Interaktioner med späckhuggare utanför den iberiska halvön har blivit allt vanligare - och mer dramatiska. Foto: Noaa/Unsplash/Arkivbild

Båtnytt

Hundratals möten med späckhuggare har rapporterats

55 båtar har bitits sönder av späckhuggare – och ytterligare hundra båtar rapporterats ha påträffat de svarta valarna utanför portugisisk, spansk och även fransk Atlantkust.

Text: Viveka Ljungström • 2022-02-03 Uppdaterad 2022-03-11

De första rapporterna om späckhuggare som gett sig på segelbåtar och bitit i roder och skrov kom i juni 2020. Sedan dess har över 150 båtar haft närkontakt med de stora djuren och i mer än 55 fall har båten behövt bogseras i land. Upplevelserna har varit skrämmande och vittnesmålen berättar om hur späckhuggarna tycks anfalla mycket medvetet. Experter är alla överens om att beteendet är både oroande och svårförklarligt, än finns inga tydliga svar, men många teorier.

Experter är ovilliga att använda ordet attacker och vill hellre tala om interaktioner. Späckhuggarna kommer i mindre grupper, simmar mot båtens köl och roder, och ibland snurrar de båten 180 grader. De har bitit i skrov och roder och i flera fall lyckats förstöra styrningen helt. Personer som hållit i ratten har kastats åt sidan och det har varit omöjligt att hålla kvar. Inga människor har skadats allvarligt, men i många fall har båtarna behövt bogseras in till land eftersom styrningen har satts ur funktion.

LÄS MER: Svenska Henrik fick sitt roder söndertrasat av späckhuggare

Ingen vet vad som orsakar beteendet. Men spekulationerna är många och forskning pågår, om än i liten skala.

– Vi visste inte varför från början, och vi vet fortfarande inte varför det här händer. Och jag vet inte om vi någonsin kommer förstå det, säger forskaren Ruth Esteban till Yachting World.

Många forskare har under året sagt att det skulle kunna handla om stress. Gibraltar är ett smalt sund som ska delas av både djur och många mänskliga aktiviteter. Både Gibraltar och den iberiska kusten är en av världens mest trafikerade vatten. Späckhuggare använder ljud och hörsel i sin jakt och ljudet från de tusentals båtarna gör livet svårt för dem. Foto: Nitesh Jain/Unsplash/Arkivbild

Vem som helst kan drabbas

Enligt bland andra Yachting World var en Hallberg-Rassy 36 som leveransseglades till Spanien inblandad i en av de första incidenterna, och under det första halvåret av attacker var det främst båtar under 12 meter som djuren gav sig på. Men under 2021 attackerades båtar upp till 50 fot.

Det sker inte mycket forskning så det mesta som finns är spekulationer. Det finns inte heller någon publicerade och sammanställda data över alla incidenter. Men enligt Atlantic Orca Working Group, som tar emot alla rapporter och uppmanar allmänheten att rapportera alla incidenter, går det inte att se något mönster. Det har till exempel inte spelat någon roll om båtarna har ett eller två skrov, om de gått för motor eller seglat, om de har haft ekolodet på eller inte. Inte heller färg på skrovet eller utseende på undervattenskropp har spelat roll. Ingen vet varför en viss båt attackeras och en annan inte.

Attacker från norr till söder

Interaktioner har rapporterats från Gibraltar och utmed hela de portugisiska och spanska kusterna och så långt som upp till Bordeaux i sydöstra Biscayabukten. Merparten av attackerna har skett 2 till 8 NM utanför kusten och båtarna har då rört sig i mellan fem och nio knop,  enligt uppgifter från motsvarande Transportstyrelsen i Spanien. Interaktionerna har skett både dag och natt men enligt Atlantic Orca Working Group sker majoriteten mitt på dagen. Antalet attacker under 2021 var som flest under juni/juli i södra Spanien och september/oktober i nordvästra Spanien.

Covid kan indirekt ha orsakat det nya beteendet. Under den stora nedstängningen under 2020 blev det mycket tystare i vattnen och attackerna började sedan trafiken och fisket åter kom i gång. Men det är en teori som ifrågasätts av många. Foto: Bart van Mele/Unsplash/Arkivbild

Vad säger försäkringsbolagen?

Vi frågade tre försäkringsbolag som försäkrar svenska långfärdsseglare. Pantaenius har haft ett par ärenden kring svenska båtar och späckhuggare, de andra har inte fått några anmälningar. Alla svarar att försäkringen gäller som för andra olyckshändelser, både eventuell bogsering och skador som eventuellt uppstår. Det är inte aktuellt att justera premier eller villkor med anledning av incidenterna.

– Det är trots allt en så liten del av våra skador, att inga justeringar av premier eller villkor kommer göras med detta som anledning. Däremot ska man som båtägare, följa lokala myndigheters anvisningar och råd för att förhindra möten eller minska risken för oönskat sällskap, säger Bo Bergqvist, vd på Pantaenius i Sverige.

Iberiska späckhuggare

De så kallade Gibraltar orcas, eller Iberican orcas är utrotningshotade. Det finns idag färre än 50 individer och allt pekar mot att de kommer att bli färre. Flertalet av de vuxna och många kalvar har stora skador eller ärr på kroppen. De har svårt att hitta mat och skadas av gifter i haven. De flesta av kalvarna dör innan de blir vuxna.

Späckhuggarna rör sig i ett område från inloppet till Medelhavet och upp till Biscayabukten i jakt på framför allt blåfenad tonfisk. De lever i ett område som är hårt trafikerat och när forskare är ute för att studera dem ser de ofta hur de stora djuren är omgivna av hundratals båtar. Ken Balcom som arbetar på Center for Whale Research säger i ett uttalande att han tror att späckhuggarna vet att det är människor som orsakar bristen på mat och går så långt att han säger att han också tror att det vet att det är människors fel att så många kalvar dör.  

Lori Marino, hjärnforskare och ordförande för Whale Sanctuary Project menar att de är mycket intelligenta och att de kan känna verklig och riktad ilska och mycket väl vet vad de gör. Han menar att attackerna kan vara ett sätt att försvara revir och tillgången på föda.


Text: Viveka Ljungström • 2022-02-03
BåtnyttLäsvärtNyheterLångseglingSjöräddningSpäckhuggare
Rulla till toppen