De gamla båtsportskorten har nu fått sig en rejäl uppdatering. Foto: Elinor Karlin

Sjökortslyftet

Därför blir sjökorten annorlunda – kritiserat lyft

De nya sjökorten skulle få sig ett lyft – men kritiska röster hävdar att det blev precis tvärtom. "Det här är att håna sjösäkerheten", säger Hans Öhlund på Svenska Båtunionen.

Text: Elinor Karlin • 2022-02-02 Uppdaterad 2022-05-18

Den 1 mars ger Sjöfartsverket ut nya papperssjökort för Stockholms skärgård. De nya korten har genomgått ett omfattande förändringsarbete, och resultatet har blivit en något förändrad bild av Sveriges vatten. Sjökortsprodukterna har nu anslutits till RH2000, Sveriges nationella höjdsystem, i stället för att som i dag referera till medelvattenytan för det datum som sjökortet upprättades. 

– Vi behöver få en enhetlig referensnivå i alla våra produkter. Den här övergången sker i samband med övriga Östersjöländer och det blir en förbättring. Kanske mer specifikt mot handelssjöfarten men även för alla användare av sjökortsprodukter då det blir mycket enklare än tidigare att räkna ut dagsaktuellt djup, säger Magnus Hovberg, produktionschef på Sjöfartsverket. 

LÄS MER: Så undviker du att gå på grund i sommar

Landhöjningen i kombination med naturligt fluktuerande vattennivåer är också orsaker bakom övergången. I de nordligaste delarna av landet har vi en landhöjning på runt 10 millimeter om året, i söder endast 1 millimeter.

– De delarna har tillsammans blivit väldigt olyckliga, just i Norrland har det varit upp till en halvmeters skillnad i vissa lägen. Därför valde vi att gå in i RH2000, då behöver man i praktiken bara hålla koll på aktuellt vattenstånd. 

Strandlinjen har ritats om

Sjöfartsverket har ett pågående samarbete med Lantmäteriet för att kartera den nationella strandlinjen, som även den får ny form för att överensstämma med Lantmäteriets kartmaterial. Alla dessa processer har samlats under projektet Sjökortslyftet. Förändringen i sjökorten sker successivt över Sverige och beräknas vara färdigt år 2024. De första sjökorten som genomgått Sjökortslyftet gavs ut 2016 och innefattade sträckan Malören–Haparanda i Bottenviken. Nu har turen kommit till Stockholm, men inför den här utgivning har det vuxit upp en kraftig kritik kring utformningen av de nya korten. Många platser ser nämligen markant grundare ut än tidigare. Anledningen är, enligt Magnus Hovberg, bristande djupdataunderlag på vissa platser, främst i skärgårdarna. 

– Ett stort bekymmer i bland annat Stockholms skärgård är att många sjökort fortfarande bygger på handlodsmätningar från 1850-talet. Vi nysjömätning hittar vi områden där sjökorten visar betydligt djupare än vad det är. Vi kan helt enkelt inte garantera att det finns djup i de vikarna med det bristande underlaget vi har, säger han. 

Målet är nu att göra fler sjömätningar, men det är inte något som ska göras inom överskådlig framtid. 

– Vi har jobbat aktivt för att få ett anslagsfinansierat program för sjömätning av grunda vatten, vilket innebär att vi vill få medel att mäta hela vägen upp till strandlinjen. Det är vår målsättning, vi vill att våra produkter ska vara säkra och innehålla så korrekt information som möjligt, säger Magnus Hovberg.

Alla Östersjöländer går nu över till att mäta havsdjupet efter samma referensvärden – och skärgården förändras. Foto: Elinor Karlin

Skarp kritik av Svenska Båtunionen

Men oavsett framtiden så är de nya sjökorten på väg ut. Och det senaste halvåret har det vuxit upp en stark kritik mot Sjökortslyftet, vilket På kryss var först med att rapportera om. I mitten av januari diskuterades frågan i Sjösäkerhetsrådet, ett samarbetsorgan mellan den ideella sektorn inom båtlivet och berörda myndigheter. Hans Öhlund är vice ordförande i Svenska Båtunionen och representerar dem i Sjösäkerhetsrådet. Han menar att de nya djupvärdena som anges i sjökortet inte överensstämmer med verkligheten och att de därför är en säkerhetsrisk, även om de markerar ett mindre djup än i verkligheten.

– Nej, det här ett otroligt dåligt arbete av Sjöfartsverket, för det här kommer betyda att ingen tror på sjökorten. Det är farligt att gå ut med saker som inte är sanna, säger Hans Öhlund. 

LÄS MER: Säker navigation

Han bor i Skellefteå och har navigerat efter de nya sjökorten en tid. Han har valt att inte uppdatera varken papperskort eller plotter, men den surfplatta han också använder för navigering har uppdaterats automatiskt. Han ser väldigt stora skillnader på vissa platser. 

– På vissa ställen så har man i princip flyttat ut tremeterskurvan till sexmeterskurvan. Det är många av de platser jag brukar besöka som har förändrats, och det är förödande. Jag har aldrig upplevt de gamla korten som missvisande. 

Hans Öhlund, vice ordförande i Svenska Båtunionen och representant i Sjösäkerhetsrådet. Foto: Privat

Hans största oro är nu att tilliten till sjökorten ska försvinna. Han är övertygad om att även den nya generationens båtägare kommer lära sig av andra var man kan lägga till, oavsett vad som står i sjökortet. Det riskerar att försämra förståelsen för vad de mörkblå områden på sjökorten egentligen innebär. 

– Det här är att håna sjösäkerheten. Vi har i Sjösäkerhetsrådet jobbat på alla sätt och vis för att minska olyckorna, vilket vi har lyckats med. Men att göra såhär, det är att slå undan benen på oss, säger Hans Öhlund. 

Att sjökorten förändrats på grund av bristfälliga data är inte ett skäl han tycker är rimligt. 

– Nej, de måste ju mäta helt enkelt. Det är som att Trafikverket bara skulle rita ut Europavägar på kartorna. Vi har jättesvårt att förstå det här. Vi förstår att det är enklare än att mäta, men vi förstår inte hur man kan göra det här om man vill ha ett säkert båtliv.

FAKTA: Så rapporterar du fel i sjökorten
Sjöfartsverket har ett system för inrapportering för den som hittar felaktigheter i sjökortet. Det finns två rapporteringsvägar:
1. Tydliga fel som prickar på andra ställen eller nyupptäckta grund rapporteras dygnet runt via: 
https://www.sjofartsverket.se/sv/om-oss/kontakta-oss/rapportera/
2. Synpunkter på produkterna i allmänhet, som utbredning, skalor och tryck, hänvisas till sma@sjofartsverket.se.
– Våra redaktörer tar alltid emot informationen, sen ringer de ofta upp och bedömer om de kan nyttja informationen för att förändra våra sjökort, säger Magnus Hovberg.

Läs mer:


Text: Elinor Karlin • 2022-02-02
LäsvärtNavigationSjöfartsverketSjökortslyftetSvenska Båtunionen
Scroll to Top