Så kan det se ut - ett fotomontage som illustrerar hur den nya drönaren kan placeras ut i Långedrag. Illustration: SSRS
SSRS testar drönare till sjöräddning
Larmet går – drönare först på plats och kollar läget vid olycksplatsen. Det kan bli verklighet om Svenska sjöräddningssällskapets nya drönarprojekt blir lyckat. Nu har de efter många års kämpande fått tillstånd till att genomföra drönartester i sin räddningsverksamhet.
Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) har fått tillstånd att testa drönare i sin räddningsverksamhet i Göteborgsområdet. Det första tillståndet från Transportstyrelsen gäller fram till den 30 april, men målet är att det ska förlängas till och med slutet av september.
– I början kommer vi bara ha en drönare, och den kommer att vara placerad i Långedrag där vi har vårt huvudkontor. Men om det här blir framgångsrikt, då kan vi ha en på varje räddningsstation i Sverige, då blir det 74 stycken. Men vi har lite saker att lära oss först i sommar, säger Fredrik Falkman, innovationsansvarig på SSRS.
Att använda drönare i räddningsuppdragen är något som SSRS har arbetat för i många år, men det är först nu som det har blivit möjligt rent juridiskt. I januari förra året genomfördes nya EU-gemensamma regelverk som Transportstyrelsen har börjat tillämpa. Nu väntar en lång testperiod, först för att säkerställa att det inte blir konflikter i luftrummet, och sedan för att undersöka hur stor nytta de faktiskt har av drönaren. Tanken är att drönaren ska vara först på plats vid en olycksplats och sända kamerabilder till de frivilliga sjöräddarna, för att ge en aktuell lägesbild.
– Vi hoppas att våra besättningar ska kunna genomföra räddningarna säkrare och effektivare om de har en tidigare bild av vad som väntas. Dessutom kan de få ett bättre beslutsunderlag när de ska välja till exempel båt eller utrustning, säger Fredrik Falkman.
LÄS MER: Två räddade ur isvak – sjöräddare prisas
Själva drönaren är en orange skumplastkonstruktion som flyger i en hastighet på 35 meter per sekund, motsvarande nästan 70 knop. Den hastigheten kan den hålla i tio minuter, vilket förhoppningsvis ska räcka för att den ska hinna fram till en olycksplats innan sjöräddarna har lämnat kaj. Snittiden det tar för sjöräddarna att lämna kaj ligger på tolv minuter efter larmet.
– Vi kommer få ha en jourhavande drönarpilot på land. Det räcker ju med att ha en internetuppkoppling och personen behöver inte ens sitta i Göteborg även om drönaren flyger härifrån, säger Fredrik Falkman.
Därefter ska drönaren ha kapacitet att cirkulera i lägre tempo i omkring en timme, och kunna landa på vattnet för att sedan plockas upp av räddningsbåtarna. Vid hårdare motvind lär drönaren hålla lägre hastigheter, och förmodligen blir det någon form av maxgräns för vilka vindstyrkor och väder den klarar av. Vad den ligger på är ännu inte klargjort.
– Men de flesta sjöräddningsfallen sker i vackert väder, när det är många ute. Göteborg är ett av de områden där vi har flest uppdrag.
LÄS MER: Ny sjöräddningsbåt i Öresund
Tillståndet började gälla den 14 april, men de har inte påbörjat några flygningar ännu. Målet är att göra enstaka testflygningar under våren, och sedan allt fler under sommaren när tillståndet har förlängts.
– Det är också en ganska komplex luftrumsmiljö i Göteborg, så har vi klarat av att få tillstånd här så borde vi kunna få tillstånd på andra platser längs den svenska kusten, säger Fredrik Falkman.
Läs mer:
Text: Elinor Karlin • 2022-03-18
Båtnytt • Drönare • Sjöräddning • Sjöräddningssällskapet • Teknik