Det är full rulle i alla hamnar och många kappseglingar. När vi var i Medemblik fick vi se målgången på landets största 24-timmarskappsegling där upp till 800 båtar brukar vara med. Foto: Viveca Ljungström & Erik Eken
Bland sandbankar och tidvatten – Embla i Nederländerna
Viveka Ljungström och Erik Eken har i skrivande stund nått Nederländerna, en plats som väcker varma känslor. Följ med in i en båtvärld fylld av slussar, kanaler och tidvatten.
Från Cuxhaven vid Elbes mynning mötte vi Nordsjön, och för första gången blev det aktuellt att planera för strömmar och tidvatten. Trots alla kurser vi gått och alla teoretiska övningar vi har genomfört kände vi oss inte alls säkra på att vi gjorde rätt. Det är svårt att beräkna var man kommer att vara om tolv timmar för att få strömmarna rätt. Men seglingen till Terschelling, en av de nederländska frisiska öarna, gick fint, även om vi fick motström lite längre tid än vi tänkt oss och lite mer vind rätt emot än prognosen lovat.
De nederländska frisiska öarna är ett vanligt stopp för seglare på väg söderut. De två mest populära heter Vlieland och Terschelling. Genom kontakt med holländska nyfunna vänner fick vi veta att det var helt fullt i hamnen på Vlieland, och valet föll då på Terschelling. Även där var det fullt så vi fick ligga utanpå en av många traditionella skutor, som går i charter över hela Nederländerna, och sedan vid högvatten nästa morgon gå in i gästhamnen.
Inseglingen till Waddenzee kräver att man har koll på tidvatten och navigationen och att man litar på verkligheten mer än kartan. Alla farleder är mycket noggrant utmärkta med stora bojar. Men sandbankarna flyttar på sig under en säsong, så bojarna flyttas av myndigheterna för att stämma med verkligheten. Det gör att sjökorten inte alltid är aktuella – inte ens uppdaterade elektroniska kort stämmer alltid. Vi kan också konstatera att det var svårt att använda Navionics i Nederländerna, ofta fick vi svaret att det inte fanns någon väg att gå för oss eller att vi skulle segla stora omvägar. Djupangivelserna är inte heller särskilt tydliga. Lösningen blev nya papperskort och support från nederländska vänner.
LÄS MER: Mot de stora havens port
Strömmarna på Waddenzee är svåra att förutsäga, och på Navionics finns inga strömpilar. Återigen hade vi enorm hjälp av nederländska vänner som tittade i sina tabeller och hjälpte oss med tajming. Vi rekommenderar alla som ska vara en stund i området att skaffa strömtabeller.
Som vi ser det är norra Nederländerna, eller Friesland som det heter, ett bra ställe att prova många saker för första gången: tidvatten, strömmar, sandbankar, fiskeredskap, slussar, kanaler och trängsel. Det tog oss fyra slussar innan vi kände att vi nog klarar detta utan att vara alltför nervösa, vi förstår konceptet och rutinerna. Trängsel fick vi prova på redan i Terschelling där man leker Tetris med alla båtar som ska komma in i hamnen. Varje morgon blir det stor omflyttning, eftersom de som ligger längst in är de som legat längst och oftast vill ge sig av först. Men alla är trevliga och hjälps åt.
Många som seglar i Nederländerna väljer att gå någon av alla kanalrutter, det finns flera där man kan ha masten på – standing mast routes – men vi valde att istället segla på de tre inre vattnen. Waddenzee är en vik till Nordsjön och har alltså saltvatten, tidvatten och strömmar. IJsselmeer är en konstgjord sjö som tillkommit genom att man har byggt en stor vall med slussar och broar, och Markermeer är en helt avsnörpt insjö med sötvatten, gjord på samma sätt. Markermeer har inga naturliga tillopp, och med åren har man fått stora problem med att få sjön att förbli levande. Alla de tre sjöarna är grunda vatten, och sjön blir ganska krabb när det blåser. Längs kusterna ligger de medeltida städerna som ett pärlband, den ena sötare än den andra. På helgerna och under semestertid blir det många båtar i alla hamnar och trångt i slussarna.
LÄS MER: Äventyret på Embla är inlett
Vi fick fina veckor med både turistande, arbete (jo, vi jobbade båda lite på distans) och båtunderhåll. För den historieintresserade finns det spännande museer överallt, och med jollen kan man ta en tur på några av de kanaler som finns i alla städer. Och vi gillar Nederländerna! Människorna vi möttevar snälla, hjälpsamma och intressanta, och vi fick flera nya seglarvänner – sådana man träffar en tid i ett par hamnar för att sedan skiljas åt, kanske för alltid. Med sociala medier samt Marine Traffic och AIS är det ändå lätt att fortsätta hålla kontakten.
Vi avslutade resan i Nederländerna med att gå till Amsterdam via Nordzeekanaal och sedan vidare ut i Nordsjön. Att gå mellan Markermeer och Nordsjön är enkelt, två slussar och ganska mycket trafik är det enda man behöver vara beredd på. Många som ska ut i Nordsjön stannar i IJmuiden, men vi gick direkt från Sixhaven och mot Frankrike.
LÄS MER: Så gör du båten säker för långsegling
Det kändes skönt att åter vara på havet och sätta kurs mot Engelska kanalen och Frankrike. Vi fick en fin segling med en lugn natt. När vi passerade inloppet till Rotterdam var vi beredda på att möta mycket trafik, men vi såg inte mer än ett par stora containerfartyg. Av den tunga trafiken på Engelska kanalen märkte vi ingenting, de går mycket längre ut i de stora trafikseparationslederna. Tidigt på morgonen den andra dagen kunde vi hissa den franska gästflaggan. Efter 31 timmar hade vi seglat 197 sjömil och kunde lägga till i gästhamnen bredvid en svensk båt i franska Boulogne-Sur-Mer.
VILL DU LÄSA ÄNNU MER?
Bli prenumerant
Vi guidar dig till de bästa upplevelserna på sjön och ger dig kunskaperna att sköta om din båt på bästa sätt. Du som prenumerant läser tidningen kostnadsfritt i magasinappen Flipp.
Läs Emblas guide till Nederländerna
I nummer 2-2022 av Praktiskt Båtägande kan du läsa Viveka Ljungströms och Erik Ekens guide till Nederländernas bästa gästhamnar för långseglare. Finns ute i butik!
Läs mer:
Text: Viveka Ljungström • 2022-02-08
Reportage • Segling • Embla • Långsegling • Segelbåt