några vill publicera sina actionbilder eller filmer på sociala medier eller använda dem i en annons när båten ska säljas. 

Vissa använder drönare innan de ska lägga till. Syftet är att uppifrån se om det finns någon ledig plats i en trång natur- eller gästhamn. Eller upptäcka träd och klippor att förtöja vid. Om du har polaroidfilter på drönarkameran kan du enkelt skönja grund som du inte ser själv från båten. För den som vill inspektera påväxt på båtbottnen, propellern eller en grundstött köl finns nu de första konsumentdrönarna som både kan flyga och styras under vattnet. Drönare med griparm är att föredra om du tappat något, till exempel nycklar, som ligger på botten. Andra använder drönarna för att ta bilder av roliga aktiviteter som att paddla, bada eller draksurfa.  

I budgetklassen finns bland annat drönaren E58 RC Quadcopter som kostar några hundralappar. Modellen är utrustad med HD-kamera, har en flygtid på nio minuter och en räckvidd på 100 meter. Vill du ha bra bilder och film med hög upplösning kostar drönaren cirka 5 000 kronor. Ett exempel är Dji Mini 2 med en räckvidd på sex kilometer. Den kan flyga i 31 minuter. 

Med funktionen RTH (return to home) kan drönaren självständigt flyga tillbaka till sin startposition. De flesta drönare som den här är utrustade med moderna gyron som stabiliserar farkosten och en gps som visar var den är. Foto: Johan Cooke

Välj en vattentät drönare med inbyggd kamera och som inte är alltför svår att landa på en gungande båt. Det finns även varianter där du kan koppla på pontoner och landa på vatten. 

Marina prylar anpassas för drönare. Bland annat finns sjökortsplottrar som Raymarine, som trådlöst kan integreras med ett urval av Dji Mavics drönare för att i realtid få bilder och video på plotterskärmen. Raymarines app ger automatiskt information till båten om drönarens fotografering, navigering och flygrutt.

Innan drönaren får skickas upp i luften måste du registrera dig som operatör på Transportstyrelsens webbplats. Sedan får du ett operatörs-id som drönaren ska märkas med. Samtidigt gör du ett prov för att få ett drönarkort. Det blev obligatoriskt år 2021 genom ett EU-regelverk. Men det krävs inget drönarkort för ”leksaksdrönare” som väger högst 249 gram. Du behöver heller inte registrera dig som operatör om din ”leksaksdrönare” till exempel saknar kamera.

Drönarna delas in i tre kategorier: öppen, specifik och certifierad. 

– Öppen kategori är den vanligaste för privatpersoner. Den gäller för drönare som flygs inom synhåll, högst 120 meter över mark och väger max 25 kilo. Det är den specifika och certifierade kategorin som kräver tillstånd från oss, berättar Tobias Fridarve, samordnare för drönare på Transportstyrelsen. 

Räckvidden på den här drönaren är två kilometer, och föraren flyger alltid sin drönare inom synhåll. Foto: Johan Cooke

I den öppna kategorin finns tre undergrupper (A1, A2 och A3) med allt från utbildning till säkerhetsavstånd. Det finns inget krav på att gå till någon som utbildar, utan allt utbildningsmaterial finns på Transportstyrelsens hemsida.

Provet avläggs på Transportstyrelsens webbplats, allt i realtid. 

För de tre kategorierna gäller olika säkerhetskrav, där kraven ökar ju högre risken är vid flygning. Därutöver ska även andra lagar och regler följas, som allmänna luftfartsregler, regler för spridningstillstånd och GDPR. 

– Om man vill flyga en lättare drönare är ett A1- eller A3-drönarkort i regel fullt tillräckligt. A2 ger den högsta behörigheten. Då får fjärrpiloten flyga tyngre drönare och lite närmare personer på marken, säger Tobias Fridarve.

Från den 1 januari 2024 gäller nya tekniska krav på drönare, bland annat CE-märkning och C-klassning. Fram till dess finns övergångsregler som kan du läsa om på Transportstyrelsens webbplats.

C-klassningen finns i olika varianter: C0, C1, C2, C3 samt C4. Varje drönare måste kunna identifieras på avstånd, och drönarens geografiska position, höjd, hastighet och flygväg måste också kunna fastställas. En fjärrpilot ska också veta var man får flyga och var det råder drönarförbud. Det kan man se på till exempel Luftfartsverkets zoombara karta. (dronechart.lfv.se) Naturvårdsverket har en drönarkarta med information om vilka regler som gäller för olika nationalparker och naturreservat. 

Den här drönaren har en fjärrkontroll där användaren fäster sin mobiltelefon för att se vad drönaren ser. Foto: Johan Cooke

Det är inte olagligt att filma med drönare. Men för att sprida bilderna i till exempel sociala medier krävs ett spridningstillstånd. Orsaken är att materialet inte får innehålla känslig information som kan skada det svenska totalförsvaret. Om du avbildar vatten och land, till exempel en naturhamn, ska du ansöka om tillstånd hos Lantmäteriet. Om materialet är filmat eller fotograferat över sjö eller hav och det går att se bottnen krävs tillstånd från Sjöfartsverket. Ser man däremot bara en blank vattenyta är avbildningen inte tillståndspliktig.

På Lantmäteriets webbplats fyller du i ett formulär och laddar sedan upp det och bilden. På en Sverigekarta markerar du var bilderna är tagna eller var videon är filmad. Någon höjdgräns finns inte.

I ansökan finns två alternativ. Du kan antingen godkänna eller avböja att Lantmäteriet retuscherar känsliga objekt som kan synas på materialet. 

– Om den sökande inte godkänner vår retuschering på grund av att det finns känsliga objekt på filmen eller videon, ges inget spridningstillstånd, säger ­Anders Wike, chef kart- och bildsekretess på Lantmäteriet. 

I nuläget är Lantmäteriets handläggningstid drygt 60 dagar. Den som utan tillstånd sprider fotografier eller filmer från drönare eller andra luftfartyg riskerar att åtalas för brott mot lagen om skydd för geografisk information. Påföljden kan bli böter eller fängelse i högst ett år.


Text: Johan Cooke • 2023-07-22
ReportageDrönareTeknik
Scroll to Top